Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Aktieaktivister mobiliserar i öster

2019-10-09 18:00

Japan har länge legat på skuggsidan i investeringssammanhang men förändringar är på väg i den uppgående solens land. Aktieägarna har aktiverat sig som aldrig förr.

Ända sedan den stora japanska börskraschen i början av 1990-talet, som startade efter att Nikkei 225-indexet noterat all-time-high på nästan 40 000 i slutet av 1989, har investerare till stor del rundat börsen i världens i dag tredje ekonomi.

Trots att det är en bra bit kvar till rekordnoteringen från 1989 är Tokyo fortfarande världens näst största aktiemarknad och har haft en bra utveckling det senaste året.

Ekonomiska reformer från premiärminister Shinzo Abe har fått lite bättre fart på ekonomin även om den fortfarande växer blygsamt jämfört med andra asiatiska ekonomier.

Det som brukar kallas Abenomics har stimulerat ekonomin genom ökade offentliga utgifter för att bland annat få fart på inflationen. Japan har haft negativ styrränta längre än de flesta andra minusländer. Centralbankspolitiken att hålla tioårsräntan runt noll för överskådlig tid är tänkt att hålla nere värdet på yenen för att uppmuntra investeringar och export.

Höjningar av momsen för att delvis finansiera stimulanserna har dock till viss del verkat i andra riktningen.

Shinzo Abe har också drivit igenom bolagsstyrningsreformer för att vitalisera den konservativa aktiemarknaden och bolagens syn på aktieägare. Ett exempel är den japanska statliga pensionsfonden, med tillgångar på 1 400 miljarder dollar, som nu måste offentliggöra hur de röstar på bolagsstämmor och dessutom förklara varför.

Andra institutioner har följt efter, vilket gett andra aktieägare mer råg i ryggen. Aktieägaraktivism är relativt nytt i Japan men har snabbt vunnit mark de senaste åren. Bolagen har också snabbt börjat gå sina ägare till mötes, bland annat genom bättre utdelningar och återköp av aktier.

Under årets runda av bolagsstämmor kom aktieägarförslag i 54 företag, mot 42 året innan, vilket var rekordstort antal och ett mått på ökad ägaraktivism.

Japanska bolag har traditionellt varit väldigt förtjusta i att samla ihop stora kassor, men Japans största bank Nomura gick till exempel med på ett aktieåterköpsprogram tidigare i år efter krav från aktieägare. Under 2018 återköptes aktier för 55,6 miljarder dollar, medan under bara det första halvåret i år så ligger summan på 53,5 miljarder dollar, enligt IR Japan.

Det har hjälpt till att öka värdet på aktierna och Nikkei 225 har stigit med drygt 6 procent i år. Det bredare Topix-indexet har ökat 5 procent.

Japan är högt skuldsatt som nation, men japanska bolag sitter tvärtom ofta med stora kassor, vilket skapar utrymme för stigande utdelningar och aktieåterköp.

Korsägandet mellan företag har också börjat luckras upp, och tillsammans med att bolagsstämmor nu är mer utspridda har det underlättat för institutioner att engagera sig. Tidigare fanns en tradition att de allra flesta bolag hade stämma samma dag.

Enligt Bloomberg ligger den japanska marknadens p/e på omkring 15,5 vilket är lägre än på länge, och den cykliskt justerade p/e-kvoten, Cape, är också låg, vilket indikerar att marknaden är undervärderad.

Till exempel ser kapitalförvaltaren Pictet en uppsida på 20 procent, och svenska Söderberg & Partners pekade ut Japan som en intressant placering i sin senaste strategirapport.

Risker finns förstås – för ett exportberoende land som Japan kan ett eskalerande handelskrig slå hårt. Japan har också sitt alldeles eget handelskrig, för ögonblicket med Sydkorea. Man skrev dock nyligen under ett handelsavtal med USA.

Skatteregler ska bädda för spin-offs

Avknoppningar av företag till börsen eller till aktieägarna har inte hört till vanligheterna bland japanska bolag. Under 2017 införde dock Japan skatteändringar som i stort sett gör att spin-offs blir skattefria. Finansdepartementet hoppades att det skulle öka dynamiken bland japanska företag och förenkla de ofta komplicerade konglomeraten.

Bland dem som hörsammat uppmaningen finns energiföretaget Tepco, som ska knoppa av sin division för förnybar energi senare i år, och Softbank som noterade sin mobiltele­fonidivision i slutet av 2018. Det blev en av de största börsintroduktionerna på 20 år.

Brett utbud av Japanfonder

Det finns ett brett utbud av Japanfonder tillgängliga för svenska investerare, både från svenska och utländska förvaltare. Bäst i år har JP Morgans Japanfond i dollar gått med en uppgång på drygt 30 procent. I snitt ligger uppgången på runt 25 procent. När man tittar på valutasäkrade Japanfonder är dock bilden lite annorlunda med en uppgång på i snitt cirka 7 procent.

Japan har en bred marknad med fler listade bolag än till och med USA, och det finns några japanska småbolagsfonder, främst från Fidelity och Schröders. De har gått lite sämre än de bredare Japanfonderna. Bland de mest populära aktierna bland aktiva förvaltare finns bilföretaget Toyota, teknikföretaget Keyence, kemiföretaget Shin-Etsu och elektronikgiganten Sony.

Jan Lindroth

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom