Veckan som skakade Sverige

”När vi har sett den här oron på de finansiella marknaderna är det viktigt att vi funderar på vad som är mest lämpligt att göra om oron fortsätter. Och om vi skulle se stora effekter på svensk ekonomi: Vad har vi för verktyg i vår verktygslåda? Det viktiga är att vi kan använda hela vår verktygslåda om det behövs. Om vi ser ytterligare stress, om bankerna skulle få problem, har vi möjlighet att se till så att bankerna får den likviditet som de behöver.”

Tisdagen 10 mars 2020, klockan närmar sig 10.00. Det är nästan fullt i Skandiasalen på Mynttorget 1 i Gamla stan. Finansutskottet har en öppen utfrågning om penningpolitiken apropå coronaviruset och den ekonomiska oro som viruset har fört med sig. Nu pratar vice riksbankschef Anna Breman. Till hög­er om henne sitter riksbankschefen Stefan Ingves, framför dem riksdagsledamöter och en sammanbiten presskår som flitigt citerar Riksbankens återkommande glosor ”verktyg” och ”verktygslåda”. För vad kan Riksbanken egentligen göra i det här läget? Det är flera saker, förklarar Ingves och Breman pedagogiskt. Visst skulle det gå att sänka den nyligen höjda styrräntan, som är på noll i dag.

– Men som Stefan sa precis, så ser vi inte i dagsläget att det vore det mest effektiva verktyget, eftersom vi framför allt ser produktionsstörningar och enskilda sektorer som är drabbade. Men vi har andra verktyg som kan vara mer effektiva, och då framför allt lån till företag via banker. Det finns företag i den här miljön som är livskraftiga men som riskerar att gå i konkurs, och det vi kan göra är att ge lån till bankerna med villkoret att de ska låna ut vidare till företag, förklarar Anna Breman.

I Sverige bär fyra myndigheter ansvaret för finansiell stabilitet och krishantering: Finansdepartementet, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden. Vanligtvis sammanträder de två gånger om året i Finansiella stabilitetsrådet, men dagen efter finansutskottets utfrågning, onsdagen 11 mars, bjuder finansmarknadsministern Per Bolund (MP) in samtliga myndigheter till ett extrainsatt möte. Mötet är föranlett av de stora rörelserna på de finansiella marknaderna. Rådet fattar inga egna beslut, varje myndighet agerar självständigt och i protokollet från mötet står att ”myndigheterna är beredda att agera utifrån sina uppdrag och med de verktyg man har tillgängliga i syfte att värna den finansiella stabiliteten”. Två av myndigheterna ska senare gå ut i en gemensam front med syftet att öka bankernas utlåning till svenska företag.

På onsdagen bjuder statsminister Stefan Löfven (S) in samtliga riksdagspartier till ett extrainsatt möte om viruset. Under dagen beslutas att karensdagen slopas. Staten betalar ut sjukpenning för första dagen i sjukfallet och anslaget för smittbärarpenning höjs. Åtgärderna, skriver Finansdepartementet, under rubriken ”Extra ändringsbudget med anledning av coronaviruset”, bedöms kunna minska smittspridningen och därmed belastningen på vården. Det nya regelverket gäller under två månader, fram till den 11 maj 2020. Vad som händer därefter återstår att se.

Föregående kväll, tisdagen den 10 mars, sa socialminister Lena Hallengren (S) att regeringen kunde fatta ett snabbt beslut om Folkhälsomyndigheten begärde det. I den hemställan som myndigheten lämnade till regeringen under onsdagen framgick att Folkhälsomyndigheten vill att allmänna samlingar och offentliga evenemang ska vara otillåtna om de samlar mer än 500 personer, för att begränsa spridningen av coronaviruset. Regeringen sa ja till hemställan vid ett extra regeringssammanträde på onsdagskvällen, och nästa dag, torsdagen 12 mars, var plötsligt offentliga sammankomster med fler än 500 personer förbjudna i Sverige. Beslutet får allvarliga konsekvenser för den krisande besöksnäringen, i stor och liten skala.

Under torsdagen föll Stockholmsbörsen med över 11 procent – det största raset i modern tid. Rasade gjorde även börser i Europa och USA. Under den svarta torsdagen hade Riksbanken tillkallat till ett extrainsatt penningpolitiskt möte, och dagen därpå, fredagen 13 mars, går Finansinspektionen och Riksbanken ut i en gemensam front mot bankerna.  Finansinspektionen meddelar att de sänker kapitalbuffertkravet för bankerna från 2,5 procent ner till 0, vilket innebär att ett utrymme på uppemot 900 miljarder kronor öppnas upp för bankerna som de i sin tur kan låna ut mot företagen. Åtgärden görs för att kreditförsörjningen ska fungera, samt för att underlätta för företag och hushåll att upprätthålla produktion, konsumtion och investeringar.

– När ekonomin drabbas av en allvarlig störning är det viktigt att bankerna fortsätter att låna ut till företag och hushåll. Här har bankerna ett stort eget ansvar. De är lönsamma och vi förväntar oss att de gör vad de kan för att tillgodose de lånebehov som kan uppkomma. Det vi gör nu frigör ett betydande låneutrymme för bankerna, sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen.

Riksbanken meddelar samtidigt att de ska låna ut upp till 500 miljarder kronor för att undvika att företag slås ut till följd av coronavirusets spridning. Miljarderna ska lånas ut till företagen via bankerna för att upprätthålla kreditförsörjningen till svenska företag, en åtgärd i den riktning som Riksbanken hade flaggat för under finansutskottets utfrågning. Lånen som ges till bankerna har en rörlig ränta på noll, i linje med reporäntan, och löper under två år.

– Turbulensen på finansmarknaderna gör att företag, som i grunden är livskraftiga, kan få svårt att finansiera sig. Då är det viktigt att bankerna fortsätter att förse företagen med lån så att kreditförsörjningen inte hotas. Åtgärderna i det här läget ska ses som en form av försäkring som gör att svenska företag – särskilt små och medelstora – kan känna trygghet kring att kreditförsörjningen kommer att fungera, sa Stefan Ingves.

Att besöksnäringen, restauranger, resebranschen och flygbolag tillhör en kategori som drabbas hårdast under coronavirusets spridning har varit uppenbart och oundvikligt. Hotelloperatören Scandic har aviserat att de varslar hälften av personalen med hänvisning till coronaviruset, och flera researrangörer, flygbolag eller hotellfastighetsbolag har haft allvarliga problem, både på och utanför börsen. Inte förbättrades utsikterna för besöksnäringen eller flygbolagen när veckan avrundades med att Utrikesdepartementet, lördagen 14 mars, gick ut och avrådde från icke nödvändiga resor till världens samtliga länder. UD:s avrådan är, likt många andra regler som kommer just nu, tillfällig. Denna avrådan gäller en månad framåt, fram till den 14 april. Därefter ska en ny bedömning göras. På sin Facebooksida kommenterade utrikesminister Ann Linde (S) beslutet: ”Aldrig tidigare i modern tid har ett liknande beslut fattats. Men det är nödvändigt.”

Hela situationen är förödande för flygbolagen. Under en pressträff på söndagskvällen 15 mars meddelar SAS vd Rikard Gustafson att ”vi måste anpassa vår kostym”.

– Vi kommer temporärt att behöva dra ner vår arbetsstyrka med upp till 10 000 personer, vilket motsvarar 90 procent av den totala styrkan. Detta är temporärt, en permittering, sa han, samt:

– Efterfrågan på biljetter för att flyga har i princip upphört. En majoritet av våra flygplan kommer inte att lyfta i morgon och senare i veckan.

Frågan som framtiden får utvisa är hur politikernas och myndigheternas beslut som fattades under några dagar i mitten av mars 2020 var tillräckliga, om de kom försent samt vilka konsekvenser det får för näringslivet när förutsättningarna ändras både snabbt och radikalt. Det sägs att djävulen bor i detaljerna och frågor som redan har kommit upp är: Hur ska ett bolag eller en myndighet hantera den slopade karensdagen? På Försäkringskassans hemsida kan man läsa att de inte vet hur beslutet ska tolkas: ”Regeringen har föreslagit att tillfälligt slopa karensavdraget med anledning av Coronaviruset/covid-19. Vi tittar nu på hur det ska genomföras när beslutet är fattat. När vi vet mer kommer det att kommuniceras.” Åtgärderna under coronatider kan vid en första anblick verka konkreta men innebär tolkningssvårigheter, anser Günter Mårder, vd för branschorganisationen Företagarna.

– Slopad karensdag var till exempel ett välkommet beslut, men sättet som det har genomförts på har varit under all kritik. Ringer du till Försäkringskassan konstaterar de att karensdagen är slopad men mer vet de inte. Kommer det att ställas krav på förstadagsintyg? Vad gäller egentligen med läkarintyg? Det kommer att bli high chaparral! Regeringen borde förankra sina beslut med myndigheterna och förklara hur besluten ska tillämpas. Vi lägger ner mängder av energi för att försöka bringa klarhet i olika frågor, säger han.

Under förra veckan kom en rad påtryckningar från oppositionen och företagshåll om att regeringen borde göra mer. Inte minst borde företag få anstånd med skatteinbetalningar som vanligtvis betalas in i förväg, samt ändrade regler kring sjuklöner. Frågan som hängde i luften var: Kommer den svenska staten att göra som exempelvis Norge, gå ut i ett gemensamt stödpaket till det svenska näringslivet?

Svaret kom klockan 9.00 måndagen 16 mars. Då aviserade den svenska regeringen med finansminister Magdalena Andersson i spetsen ett omfattande stödpaket med syfte ”att rädda svenska företag”. Paketet omfattar över 300 miljarder kronor. Vad den exakta summan faktiskt landar på är omöjligt att svara på, eftersom det beror på hur många som använder de lättnader som presenterades, men paketet kan sammanfattas i några huvuddrag: staten tar över sjuklöneansvaret, står för halva lönekostnaden vid korttidspermittering och ger företagen anstånd med att betala in skatt. De största summorna ligger i det sistnämnda, förslaget om anstånd med skatteinbetalningar: moms, arbetsgivaravgifter och anställdas preliminärskatt. Stödpaketet handlar inte om att staten efterskänker till pengar till företagen, utan snarare ett uppskov som ska betalas in längre fram. Exakt hur och när är oklart.

Reaktionerna från oppositionen var i huvudsak positiva, så även från näringslivets organisationer. Dock vill man se mer riktade åtgärder, inte minst vad gäller utsatta branscher som besöks- och transportindustrin. Günter Mårder från Företagarna igen:

– Jag tror att man kommer ut med ett särskilt paket inom besöksnäringen som är mest drabbat. Det är numera olagligt med evenemang för fler än 500 personer och där har staten gjort ett ingrepp i näringsfriheten.

Den hypotetiska frågan om eventuell ersättning till branscher som drabbas av politiska beslut för att stoppa coronas spridning är komplicerad. Vad skulle den vara baserad på? Skulle det vara historiska vinster? Eller kompensation för avtal som inte går att fullfölja?

– Jag har svårt att säga på vilket sätt åtgärderna blir mest effektiva. Men nu har vi verksamheter som var tillåtna ena dagen, för att bli olagliga nästa. Och det har inte funnits någon möjlighet för företagen att kunna förutse att det, säger Günter Mårder.

Men kan man inte ha förståelse för att det i krislägen kommer snabba beslut där alla detaljer eller eventuella följdbeslut inte är genomarbetade?

– Visst finns det en poäng i att det i akuta lägen krävs ovanliga insatser. Men beslut som fattas där man inte vet hur de ska genomföras riskerar att skapa mer förvirring och frustration än lugn. Vi ser hellre att regeringen fattar beslut och väntar med att kommunicera dem tills myndigheter kan förklara hur beslutet ska tillämpas.