WALT DISNEY: Makten och härligheten

Disneys aktieägare gläds åt vinsterna - men buar åt denhjärtopererade envåldshärskaren.

Wall Street lät sig roas kungligt när Walt Disney presenteradesitt delårsbokslut i förra veckan. Aktien steg direkt med femprocent, tack vare ett oväntat bra resultat.

Men 55-årige Disneychefen Michael D Eisner, med de flesta måttmätt en av världens mest framgångsrika företagsledare, har ändåanledning att se med olust på vårens kommande bolagsstämma. Denförra stämman varade i fyra timmar och präglades förovanlighetens skull mer av burop och kritik än av show ochspektakel. Aktieägarna ville aldrig sluta med kritiska inläggoch frågor. Den gänglige chefen fick allt svårare att hålla sittleende på plats ju längre tiden led.

Otack är världens lön, tänker kanske Eisner, som har sett tillatt Walt Disney-aktierna har stigit i värde från ungefär 30miljarder kr till över 500 miljarder kronor, en årliggenomsnittlig avkastning för ägarna på 29 procent under de 14 århan haft makten. Själv har han förvisso inte blivit lottlös,privatförmögenheten beräknas till minst sex miljarder kr, mendet är ju ändå bara någon procent av det alla andra fått. Attbråka om de 600-700 miljoner som en avskedad chef tog med sigoch de cirka 1,5 miljarder kr som en annan avhoppad chefprocessar om är rena småskurenheten. Några misstag måste väl enkoncernchef få göra?

Men allt Eisner gör kritiseras numera. I höstas fick han självrycka ut och stoppa rappargruppen Insane Clown Posse, som medsina obsceniteter hotade Disneys varumärke. 100.000 skivor fickdras in. De amerikanska baptisterna bojkottade en TV-serie dären lesbisk kvinna figurerade och en TV-serie om en tvivlandepräst kritiserades av katoliker. Och ett år tidigare var detkineserna som hotade bojkotta Disney p.g.a. en film där DalaiLama figurerade.

Egentligen började motgångarna våren 1994 när Eisners andremanFrank G Wells omkom i en helikopterolycka. Några månader senarehamnade Eisner på sjukhus efter en hjärtattack och fick göra enstor s.k. bypass-operation. Men det räckte inte. Ungefär i sammaveva lanserade Disneys dåvarande filmchef Jerzy Katzenberg dennya tecknade filmen Lejonkungen genom att kela med ett livslevande lejon framför journalisterna. Lejonet fattade plötsligttycke för Katzenberg ena fot och Disney höll på att förlora sintredje chef på kort tid.

Katzenberg räddades ur odjurets käftar, men försvann i alla fall.Michel Eisner kom tillbaka efter sin operation som ett rytandelejon och slängde ut Katzenberg, som uppenbarligen hade visatambitioner att träda in i sin sjukskrivne chefs ställe. Det varden här hösten som Eurodisney i Paris slog upp portarna förpubliken. Det amerikanska moderbolaget hade använt alla sinaerfarenheter från tidigare parker för att komma rätt. Väldigalandområden hade köpts upp och en rad hotell ochkonferensanläggningar hade byggts i anslutning tilletablissemanget. Stora royalties skulle flyta över till USA frånalla förädlingsled.

Det har skrivits många spaltkilometer sedan dess om varförEurodisney blev ett sådant misslyckande. Kanske räcker det medatt påminna om att en dag på Disneyland Paris (som det numeraheter) i januari-februari är som en dag på Borås Djurpark ioktober-november: väldigt rått och fuktigt. Attjätteanläggningen lever vidare beror på att Walt Disney,långivare, myndigheter och externa aktieägare i Eurodisney redanhar fått ta ordentliga smällar i form av nedskrivnaroyaltyanspråk, omvandlade lån och kursförluster. Med rensadeböcker kan företaget nu visa vinst, men riktigt bra lär detaldrig bli.

Walt Disney var kanske inte den bästa rehabiliteringsmiljön förhjärtpatienten Eisner. Men Eisner hade inte råd att sluta. Hansoptionsprogram tickade in mer än en miljard under detta år. Enoch annan analytiker började muttra om att det inte var rimligtatt en konvalescent var världens högst betalda företagsledare.Kanske ville Eisner ge kritikerna svar på tal. Den 31 juli 1995,bara ett år efter hjärtoperationen, gjorde han nämligen sittlivs största affär och den näst största i USA någonsin,förvärvet av TV-kedjan Capital Cities/ABC för 19 miljarderdollar. Därmed blev Walt Disney en bjässe med 100.000 anställda,tre stora produktionsbolag (Walt Disney, Touchstone och ABC),ett nätverk med några hundra anslutna TV-stationer samt trestora kabel-TV-bolag (ESPN, Lifetime och A&E Disney). En mycketoffensiv affär kan det tyckas – och så hette det också i mediaoch i analyserna. Men egentligen var den defensiv till sinkaraktär. Michael Eisner hade börjat se risken att Disney skullestängas ute av de konkurrenter som behärskade allt fler avdistributionskanalerna.

Jag ville försäkra mig om att Disney inte skulle stängas utefrån publiken av sådana som Rupert Murdoch, John Malone ellerBill Gates, sade han två år senare i en intervju.

Eisners nästa drag blev att anställa en ny andreman. MichaelOvitz var vid den här tiden sedd som Hollywoods starkastespelare, en man som kände alla och kunde sy ihop det enaprojektet efter det andra med kapitalister, demonregissörer ochdivor. Det var Ovitz som hade ordnat samarbetsavtalet mellanDisney och Coca-Cola och han sydde nu ihop ett exklusivavtal medMcDonald”s på tio år. Han hoppade också med stor energi in i denyförvärvade TV-bolagen.

Kostnader skars och bolag strömlinjeformades. Men det ville siginte riktigt. ABC halkade ned i publikmätningarna och efter barafjorton månader på VD-posten under koncernchefen fick Ovitz gå.Med sig tog han mellan 600 och 700 miljoner kr. Under tiden hadeden tidigare nämnde Jerzy Katzenberg gått till domstol med kravpå cirka 1,5 miljarder kr.

Ett år har gått sedan dess. Trots problemen på TV-sidanfortsätter koncernen att ånga på i kraft av Walt Disneys starkarörelse. Disney är inte bara tecknad film och det finns starkachefer under koncernledningen. Joe Roth, som numera basar förWalt Disney Studios, har koncentrerat verksamheten så attföretaget i fortsättningen producerar färre och dyrarekonventionella spelfilmer. Succén med Oscarsbelönade Denengelske patienten har fått honom att driva den nya linjen ännustarkare.

När det gäller de animerade filmerna har intäkterna frånPocahontas, Ringaren i Notre Dame, Toy Story och Herkulesvisserligen beskrivit något som ser ut som en nedåtgående trendefter Lejonkungen, men frågan är om det är rätt sätt att se påsaken. Sanningen är väl snarare att Walt Disney numeraproducerar den ena världsfilmen efter den andra i ett högtuppdrivet tempo. Det är bara i Asien som inte det amerikanskaföretaget drar flest besökare.

De animerade Disneyfilmerna har också fått en imponerandelivslängd. Snövit och de sju dvärgarna, som gjorde sitt segertågöver världen redan före andra världskriget, har till exempelrelanserats på 1990-talet. Praktiskt taget alla Disneysanimerade barnfilmer lanseras i tur och ordning i stora rullandevideoförsäljningskampanjer. Produkterna kan mjölkas om och omigen.

Visst finns det konkurrenter med globala ledarambitioner. TimeWarner gör allt de kan för att utmana. Japanska Tokuma har plöjtned närmare 150 miljoner kronor i en spelfilm om princessanMononoke, som har dragit fulla hus i Japan och som nupresenteras utomlands. Kanadensiska Mainframe Entertainmentproducerar datoranimerade TV-filmer på löpande band av högkvalitet och nästa steg är långfilmer. Dream Works, med JerzyKatzenberg och regissören Steven Spielberg i ledningen, lurar ivassen med ett animerat filmprojekt om Moses. Men varken deeller några andra förefaller vara farliga hot så länge WaltDisney orkar hålla sin enorma ambitionsnivå uppe.

Det gamla Disney är ett formidabelt bolag och det nyförvärvadeTV-imperiet kan kanske bli det. Ändå fortsätter ägarna att varaoroliga och kritiska. Kritiken riktar sig mot en man som villdriva företaget som sitt eget och bestämma över allt, trots atthans hälsa kanske inte är den bästa. Kritiken denna gång kommeratt handla om den styrelse av jasägare som han samlat omkringsig.

Av de sexton utomstående medlemmarna är nästan alla rekryteradeav koncernchefen. Den arkitekt som ritat ett av Eisners hemsitter med, liksom rektorn i den skola där hans barn gått. Sjuav medlemmarna har eller har haft jobb under Eisner i företaget.Praktiskt taget ingen äger några aktier i Walt Disney. USA:ssämsta, skrev Business Week nyligen i en genomgång avstorföretagens styrelser.

Vi har en fantastisk styrelse och jag hoppas att jag inte blirträngd att byta ut medlemmar av den, replikerade Eisner. Och närdet gäller min egen position skulle ingen säga något om det intevore för den där hjärtoperationen. Som företagsledare är jag ungoch har många år kvar.

BILDTEXT: När de stora exportföretagen blir miljöcertifieradekräver de av sina underleverantörer att även de skall bicertifierade. Disneychefen, Michael D. Esiner, är med de flestamått mätt en av världens mest framgångsrika företagsledare.

FAKTARUTA: Walt Disney i siffror

milj dollar 1992 1993 1994 1995 1996 1997Omsättning 7504 8531 10090 12151 18739 22473Ökning i % 23 14 18 20 54 20Rörelseöverskott 1435 1722 1972 2466 3033 4447% av omsättningen 19 20 20 20 16 20Nettovinst 817 300 1110 1380 1214 1966Ant anställda tusen 58000 62000 65000 71000 100000I och med fusionen med Capital Cities/ABC har Walt Disney vuxiten storleksklass.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.