Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Ekholms segerparad

2018-10-26 12:11
Foto: Ola Skogäng

Telekomkoncernen Ericsson är tillbaka – igen. Hårda nypor  och bortblåst 5g-tvivel ligger bakom vändningen.

Ett after life, en postum tillvaro. Så beskrev författaren och musikern Ulf Lundell sitt liv i en intervju med Svenska Dagbladet i oktober 2002. Barnen var utflugna och de stora åren tycktes vara historia.

Några veckor tidigare hade telekomkoncernen Ericsson nått botten, efter att under it-boomen värderats till som mest 1 800 miljarder kronor. Nära konkurs räddades det av en jätteemission. Men det överlevde. I dag är Ericsson åter ett av Stockholmsbörsens tio största bolag (och har för övrigt passerat H&M, men det är en annan historia), och en av Sveriges i särklass viktigaste high tech-motorer. Ändå – ett after life, jämfört med storhetstiden.

Ericsson lever med en särskild sorts cykliskhet, där både teknikskiften och den globala konjunkturen ger bolaget dubbel volatilitet. Riktigt illa blev det som sagt efter it-kraschen, när teknikskiftet till 3g föregick kraschen, där tungt skuldsatta telekomoperatörer tvingades tömma orderboken efter att ha medverkat i svindyra frekvensauktioner. Mönstret gick att känna igen när 4g-investeringarna skulle samsas med finanskrisen år 2008.

Den senaste Ericssonkrisen – i fjol och året innan – var annorlunda. Ericsson tappade marknadsandelar, kundkontrakt blev olönsamma och resultatet sjönk.  Men marknadsförutsättningarna hade inte förändrats och nästa teknikskifte – 5g – hade knappt inletts.

Lika många gånger som Ericsson krisat har bolaget återuppfunnit sig självt. Så också denna gång, om man får tro aktiemarknadens reaktion. Aktien har dubblats sedan förra hösten och självtroendet är tillbaka. Det visade inte minst rapporten för tredje kvartalet i år, som presenterades i förra veckan.

När Börje Ekholm tillträdde som vd i mars 2017, efter sparkade Hans Vestberg, fokuserade han på två saker: att Ericsson skulle tjäna pengar igen samt åter bli teknik- och marknadsledare. Allt som gjorts sedan dess går att härleda till detta.

En ny strategi sjösattes under första halvan av 2017. Tyngdpunkten är ökade forsknings- och utvecklingsinvesteringar inom vissa områden och kostnadsminskningar inom andra.

Verksamheten organiserades om med tre huvudsakliga affärsområden: Networks (huvudaffären, basstationer och telefonnät), Digital Services (programvara och tjänster inom intäktsgenerering samt kontroll­ och styrsystem) och Managed Services (driften av deras nät och it-­system). Tio geografiska regioner gjordes om till fem marknadsområden.

Den nya ledningen satte tydliga lönsamhetsmål: år 2020 ska rörelsemarginalen vara minst 10 procent, exklusive omstruktureringskostnader. Det långsiktiga målet är minst 12 procents rörelsemarginal. Vägen dit kräver en bruttomarginal på 37–39 procent.

Efter radikala nedskärningar och en reducerad personalstyrka har Ericsson nu fått upp lönsamheten. Det tredje kvartalet i år var rörelsemarginalen 6 procent och bruttomarginalen 36,5 procent. I bägge fall en kraftig förbättring mot ett år tidigare. En annan symboliskt viktig siffra är att koncernen för första gången på nio kvartal visade vinst på sista raden. Inte minst bäddar det för att utdelningarna på sikt kan höjas till en normal nivå.

Lokomotivet är affärsområdet Networks, som inte bara är överlägset störst utan också har överlägset bäst marginaler. Men även inom Managed Services har resultatet förbättrats kraftigt, efter att olönsamma kontrakt förhandlats om eller sagts upp. Digital Services går bättre men fortfarande back.

Resultatförbättringarna är viktiga. Men en kanske lika viktig förklaring till att aktiemarknadens aktörer återfått förtroendet för Ericsson är de första 5g-kontrakten.

Ericsson meddelade i mars att man då hade en marknadsandel på de nya 5g-kontrakten på uppemot 50 procent. Visserligen var då 5g-utbyggnaden ännu mer än i dag i sin linda, men rädslan för att de kinesiska konkurrenterna, främst Huawei men också ZTE, har ett ointagligt teknikförsprång har mildrats. Ericsson har i allra högsta grad visat sig vara med i matchen. Det viktigaste hittills är affären med amerikanska T-Mobile i september, där Ericsson ska bygga ett första 5g-nät i USA för motsvarande cirka 31 miljarder kronor. Ericsson uppskattar att det 2023 kommer att finnas 150 miljoner 5g-abonnemang, bara i Nordamerika.

Visst finns det tvivel. Hur stor del av resultatförbättringen är en effekt av den svaga kronan? Vad händer om den globala konjunkturen vänder nedåt? Vad blir slutkostnaden för den misstänkta korruptionshistorien som utreds i USA? Men på det hela ser det väldigt mycket ljusare ut än två år tidigare.

Ulf Lundell kanske inte har nått upp till samma framgångar som med romanen Jack från 1976 eller albumet Den vassa eggen från 1985. Men bara sedan after life-uttalandet har Lundell gett ut nio album och lika många romaner. Livet efter höjdpunkten är inte så pjåkigt det heller.

Erik Wahlin

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet