Tolv år med Stefan Ingves
KRÖNIKA. Vid ett extrainkallat sammanträde den 11 oktober 2005 utsåg Riksbanksfullmäktige Stefan Ingves till den svenska centralbankens nya chef. Ingves var då chef för avdelningen för monetära och finansiella system på Internationella valutafonden, IMF. Det var som att gå från posten som divisionschef på General Electric till vd för Clas Ohlson.
Jag arbetade på den tiden på Svenska Dagbladet och ringde runt för att få några kommentarer på utnämningen. Ord som ”kompetent”, ”kunnig” och ”tjänsteman” upprepades av dem som kände till honom, men också det faktum att penningpolitik inte var Ingves starka sida.
– Irma Rosenberg har det penningpolitiska ansvaret och är väletablerad på det området. Här kommer en ny Riksbankschef som är expert på finansiell stabilitet, Riksbankens andra ben, kommenterade dåvarande Moderatledaren Fredrik Reinfeldt och förstärkte därmed den bilden.
Reinfeldt skulle sedan leva med Ingves som Riksbankschef under hela sin åttaåriga statsministertid och se reporäntan mitt under finanskrisen stiga till 4,75 procent och sedan under de goda åren sänkas ner mot noll.
Som Arvid Åhlund konstaterar i reportaget på sidan 14 är Riksbankschefens makt i praktiken begränsad, i sammanhangen en mellanchef. Stefan Ingves har i praktiken satt betydligt större avtryck på omvärlden med sina sidogig, inte minst som ordförande för Baselkommittén, vars beslut hela världens bankväsende måste rätta sig efter. Ändå är det just penningpolitiken som blir Stefan Ingves minne. Han satt med klubban i handen när Riksbanken i februari 2012 införde negativ styrränta för första gången i Sveriges historia. Och det kommer ingen att glömma.
Bakom kulisserna
Två namn att lägga på minnet inför hösten: riksdagsledamoten Susanne Eberstein (S), ordförande Riksbanksfullmäktige, och Michael Lundholm (M), ekonomiprofessor och vice ordförande. I praktiken är det dessa två som måste komma överens om vem som ska bli nästa Riksbankschef. Ja, om inte Ingves stannar sex år till förstås.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.