”Intellektuellt kapital gynnas av krisen”

Du arbetar som fondförvaltare på DWS där din fond förvaltas enligt en särskild strategi som kallas CROCI. Vad innebär det?

”CROCI är en investerings- och värderingsstrategi som står för cash return on invested capital. Vi har använt denna metod i 25 år. I början användes den mest för bolagsresearch, men över tid har den utvecklats till att användas inom stockpicking och i portföljbyggen. Men den grundläggande idén är att förstå de underliggande tillväxtdrivarna för ett företag, och på så sätt undvika det naturliga bias som ofta uppstår med mer konventionella värderingsstrategier. Det kan exempelvis att vara jämföra pe-tal i bolag och branscher som är totalt olika.”

 Du förvaltar fonden CROCI Intellectual Capital, som startades förra året. Vad är speciellt med den?

”Det handlar helt enkelt om att vi väljer ut bolag med stort intellektuellt kapital, eller immateriella tillgångar om man så vill. Sedan den förra finanskrisen har vi sett hur bolag med innovation, som har immateriella tillgångar som en substantiell del av deras affärsmodeller, har haft större tillväxt relativt de som inte har det. Detta skifte från fysiska tillgångar till immateriella tillgångar har skett under de senaste tolv åren. Det handlar inte bara om teknikföretag, det handlar om alla företag som fortsätter att produktutveckla.”

Det låter som ganska svårt att kvantifiera en sådan strategi. Hur gör ni för att hitta bolag till fonden?

”Vad man behöver göra, och vad vi gör i CROCI, är att identifiera tillgångarna som genererar kassaflöde och lägga in dem i balansräkningen, även om de inte finns där från början. Det viktigaste vi gör i fonden är att se till att företagens investeringar i varumärken eller produktutveckling, det vi kallar intellectual capital, behandlas som en tillgång i räkenskaperna. Vanligtvis blir ju sådana typer av investeringar klassade som rörelsekostnader, men för vår del är det helt självklart att exempelvis en investering i forskning och utveckling kommer leva vidare i minst ett år. Så det vi gör är att vi lägger in sådana rörelsekostnader i balansräkningen. Det är först då vi kan förstå hur den riktiga tillgångsbasen ser ut, och vad den verkliga avkastningen på det investerade kapitalet blir i exempelvis ett mjukvarubolag. Detta gör vi är vi med alla bolag, de är över 1000 stycken, i vårt investeringsunivers.”

Är det inte väldigt lätt att bara hamna i en enda sektor med er strategi? Fondens tre största innehav är Facebook, Alphabet och Tencent, alla tre techjättar inom kommunikation.

”Även om de har störst vikter i fonden, så är vikten i det största innehavet Alphabet bara 3,9 procent. Det är inte särskilt mycket. Vi försöker hålla oss borta från att satsa allt på FAANG-bolagen och istället hålla en hög diversifiering i portföljen. Även om vi ser mycket bolag inom kommunikationstjänster bland fondens största innehav så är vår aktiva vikt relativt till MSCI-index bara 370 baspunkter.”

Hur ser ni på tillväxt- versus värdebolag?

”Majoriteten av våra fonder är fokuserade på värdebolag, men vår definition av värde skiljer sig ganska mycket från definitionen i exempelvis MSCI-indexet. Genom att använda sig av CROCI kommer man lättare ifrån de klassiska värdesektorerna och kan hitta nya jaktmarker. Jag tror inte att det alltid är en god idé att separera tillväxt- och värdebolag bara för sakens skull. Det är en gammalmodig idé, som inte riktigt håller eftersom du kan ha både och i ett bolag. Intellectual capital är ju ett exempel på det.”

Har du något specifikt bolagsexempel?

”Vi kan ta Ericsson, som finns med i vår fond, som exempel. Enligt den traditionella definitionen betraktas normalt Ericsson som ett tillväxtbolag, men prissätts till en värdering som reflekterar dess nuvarande avkastning på kapital. Det är ett bolag med låg finansiell hävstång och med hög grad av forskning och utveckling i bolaget. Vi har sett att en sådan kombination har lett till tillväxt de senaste tio åren, och vi ser inga tecken på att den trenden ska avta nu. Samtidigt har aktien en attraktiv värdering, så jag vet inte hur jag ska klassa den i en värde-mot-tillväxt-värld. För mig är det mycket bättre att väga samman lönsamhetsnivån, tillväxt i tillgångarna och såklart värderingen av bolaget.”

Hur har fonden stått sig i Coronakrisen?

”Sedan årsskiftet har utvecklingen varit drygt -0,2 procent, i princip sidledes, vilket jag tycker är bra i en så tuff marknad som vi har sett. Men det ska man också säga, att de största nedrevideringarna i vinstprognoserna har kommit från bolag med mycket materiella tillgångar inom detaljhandeln, transport, restaurang och så vidare. Samtidigt har många bolag med hög andel intellektuellt kapital inom exempelvis hälsovård, kommunikation och it gynnats av krisen.”