På spaning efter 2025

USA erkänner Kina som mäktigast

Efter Sovjets kollaps rådde Pax Americana över världen. Sedan dess har Kina seglat upp och ses numera ofta som en andra supermakt. Men ytterst få hävdar något annat än att USA är världens politiskt och ekonomiskt mäktigaste land.

Särskilt i allmänhetens medvetande och i den politiska debatten är det USA som pekas ut som den självklara världsettan när det kommer till kritan. Kina må vara hotfullt och allt starkare, men det är fortfarande bara en utmanare.

För insatta personer, exempelvis Affärsvärldens läsare, vet man givetvis att detta är en sanning med modifikation. Kina är inte längre en liten David mot stora Goliat utan en på många plan minst lika stark makt.

Runt 2025 är dock Kina ikapp USA i termer av BNP. I dag är USA cirka 50% större än Kina men om fem år är man alltså jämnstora, enligt prognoser från IMF.

Mätt som köpkraftjusterad BNP är Kina sedan 2014 större än USA men det är ju en mätmetod som inte är rubrikvänlig, även om den på många sätt är mer rättvisande. 2025 är Kinas köpkraftjusterade BNP runt 50% större än USA:s. (Det är remarkabelt av ett land som runt 1960 hade 40-50 miljoner döda i svält på grund av socialistisk politik.)

När skillnaden blir så stor går det inte längre att blunda. Amerikanska politiker och allmänhet måste då acceptera att de inte längre är herre på täppan. Det kan bli århundradets identitetskris. Det vet ju vi som bor i den humanitära stormakten Sverige.

Volvo före världen

Lyckas Volvos VD Håkan Samuelsson uppnå målet att 50% av försäljningen 2025 ska vara elbilar (den andra hälften hybrider) kommer man ligga flera steg före resten av marknaden. Rena elbilar svarar idag för cirka 3% av världens bilförsäljning. Olika prognosmakare pekar på att den siffran kommer att hamna på runt 10% 2025. Det skulle betyda ett lyft från drygt 2 miljoner sålda elbilar till 8,5 miljoner bilar 2025.Olika former av hybrider kommer samtidigt öka från knappt 10% till drygt 20%. Renodlade förbränningsmotorer faller då från 88% till 68% av försäljningen. Störst andel elbilsförsäljning har Kina med runt 20% under 2025, enligt prognoserna, vilket skulle innebära att landet då står för mer än hälften av alla sålda elbilar i världen.

Hur kommer vi svettas 2025?

Sverige, och övriga Norden, ligger långt framme när det gäller träning. En av fem bland vuxna har ett gymkort. Detta är en hög siffra globalt sett. Som många andra branscher har träningsindustrin påverkats kraftigt av Covid-19. Kanske har effekten rentav varit disruptiv när folk alltmer tvingats vänja sig vid stängda gym?
Ett litet tecken i den riktning är att marknaden för utrustning för hemmagym spås växa något mer än marknaden för Fitness-klubbar (medlemskap mm), nämligen 9% per år 2020-2025 mot 7,8%. Detta enligt ResearchAndMarkets.com som studerar den här typen av saker. Ett uppsving för den virussäkra hemmaträningen, alltså. Kanske är det att beklaga för gymkedjor som Sats och Actic i så fall.
Det är dock värt att notera att båda tillväxtsiffrorna är höga. Och ökat hemarbete och dåliga matvanor lär inte göra behovet av träning mindre 2025 än 2021. Om WFH slår igenom på bred front kommer stillasittandet öka märkbart när människor i mindre utsträckning går och cyklar till jobbet. De stora vinnarna inom fitness-branschen är de företag som lyckas med digitala lösningar. Det är här tillväxten spås bli som högst.
Aktörer som tillverkar utrustning som Fitbit kan räknas hit men framför allt APP-tillverkare väntas bli stora vinnare. Och det väl en bra sak. Appar man inte använder samlar i alla fall inte damm i under sängen och garderoben som den där magtränaren från TV-shop.

Fortsatt fladdriga elpriser

Det mesta (allt) talar för att de svenska elpriserna kommer att vara låga, men fladdriga, i ett historiskt perspektiv fram till 2025 och hamna under 20 öre per kWh i årssnitt. Fortsatt utbyggnad av vindkraften med en stor eftersläpning av överföringskapacitet kommer att göra att elpriser går mot noll allt oftare.

Då bör vi också kunna börja se konturerna av om LKABs gigantiska satsning på direktreduktion av järnmalm med hjälp av vätgas till så kallad järnsvamp, vilket ska sopa bort de koksmatade masugnarna, är bärkraftig. Är det ett nytt stålverk 80 eller ett fossilfritt Shang ri LaH2 som tornar upp sig? Finns det trovärdighet för denna satsning kommer även den svenska vindkraftutbyggnaden i ett annat ljus, då man kan producera vätgas i stället för el till marknaden.

Men innan dess så kommer det att vara rejäl friktion, politisk och ekonomisk, i det svenska elsystemet. De tidvis mycket stora prisskillnaderna mellan olika svenska elområdena kommer att eskalera. Problemen med lokal kapacitetsbrist till följd av nedstängning av lokal och olönsam kraftproduktion, främst kraftvärme, och därmed ökade brister i överföringskapacitet kommer att kräva ett omtag av det svenska elsystemet. Sannolikt kommer Stockholm att bli ett eget elområde och stängningen av Vattenfalls reaktorer i Ringhals kommer att omprövas.

Brusten bubbla 2025?

Den absolut största utmaningen för världsekonomin är hur man ska undvika att den över tid hårt uppumpade finansiella balansräkningen kollapsar. Framåt 2025, sannolikt tidigare, vet vi om detta kommer att brista.

Den ökade mängden krediter och med det även dess motstående post i balansräkningen, fordringar, inklusive de som vi använder som betalningsmedel, har pressat ned priset på pengar, räntan och med det avkastningskraven på andra finansiella tillgångar. Denna utveckling har skapat en termik av ständigt stigande skulder, fordringar och priser på finansiella tillgångar.  Den globala finanskrisen 2008-2009 kunde ha punkterat detta, men centralbankerna har tagit till de medel de har haft för att hindra att kreditexpansionen stannar av och börjar löpa baklänges.

Problemet med denna strategi är att den inte har löst det underliggande problemet, beroendet av att krediterna växer snabbare än ekonomin som helhet. Åtgärderna har snarare bara sparkat burken längre nedför gatan.

Under inledningen av coronapandemin såg vi hur det kan gå om systemet börjar löpa baklänges, det vill säga alla aktörer vill vara så likvida som möjligt. Ingen vill då ta på sig skuld utan bara bygga upp fordringar. Centralbankerna och staterna fick då snabbt ta på sig rollen som kreditor. Detta har gjort att såväl centralbankernas balansräkningar som många staters skulder har nu nått rekordnivå. I Sverige är det bolånen som är den stora kreditpumpen och den har fortsatt pumpa under pandemin. Att systemet är svajigt visas av att så kallade kryptovalutor, bitcoin, anses vara en investering. Men innan 2025 vet vi om detta kommer att funka.

Saudi öppnar oljekranarna

På 90-talet var antagandena att oljepriset skulle hovra runt 25 dollar per fat i evighet. Utvecklingen under 2000-talet, man missade Kina, blev en helt annan med en pristopp på 140 dollar i början av 2008 och en botten på just 25 dollar, i april förra året. I skrivande stund ligger priset på 50 dollar.
En starkare konjunktur postcovid talar för en uppgång, där kostnaden för amerikansk frackingolja på runt 80 dollar per fat bildar tak. Men den allt starka trenden mot fossilfritt talar för motsatsen. Fortsätter denna trend att bygga trovärdighet, lär insikten växa hos många oljeländer om att oljan blir en ”stranded resource”, där framtida värdet är noll. Länder med stora reserver och låga produktionskostnader, som Saudiarabien, lär öppna kranarna. Det vill säga priset på olja (brent) blir 2025 runt 30 dollar per fat.

Mörkt i skogen

Märkligt nog går det att göra en exakt prognos om att skogsindustrin lär ha några kämpiga år framför sig. Decenniets mellanstation 2025 lär inte vara något undantag. En allt svagare dollar, där mycket talar för fortsatt press, gör att den pågående strukturomvandlingen landar hårt i Sverige. Massaaffären, som har varit en räddningsplanka senaste decenniet, får det allt tuffare. Södras massaproduktion går nu med förlust och kalkylen för SCA:s storsatsning på Östrand ser inte längre så bra ut.
Ikeas pressmeddelande om företaget ska sluta trycka sin ikoniska katalog, världens volymmässigt största trycksak, är en nekrolog över den historiskt mycket stora och stundtals mycket lönsamma nordiska tryckpappersproduktionen. Frågan är om någon maskin som snurrar i dag kommer att göra det 2025.
Hoppet står till förpackningarna, men dessa har haft svårt att få till någon högre lönsamhet, med undantag för några nischer. Branschen har målat upp en mycket ljus framtid för detta segment där lyftet som e-handeln har fått under coronapandemin visar på behovet av transportförpackningar. Men snabb tillväxt leder inte alltid till lönsamhet i skogssektorn, då utbudet tenderar att växa snabbare. Omställningen av fiberflöden från tryckpapper till förpackningar lär vara en orsak till detta.
Sågade trävaror är en mindre del av den skogsindustriella apparaten, men nödvändig för att nå lönsamhet för skogsbruket. Konjunkturkänsligheten och valutarelationer har alltid skapat stora slag i lönsamheten. 2025 kan bli nästa toppår, eventuellt. För skogsägarna är den stora frågan om de fallande virkespriserna ska kunna kompenseras med en ny intäktskälla, inlagring av kol.

Hälften näthandel 2025?

Enligt Svensk Handels prognos som kom förra året kan upp till varannan krona inom sällanköp – det vill säga all handel utöver maten – komma att spenderas på nätet till år 2030. Samtidigt har pandemin gjort att e-handelsutvecklingen accelererat ytterligare och nya kundgrupper har hittat till nätet. Inte minst äldre personer, som man annars inte hade kunnat nå. Erfarenheter från när MERS-viruset härjade i Sydkorea visade att en betydande del av de som då gick över till e-handeln också fortsatte att handla på nätet, även när virusutbrottet lagt sig. En inte alltför vågad gissning är därför att e-handeln kommer passera 50% av sällanköpshandeln tidigare än 2030, kanske redan 2025.