Tuffare regler ger mer jobb

Laddade med IFRS skjuter revisorerna för första gången skarpt. Samtidigt ställer nya regler högre krav på revisorns förmåga att analysera marknadsvärderingar.

Utvecklingen på redovisningsområdet har under lång tid styrts av både aktiemarknaden och kreditmarknaden, två användare av ekonomisk information med sinsemellan motsägelsefulla preferenser. Den profitstyrda aktiemarknaden kräver en rättvisande bild av hur företagen går och står. För att undvika kreditförluster föredrar kreditgivare försiktiga värderingar av företagens tillgångar och osäkra framtida vinster. Traditionellt har europeisk redovisning influerats av kreditgivare, medan brittisk och amerikansk varit mer aktiemarknadsorienterad.
Krav på standardisering har emellertid tvingat de bägge skolorna att enas. Återhållsamma värderingsprinciper har därför i Sverige fått ge vika för marknadsvärderingar. Å aktiemarknadens vägnar granskar därför revisorn i högre grad än tidigare känsliga nuvärdesberäkningar, något att ha i minne för aktieplaceraren.

Marknadsmisslyckanden har under senare tid minskat förtroendet för tolkningsförfarandet i framför allt USA. Mot denna bakgrund har en ny redovisningsstandard växt fram, där ökad detaljreglering lämnar mindre utrymme för professionellt ställningstagande bland utövarna.
Sedan 1 januari 2005 tillämpar därför svenska börsbolag redovisningsprinciperna International Financial Reporting Standards (IFRS) tillsammans med den äldre versionen International Accounting Standards (IAS).

– Övergången till det nya regelverket har gått relativt bra, tack vare stora arbetsinsatser från företag och revisorer. Nu kvarstår för företagen att ta fram årsredovisningen enligt IFRS och för revisorerna den stora utmaningen att genomföra bokslutsgranskningen, säger Lars Träff, ordförande i branschföreningen FAR.

Bolagens förberedelser för de regeländringar som nu trätt i kraft har pågått länge och medfört ökade intäkter för branschen under flera år. Enligt Svenska Dagbladets årliga undersökning, som omfattar 230 börsbolag, hamnade revisionsarvodet år 2004 som helhet på cirka 1,5 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med sex procent mot 2003.

De mer konjunkturberoende konsultjobben sjönk däremot med fem procent till totalt 900 miljoner kronor. Vinsterna för de fyra största firmorna uppgick till sammanlagt 670 miljoner kronor för 2004, en ökning med hela 42 procent mot 2003. Notan har ökat för i synnerhet de totalt 14 svenska storföretag som har, eller har haft, notering på en amerikansk aktiebörs. Denna kategori bolag lyder under USA:s övervakningsmyndighet SEC och följer den omskrivna Sarbanes Oxley Act (SOX), med sina omfattande krav på redovisning av interna kontrollsystem. Den svenska koden för bolagsstyrning i noterade bolag med ett börsvärde över tre miljarder kronor är som en mild susning jämfört med sin komplexa amerikanska motsvarighet.

Internkontrollgranskningen uppfanns ursprungligen av revisorerna i syfte att minska behovet av att granska rena transaktioner och på så vis effektivisera revisionen av storföretag. Till följd av de nya spelreglerna för bolagsstyrning är fokus mer än någonsin på företagens internkontroll. Stora börsbolag utgör förebilder och trenden att anlita revisorer för att dokumentera och utvärdera interna kontrollsystem har därför smittat av sig även på företag som inte omfattas av reglerna. Av de 14 svenska storföretag som omfattas av den amerikanska lagstiftningen har Ernst & Young kundrelationer med 10. Av dessa uppdrag berör åtta internkontrollkonsultation.

– Vi märker en kraftigt ökad efterfrågan på våra tjänster inom framför allt revision och revisionsnära rådgivning och räknar med att anställa ytterligare 170 medarbetare i år. Vi började bygga ut vår affärsriskverksamhet före konkurrenterna och har haft ett försprång, delvis en lyckoträff, som regelverket ser ut i dag, säger Torsten Lyth, vd på Ernst & Young.

Den 23 september 2004 fanns enligt den statliga tillsynsmyndigheten Revisorsnämnden totalt 87 registrerade revisionsbolag och 4 242 kvalificerade revisorer. Den konservativa näringen brukar ofta beskrivas som ett effektivt oligopol, där mindre byråer i praktiken inte kan konkurrera med “the big four” om lönsamma storföretagskunder. En nidbild, enligt Dan Brännström, generalsekreterare på FAR.

– Vi som verkar i branschen har uppfattningen att det råder stenhård konkurrens. Även de något mindre revisionsföretagen, BDO, SET och Lindebergs, tävlar om de stora uppdragen utifrån tillgängliga resurser och branscherfarenhet, säger Brännström.

MAGNUS ERIKSSON
magnus.eriksson@affarsvarlden.se

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från AMF
Annons från Envar Holding AB