Krönika Brott
Teodorescu: Kriminaliteten är kostsam – Sverige ses som ett avskräckande exempel
I denna ljuva sommartid är gängkriminaliteten på allas läppar. Politiker, representanter för civilsamhället och myndigheterna lägger pannan i djupa veck, numera kan ingen längre värja sig mot den systemhotande utvecklingen. Vi påverkas alla av våldet, av osäkerheten och misstänksamheten som växer fram i dess spår.
Men gängkriminaliteten skördar inte enbart människoliv och sår rädsla i människor. En rad internationella studier har fastslagit att brottsligheten också ger negativa konsekvenser för ekonomisk tillväxt och utveckling. Kriminaliteten avskräcker utländska investerare och arbetskraft från att söka sig till områden som dras med problem, vilket i sin tur påverkar produktiviteten, konkurrenskraften och därmed det svenska välståndet. Det är alltså inte längre de höga skattenivåerna, som tidigare anfördes som problematiska, utan frågor om trygghet som vägs in i kalkylen när attraktiv arbetskraft väljer nästa destination på sin karriärresa.
Alice Teodorescu: När tröttnar skötsamma på att den kriminella minoriteten går före?
Detta påverkar företagens möjligheter att attrahera kompetent arbetskraft från andra delar av världen, men också många företags möjligheter att fysiskt verka på vissa platser i Sverige. Av Svensk Handels trygghetsbarometer för det fjärde kvartalet 2022 framgår exempelvis att mer än var tredje handlare uppger att de under den senaste tiden utsatts för stöld eller ringa stöld.
Stölder för 8,5 miljarder
Enligt en uträkning som organisationen gjort stals det för omkring 8,5 miljarder kronor under 2021, varav 4,5 miljarder var inom dagligvaruhandeln. Det motsvarar ungefär 18 fullastade kundvagnar med varor till ett värde av 1100 kronor – varje timme som de svenska matbutikerna är öppna. Trots de enorma summorna är det bara hälften av stölderna som polisanmäls. Skälet som anges är att en anmälan sällan resulterar i någon utredning eller fällande dom.
Istället satsas resurser på olika brottsförebyggande åtgärder i butikerna, om de inte helt stänger igen. Priset betalas som alltid av de skötsamma invånarna i form av stigande priser, sämre utbud eller med längre färdsträckor till annan butik.
Stort mörkertal
I Svenskt Näringslivs rapport Brottslighetens kostnader 2022 uppskattas kostnaderna för de svenska företagen, när man räknar in brottens direkta kostnader, utgifter för brottsförebyggande åtgärder samt vissa uteblivna intäkter, till hissnande 90 miljarder kronor per år, men mörkertalet anses stort. I första hand rör det sig om stölder, inbrott, skadegörelse och bedrägerier. Givetvis får dessa kostnader, liksom de uteblivna investeringarna och rekryteringarna, konsekvenser för såväl skatteintäkter som arbetstillfällen.
Alice Teodorescu: Varför ska arbetsföra leva på bidrag? Ge oss ‘Arbetslinjen 2.0’
Gängkriminaliteten, bidragsbrotten och den i övrigt organiserade brottsligheten utgör ett reellt hot mot privatpersoner, företag och det demokratiska samhället som sådant. Sverige är ett land i förändring vilket leder till att bilden av Sverige också förändras. Från ett tryggt tillits- och välfärdsland, till ett splittrat, segregerat och farligare samhälle. Från att vara ett ideal och föregångsland, till att allt oftare användas som ett avskräckande exempel. Last night in Sweden, och så vidare.
Alice Teodorescu Måwe, opinionsbildare som driver publikationen Klartext av Alice Teodorescu på Substack
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
Här hittar du alla krönikor