TEMA IT: TELEOPERATÖRER – Ny marknad hela tiden

Telefonin i Sverige är inte längre vad den varit. Under desenaste fem åren har telemarknaden genomgått en fullständigförändring. Det gamla Telia-monopolet har fått konkurrens frånnya aktörer: allt från svenska och utländska uppstickare påtelemarknaden (Tele2 och MFS Communications) till allianser avgamla telemonopol från utlandet (Global One och Telenordia).Näten som teletrafiken går genom utgjordes tidigare bara avTelias trådar, men nu har de fått sällskap av både fasta ochmobila nät som drivs i andra operatörers regi. Och den kanskeallra viktigaste förändringen är att den traditionella telefonin,taltrafiken, nu minskar i betydelse för teleoperatörerna. Förbredvid taltrafiken erbjuds en mängd nya tjänster på telenäten.

Förändringarna beror förstås på att Sverige var ett av de förstaländerna i världen med en avreglerad telemarknad. Avregleringeninleddes redan på 1980-talet, vilket har betytt atttelemarknaden under 1990-talet har varit mer eller mindre öppenför vem helst som velat slå sig in på den. Att Sverige vartidigt ute framgår av EU:s avregleringskrav som inträder först1998. Ur den svenska utvecklingen kan därför mycket utläsas avdet som kommer att ske internationellt.

Den första viktiga händelsen i det nya tele-Sverige varkonkurrensen på det fasta nätet. Redan 1992 erbjöd Tele2(Kinnevik) billigare internationell teletrafik tillföretagskunder än vad Telia gjorde. Därefter har också andraspelare givit sig in på de mest lönsamma telesegmenten:internationella samt långdistanssamtal. Samtidigt har det vuxitupp en marknad för nya teletjänster, t ex telefonväxlar,nummerpresentation, röstbrevlådor.

Merparten av de nya aktörerna på marknaden använder sigfortfarande av Telias nät, åtminstone det så kallade access–nätet (trådarna från växeln ut till varje telefonjack).Alternativt så drar konkurrenterna fram egna kablar till kundeneller hyr av andra och kopplar upp den till Telias gamlaaccessnät. Men det byggs också en mängd nya fasta telenät. Fleraav kommunerna, exempelvis Stokab i Stockholm, har investerat iett eget telenät bredvid Telias befintliga. Dessutom har bådeBanverket och Svenska Kraftnät ett rikstäckande kabelnät somutnyttjas av bland andra Tele2.

Vissa teleoperatörer, som MFS Communications, investerar i etteget fiberoptiskt telenät (bredbandsteknik) i Stockholm (seseparat artikel). Deras nät har högre överföringskapacitet änTelias och är speciellt avpassat för överföring av stora mängderdata. Det är nämligen just den ökade datatrafiken som är påsnabb frammarsch inom teleindustrin. Visserligen utgörfortfarande taltrafiken brödfödan för teleoperatörerna, cirka 70procent av teleintäkterna i Europa kommer härifrån. Mendataöverföringen via telenäten väntas öka dramatiskt de kommandeåren, vissa spår att datatrafiken om några år står för 70procent av operatörernas omsättning. Det rör sig om allt frånenklare faxöverföring till att kontakta stora databaser meduppdatering i realtid.

Naturligtvis är den explosiva spridningen av internet enbidragande orsak till ökningen av datatrafiken. För två år sedanfanns det 15.000 internet-användare i Sverige. Idag är det minst600.000 som dagligen använder internet och ytterligare 1,5miljoner har tillgång till nätet. Tele2 säger sig ha halvainternet-marknaden och att trafiken bara under det förstakvartalet i år ökade med 50 procent. Telias ambition och marknadinom internet är ungefär densamma.

I takt med ett ökat internet-utnyttjande så stiger ocksåefterfrågan på rörliga bilder via telenätet. Med hjälp av ISDN–tekniken kan överföringshastigheten i det befintligakopparnätet fördubblas. Det gör det smidigare att surfa påinternet. Med ADSL-tekniken (Asymmetric Digital Subscriber Line)görs telenäten ännu en bra bit snabbare, så att de klarar av atttransportera alla slags rörliga bilder.

Därmed är telenäten inne och tafsar på tevenätens traditionelladomäner. En annan typ av konkurrerande nät utgör därför detdigitala marknätet för teve som håller på att byggas upp överSverige. Och statliga Terracom, som äger tevenäten, vill användadigitaltevenätet också till andra tjänster. Men eftersomtevesändning endast sänder trafiken ena vägen så krävs också entelefonlinje för att göras interaktiv, dvs att användaren skallkunna kommunicera tillbaka med sändaren.

Troligen blir det lättare att använda de befintligakabeltevenäten, exempelvis Kabelvision (Tele2) och Svensk Kabel–TV (Telia). Kabeltevenäten erbjuder både bandbredd och är ettslags accessnät. Tele2 hoppas därför kunna bygga om Kabelvision–nätet så att det kan användas i båda riktningarna, och får dåett alldeles eget accessnät.

Uppkomsten av mobilnäten, slutligen, konkurrerar snart mot allatjänster som förekommer på de fasta näten. Hittills har Sverigetre mobiloperatörer men i takt med att det nya digitalnätet DCS1800 börjar att användas tillkommer ytterligare en operatör. ISverige använder snart var tredje person mobiltelefon, vilketockså betyder att nästan samtliga tjänster som efterfrågas pådet fasta nätet också finns att tillgå på det mobila. Därförkommer också telekartan i Sverige att fortsätta ändras.Konkurrensen mellan operatörer, nät, tjänster och teknikerkommer att bli ännu hårdare. Telefonin är kort sagt på väg attbyta skepnad. Det enda som stoppar upp utvecklingen ärfortfarande kostnaden för vissa tekniker. Det är exempelvisfortfarande dyrare att använda mobiltelefonen är att ringa viadet fasta nätet och TV är fortfarande billigare än utrustningför ADSL-tekniken. Ännu så länge.

Integrationen mellan olika medier (telefoni och data, telefonioch teve) pekar på att det lär ske en ordentlig omstuvning avaktörerna på telemarknaden. De verkliga förlorarna lär de gamlamonopolen bli, exempelvis Telia och televisionen. Det är ocksådärför de idag är inne och konkurrerar på varandras områden. Menden internationella utvecklingen har inte heller stått stilla.Internationellt har det skett flera intressanta samgåendenmellan teleoperatörer: den senaste var brittiska BT ochamerikanska MCI som tillsammans erbjuder allt inom telefoni.Redan idag står denna typ av end-to-end-operatörer för enfemtedel av hela världsmarknaden på telefoni (uppgår till 5.000miljarder kronor). Det har också byggts upp allianser mellangamla monopol, exempelvis Global One (Deutsche Telekom, FranceTelecom och amerikanska Sprint) och Telenordia (Teledanmark,Telenor och BT), som gemensamt verkar på telemarknader utanförsina egna. Mycket talar också för att det dyker upp en radmellanting till fast och mobil telefoni, varför skillnadenmellan dessa operatörer snart inte längre finns.