Högre riskaptit på marknaderna

Investerare reagerade bland annat på att orkanen Irma sett ut att orsaka mindre skada än vad som först befarades och att Nordkorea avstått från ett väntat robottest på lördagen.

”Marknaden söker efter positiva nyheter för dollarn och om vi inte ser en uthållig katalysator för en vändning pekar den långsiktiga trenden sannolikt nedåt”, sade Richard Falkenhäll, valutastrateg vid SEB, till Reuters.

Samtidigt som dollarn var starkare tyngdes euron av kommentarer från Benoit Coeure, ledamot i ECB-rådet.

Han sade att exogena chocker mot växelkursen, om de är ihållande, kan leda till omotiverade åtstramningar i de finansiella förhållandena med oönskade konsekvenser för inflationsutsikterna.

Han noterade dock att växelkursens genomslag sannolikt har varit lägre på senare år än tidigare.

Enligt Benoit Coeure är de tre, ungefär lika starka, krafter som kan förklara eurons markanta förstärkning de senaste månaderna: förbättrade tillväxtutsikter i euroområdet, en exogen komponent samt åtstramningen i den relativa penningpolitiska hållningen relativt USA.

”Den nuvarande solida ekonomiska expansionen i euroområdet tillåter företag att exportera till euroområdet för att öka priserna i deras valutor utan att förlora marknadsandelar, därmed mildras, återigen, genomslagseffekterna”, sade han.

Sabine Lautenschläger, en av de mer hökaktiga ledamöterna i ECB-rådet, sade i en artikel inför Eurofi-konferensen i Tallinn senare i veckan att förhållandena nu är på plats för att inflationen ska börja öka.

Hon noterade att ECB måste fatta tuffa beslut i rätt tid, och anta en kommunikation i enlighet med detta. Vilka åtgärder ECB beslutar om är lika viktigt som timingen.

ECB-rådsledamoten Aldo Hansson uppgav inför samma konferens att alltför mycket vikt har lagts på rädslan för ECB:s policynormalisering. Denna normalisering har redan startat, och den är mycket gradvis. ECB har en rad verktyg och är redo att agera vid behov.

Euron föll på måndagen under 1:20-strecket mot dollarn och handlades vid svensk stängning vid 1:1988. Dollarn stärktes mot yenen till 108:79.

Europaräntor steg 1-2 punkter i längre löptider med den tyska tioåringen upp omkring 2 punkter till 0,34 procent.

Norska konsumentpriser sjönk 0,8 procent i augusti jämfört med månaden före. Jämfört med augusti 2016 steg priserna 1,3 procent.

Analytikerna hade räknat med att KPI skulle ha sjunkit 0,4 procent under månaden och stigit med 1,7 procent jämfört med samma månad föregående år, enligt Bloomberg News prognosenkät.

SSB:s mått för kärninflationen, KPI-JAE, steg med 0,9 procent jämfört med samma månad föregående år.

Analytiker hade räknat med en kärninflation på 1,4 procent.

Utfallet satte press på norska kronan som tappade omkring 5 öre mot euron till 9:35.

Marius Gonsholt Hov på Handelsbanken i Norge skrev i en kommentar att priserna på flygresor, som lyft inflationen både i juni och i juli nu, som väntat, föll tillbaka. Han noterar vidare nedgången i livsmedelspriserna, som bidrog med 0,3 procentenheter till nedgången i kärninflationen.

Valutakursförändringarna och dess effekter på importerade konsumentvaror bör också tas i beaktning, skriver Marius Gonsholt Hov.

”Norges Bank kommer sannolikt se igenom den senaste överraskningen i importerad prisinflation och i stället dra slutsatsen att kortsiktig prisutveckling i stort har varit som väntat. Det är dock inte obetydligt. Fram tills i dag har kärninflationen varit en faktor på uppsidan i Norges Banks utsikter för räntan. Det argumentet är nu borta”, skrev han.

Kronan tappade på måndagen 3 öre mot euron och 5 öre mot dollarn jämfört med fredagens svenska stängning till 9:58 respektive 7:99.

Räntan på den svenska tioåringen steg 1 punkt till 0,75 procent.