TEMA FINANS: PROBLEMKREDITER – Lönande städning

Visste du att en kredit kan vara både mjuk, frisk eller rent avfungerande och att krediten är svårare att återvinna om den äroreglerad? Terminologin hör hemma hos en nisch blandkreditmarknadsbolagen – bolag som sysslar med återvinning avproblemkrediter (nedan kallade kreditförvaltningsbolag).Kreditförvaltningsbolagen sysslar, enkelt uttryckt, med att köpaupp problemkrediter som den ursprungliga långivaren gett upphoppet om, för att förvalta och omsätta i reda pengar. Ipraktiken innebär det att lägga upp avbetalningsplaner ochibland att vidta rättsliga åtgärder.

Problemkrediterna kommer både från banker och finansbolag.Hittills har endast privatkrediter varit föremål förkreditförvaltningsbolagens intresse. Volymen av oregleradekrediter (sedan lång tid förfallna krediter där panterna ärrealiserade) i det svenska finanssystemet uppskattas, enligtfinansinspektionen, till över 92 miljarder kronor, varav 16miljarder är privatkrediter. Därtill kommer mjuka/friskakrediter, det vill säga krediter där avtal eller uppgörelsefinns och som löper med ränta. Det finns således en stor ochännu orörd marknad att ta tag i – företagskrediter.Städprocessen har bara börjat.

Det är en mycket liten samling bolag som är verksamma inomområdet. Den största aktören är Hoist, som är noterad på SBI–listan. Hoist ökade nyligen försprånget genom köpet avkonkurrenten Konstruktur från Erik Pensers bolag Yggdrasil.Bland de mindre spelarna finns Kontotjänst i Göteborg ochnybildade Varberg Finans. Tillsammans hadekreditförvaltningsbolagen en kreditvolym på 1,6 miljarder kronorvid årsskiftet. Det är nästintill en tredubbling sedan i fjol.Lönsamheten i branschen är mycket god. Avkastningen (på ingåendeeget kapital) var inte mindre än 71 procent under 1996. Denstora skillnaden mot traditionell inkassoverksamhet är attkreditförvaltningsbolagen äger kreditportföljerna. Av denanledningen är utväxlingen större vid en lyckad återvinning förett kreditförvaltningsbolag än ett inkassoföretag, men samtidigtär risken högre. Dessutom är de enskilda fordringarna i regelstörre än de som hanteras av inkassoföretagen.

Varför ska då inte bank- och finansbolagen ta hand om sina egnakrediter? Och vad talar för att kreditförvaltningsbolagen skullelyckas bättre med återvinningen?

Svaret ligger i tiden. Det handlar om att lägga ut (s.k. out–sourcing) verksamheter som inte kan räknas som kärnverksamheter.Genom att sälja problemkrediter till kreditförvaltningsbolagenkan bankerna och finansbolagen koncentrera sig på det de är brapå – finansieringen. Ofta har bankerna och finansbolagen fördåliga resurser för en framgångsrik kreditåtervinning. De ska,av naturliga skäl, heller inte profilera sig på området.Följaktligen är kreditförvaltningsbolagen inte konkurrenter tillde traditionella kreditmarknadsbolagen, utan ett komplement. Närkreditstocken säljs kan långivaren omedelbart återvinna en delav krediten. Dessutom slipper långivaren risken att uppgörelsenskapar prejudikat gentemot andra låntagare i liknandesituationer.

Hoist härstammar från Fordåterförsäljaren Ostermans.Verksamheten expanderade kraftigt, som så många andrabilrörelser, under det sena åttiotalets nybilsboom. Med i bildenfanns även de obligatoriska fastigheterna och finansbolagen.Situationen blev ohållbar i början av 1990-talet och bolagetgenomgick en rekonstruktion under 1992 då bilrörelsen såldes.Samtidigt bytte bolaget namn till Hoist International.

Därefter följde några år av fortsatt avveckling ochägarturbulens. När Erik Fällström och Mikael Wirén, tillikastyrelseordförande, via bolag tog över huvudägarskapet i mittenav 1994 återstod i stort sett bara kreditportföljen. Därefterhar kreditvolymen ökat kraftigt genom förvärv. 1996 köpteskrediter motsvarande 1,2 miljarder kronor från bland annatIndependent och Finansor. Den största affären gjordes medSecurum när Hoist köpte Retrivas krediter om 820 miljoner kronor.Men förvärvstakten har inte avstannat. Hittills i år harkrediter till ett värde av 366 miljoner kronor införskaffatsfrån Nyckeln och Konstruktur. Och fler förvärv är att väntaenligt ledningen. Totalt uppgår kreditvolymen, efter åretsförvärv, till 1,9 miljarder kronor. Dessutom vill Hoist startasamarbete med kreditinstitutioner för att löpande övertakrediter som förfallit.

Krediterna är fördelade på ungefär 14.000 låntagare. Hur storandel av lånen som kan återvinnas varierar från stock till stockoch från fordran till fordran beroende på hur krediterna harhanterats av långivaren. Ju längre tid som gått sedanförfallotidpunkten och ju fler exekutiva åtgärder som vidtagits,desto mindre är utsikterna för återvinning.

Historiskt har återbetalningsandelen per år legat på mellan 30och 36 procent för de allra minsta fordringarna, upp till 10 000kronor, medan motsvarande siffra bara är 0,4 till 1,2 procentför fordringar över en halv miljard.

Vid sidan om långtidsbevakning av krediter säljer Hoistfinansiell, juridisk och administrativ rådgivning vid finansiellrekonstruktion av bolag. Den här delen av verksamhetenförstärktes genom köpet av Konstruktur, som medverkat i ettstort antal avvecklingsprojekt under 1990-talet.

Förra året uppgick resultatet före skatt till 40,9 miljonerkronor. Då ingick en vinst i momstvist om 34,5 miljoner kronor.I år beräknas resultatet landa på 20 miljoner, vilket ger enmycket god avkastning på ingående eget kapital, hela 37 procent.Sedan i höstas är Staffan Tjus, med förflutet på Securum Finans,VD för Hoist.