Börs-VD:n ser ingen vindkraftskris: ”God lönsamhet”

Befinner sig svensk vindkraft i kris? Det är en bild som Afv:s Christian Sandström framfört i en rad artiklar.

Men han får också mothugg. Nu senast av Per Witalisson, VD för Eolus Vind, som i en intervju med Second Opinion säger att han inte känner igen sig i beskrivningen av en bransch i kris.

”De värsta exemplen som visas mycket i media handlar om driftsatta anläggningar med elprissäkringar som inte har varit lyckosamma”, säger Per Witalisson till Affärsvärlden.

Vad är din bild av vindkraftsbranschens lönsamhet under de senaste åren?

”Relativt god. Men det beror på vilken del av värdekedjan man tittar på. Man kan, om man vill, hitta dålig lönsamhet – om man gör ett sådant urval. Och vill man hitta de bästa exemplen kan man göra det.”

Som ett mindre lyckat exempel lyfter Per Witalisson fram Markbygden Ett. Som ägare står den kinesiska staten genom CGN China. Bolaget har tecknat ett så kallat PPA-avtal om att sälja en fast mängd el per timme till ett förutbestämt pris. Ett avtal som sträcker sig över decennier.

På senaste årens volatila elmarknad har det blivit en kostsam historia. När det inte blåser har Markbygden Ett varit tvungen att köpa el på den öppna marknaden. Nu befinner sig bolaget i rekonstruktion och har lämnat efter sig ett skuldberg på 15 miljarder kronor.

”De flesta vindkraftsparker som har långsiktiga bilaterala elhandelsavtal har det som kallas pay-as-produced PPA, där man alltid får betalt ett visst fast pris per megawattimme, oavsett vad priset är på Nordpool”, säger Per Witalisson och påpekar att Eolus har tecknat sådana avtal med stora kunder som Google, Amazon, Hydro och Alcoa.

”I det fallet har ägaren av parken tagit betydligt mindre risk jämfört med de anläggningar som har baseload-PPA där man förbinder sig att alltid leverera en viss mängd el. Dessa har fått det väldigt tufft när man tvingats köpa el på marknaden för att kunna uppfylla avtalet.”

”Svårt att kommentera”

Markbygden Ett är dock inget isolerat skräckexempel. 49% av alla vindkraftsbolag gick med förlust 2022, enligt Sandströms sammanställning. Den bygger på data från närmare 3 000 vindkraftverk och 167 företag startade under åren 2010–2022.

Vad tänker du när du får se de här sifforna? 

”Det är ju omöjligt att veta egentligen utan att se hur urvalet är gjort. Så det är väldigt svårt att kommentera det här”, säger Per Witalisson som får ta del av datan och ges information om urvalet under intervjun.

Enligt SCB finns det 5 200 vindkraftverk i Sverige. 3 500 av dessa driftsattes under 2010–2022. Omkring 500 vindkraftverk ingår inte i kartläggningen av olika skäl. Det handlar dels om vindkraftsverk som finns i större koncerner där siffrorna inte går att bryta ut. Dels om vindkraftverk som ägs av bönder i enskild firma, där årsredovisningarna inte är offentliga.

Är det inte anmärkningsvärt att så många går med förlust? 

”Christian Sandström och jag har lite olika infallsvinklar. Utan att ha sett vilka bolag som inkluderas är det rätt så omöjligt att kommentera också på det.”

”Rätt säker på att det skulle se bättre ut”

Har du en annan bild och vad baserar du den på i så fall? 

”Om man ser till Eolus, så äger vi i princip inga egna vindkraftparker, men vi förvaltar ungefär en gigawatt åt kunder. Om jag skulle ta fram samma siffror för bolagen som Eolus förvaltar så är jag rätt säker på att det skulle se bättre ut.”

”Där finns bolag som går med vinst och som går med förlust. Det är också extremt kapitalintensivt, så alla sådana här investeringar har väldigt höga räntekostnader inledningsvis. Sen har det funnits rätt många pensionsfonder, försäkringsbolag och så som har investerat utan eller med låg skuldfinansiering och det ger helt andra siffror.”

Ni projektörer verkar gå mycket bättre än era kunderna. Delar du den bilden? 

”Det är ju långa kapitalintensiva investeringar. Man ska inte se på ägandet av någon form av energianläggning utifrån första eller andra året. Om man ser i investerarnas kalkyler innefattar de ofta flera förlustår initialt.”

I kartläggningen finns vindkraftverk från 2010. Hur många förlustår ska man räkna med? 

”Det är helt projekts-, bolags- och investerarspecifikt, och beror helt på vilken skuldsättning man väljer och hur man finansierar den. Olika bolag är beredda att ta olika risk vad gäller prissäkringar och liknande. Därför går det inte att säga generellt, utan det blir upp till varje investerare”, säger Per Witalisson.

Ett annat skäl till förluster som förts fram är offensiva avskrivningar under de första åren. Bland annat från branschorganisationen Svensk Vindenergi.

”De som äger vindkraft tittar snarare på 30 eller 35 år. Även om man gör förlust under ett antal år så behöver det inte påverka projektet sett över hela livstiden”, sa Tomas Hallberg, på organisationen, till DN i februari.

I det fallet ger dock Per Witalisson en delvis annan bild.

”För en landbaserad vindkraftspark gör man ofta linjär avskrivning på 25 år bokföringsmässigt. För de senaste anläggningarna ökar nu livslängden och vi ser projekt på 30–35 år också.”

”Tror på god lönsamhet”

Hur märker ni som projektör att många vindkraftsbolag fastnat i dåliga elhandelsavtal?

”Egentligen mest i att det blir ett ifrågasättande för lönsamheten i branschen. Sen är det väl antagligen ett uppvaknande för alla, både köpare av den här elen och de investerare som äger vindkraftsparker och har ingått den typen av PPA:er av att se över risknivån. Och kanske även då skuldsättningsnivåer”, säger Per Witalisson.

Är du nöjd med lönsamheten hos era kunder? 

”Framför allt är det dem som ska säga om de är nöjda eller inte. Det finns såklart de som ser ut att vara bra investeringar och de som ser lite sämre ut. Det är en mix.”

Hur lönsamt kommer vindkraft vara framöver?

”Vi tror på god lönsamhet över tid. Främst beror det på att fortfarande, och under överskådlig tid kommer vara det billigaste sättet att tillföra ny elproduktion. Även när man beaktar det ur ett systemperspektiv”, säger Per Witalisson och lägger till:

”Men det finns inget självändamål att bygga någon ny elproduktion om det inte kan göras till priser och villkor som är attraktiva för industri och konsumenter.”

Läs också: Vindkraftens kris: Ägarna tvingas rädda hälften av turbinerna