Spotify vill bryta Apples makt över apparna 

För att få in en app i Apples telefoner, Iphone, måste man gå via Appstore som numera är en stark och ofrånkomlig distributionskanal för appar i hela världen. Att den som vill nå en global marknad med miljontals användare via Iphone måste befinna sig i Appstore är inte oproblematiskt i sig. Än mer komplicerat blir det i de fall då Apple har egna tjänster som konkurrerar med andra appar på Appstore. Ett sådant tydligt exempel är Spotify som befinner sig i direkt konkurrens med Apple Music. Situationen är speciell eftersom Spotify är beroende av sin konkurrent för att kunna distribuera sin tjänst.

Spotify har haft en rad problem med Apple, exempelvis har man velat, och numera också fått, komma in som tjänst i Apple Watch. Men den kanske största saken rör Apples avgift på 30 procent för all försäljning som sker via Appstores betalsystem, AIP. Apple vidtar flera mått och steg för att få appföretag som Spotify att använda sig av AIP.

”84% betalar ingenting”

Apples beslutade i förra veckan att halvera Appstore-avgifterna för utvecklare som omsätter mindre än en miljon dollar genom plattformen.

Apples presstjänst påpekar också att 84 procent av apparna i App Store inte betalar någonting till Apple när någon laddar ner eller använder appen. Det inkluderar bland annan gratisappar, appar som enbart får intäkter genom reklam och appar som säljer fysiska varor.

Apple tar dock fortsatt 30 procent första året på köp av årliga prenumerationer inuti appen med Apples system för köp. En avgift som sedan sänks till 15 procent efterföljande år. Undantaget alltså nu bolag som omsätter under en miljon dollar.

Spotify får exempelvis inte ha länkar eller knappar i sin egen IOS-app som leder till andra sätt att betala för tjänsten. Det är därför man som kund måste logga in i Spotifys browserversion för att hantera sina betalningar. Att Spotify valt att inte använda sig av IAP beror på att kostnaden för att göra detta kan vara upp till 30 procent av ett premiumkonto som kostar 99 kronor i månaden. (Det finns olika trappsteg och villkor för Apples avgifter, se faktaruta intill).

Man kan likna Appstore vid vilken marknadsplats som helst. Vill du sälja dina varor och tjänster på den här marknadsplatsen så är det aktören som äger platsen eller plattformen som bestämmer vad det kostar att tillhandahålla en försäljning där.
Och, anser Apple kortfattat, detta är vad det kostar att nå enskilda konsumenter på en global marknad genom våra telefoner.
Inte svårare än så, kan tyckas.
Spotify har ju också möjlighet att komma runt Apples avgifter.

”Appstoreskatt”

Likväl har villkoren retat upp Spotify som kallar Apples system för en Appstore tax. Ordet skatt gör förstås att det låter lite sämre än ordet avgift skulle göra. Men Spotify anser att sättet som Apple kontrollerar den egna kanalen på, genom Appstore, innebär ”missbruk av dominerande ställning”.
De anser vidare att Apple missgynnar sina konkurrenter till fördel för sina egna tjänster, exempelvis Apple Music. Därför vände sig Spotify till EU:s konkurrensmyndighet i mars 2019.

De fann det hela intressant och i juni i år meddelade EU-kommissionen att man kommer att utreda frågan.
”Att kommissionen nu tar upp det visar att man tar Spotifys synpunkter på allvar”, säger Erik Brändt Öfverholm, advokat och konkurrensrättsspecialist på den globala advokatbyrån Baker McKenzie.

”Men att man utreder saken innebär inte nödvändigtvis att Apple har gjort fel. Myndigheten kan anse att Apple har fog för sin avgiftsstruktur eftersom Appstore, trots allt, är Apples egen marknadsplats. Bedömningen handlar om Appstore är en nödvändig infrastruktur för till exempel Spotify, och om avgiften kan anses skälig.”

Frågan om avgifter, eller app tax om man så vill, har också blivit en het potatis i andra branscher, inte minst spelbranschen.
När det gäller spel är det inte riktigt på samma fråga som i fallet Spotify som befinner sig i en mer tydlig konkurrenssituation med Apple Music.
Men även här vill Apple i vissa fall ta 30 procent av intäkterna från spelare vilket har retat upp spelbolag. När Epic Games, som ligger bakom succéspelet Fortnite, beslutade att de själva skulle att ta betalt i appen utan att använda sig av Apples betalsystem så stängde Apple av spelbolaget. Det har i sin tur lett till att Epic Games stämt Apple i amerikansk domstol för brott mot konkurrensreglerna.

Parallellt med rättsliga processer och utredningar pågår även ett upprop på nätet. På sidan ”Coalition for App fairness” har en rad företag anslutit sig, exempelvis Epic Games, Spotify men även musiktjänsten Deezer och Match (som ligger bakom dejtingappen Tinder). De vill att tio punkter ska ändras, däribland avgiften på 30 procent för betalningarna i appbutiken. Man är också irriterad över att det saknas alternativ till Appstore i Apples operativsystem och anser att Apple utnyttjar sin kontroll över operativsystemet till fördel för sina egna tjänster.

Även den norska mediekoncernen Schibsted, med mediehus som Aftonbladet och Svenska Dagbladet, har nyligen anslutit sig till uppropet. Schibsted anser att det finns flera problem med hur globala ”gatekeppers fungerar”. Man anser att relationen mellan läsare och appbutiker hotas särskilt i Apples Appstore där Apple ”godtyckligt” har infört vad man anser vara orättvisa villkor för vissa av Schibsteds nyhetsappar online. Däribland att man måste använda sig av Apples betalsystem som innebär att de tar mellan 15 och 30 procent av transaktionskostnaderna. Dessutom, påpekar Schibsted, innebär detta även att Apple tar kontroll över själva kundrelationen genom den data som appen genererar.

Det är naturligt att Apple får ta ut avgifter för publicering på sin egen plattform. Den fråga som EU-kommissionen ska ta ställning till är om man kan betrakta distribution genom Appstore som en slags infrastruktur och vars verksamhet därför bör regleras på liknande sätt.
EU-kommissionen har också signalerat att frågan är större än Spotify och Apple eftersom det även kan röra helt andra techbolag. Det finns numera en kategori av tjänster som kan behövas regleras i förväg, exempelvis plattformar som Facebook, Amazon och Google där risken är överhängande att de gynnar sig själva framför de konkurrenter som finns på den egna plattformen.

Varför inte gynna sig själv?

Men varför skulle man inte få gynna sig själv? Om man nu varit så pass framgångsrik och lyckats åstadkomma en produkt som kan tillhandahålla tjänster och appar över hela världen? Och om man dessutom lyckas uppdatera funktionen, stå för distributionen till varje konsument, och dessutom ha lyckats med detta på egen hand, inte på grund av att man tagit över ett bolag som härstammar ur ett statligt monopol? Om det har tagit flera decennier av slit, risk och pengar för att komma dithän, varför inte?
”Konkurrensreglerna kan i vissa fall göra det otillåtet att gynna sig själv på ett otillbörligt sätt”, säger Erik Brändt Öfverholm.
”Om man har en stark ställning på en plattformsmarknad och använder den för att missgynna sina konkurrenter på en annan marknad riskerar man att hamna fel. På senare år har vi sett detta i hög utsträckning inom just big tech där de stora spelarna varit föremål för ett stort antal utredningar världen över.”

En fråga för framtiden är vilken betydelse EU-kommissionens slutsatser kan få. Skulle de exempelvis kunna tvinga Apple till att ändra sina villkor eller inte? Och en större fråga är alltså om Spotifys betalbråk med Apple blir startskottet för reglering av andra plattformar.
Politiskt finns traditionella synsätt som kan påverka. Ett klassiskt högerperspektiv är att man inte ska reglera särskilt mycket. Ett klassiskt vänsterperspektiv, däremot, handlar om att stoppa för stora företag och monopol. Och ett liberalt laissez faire-argument ger vid handen att marknaden är bäst på att reglera saker på egen hand. Är avtalen för dåliga så kommer modellen inte att fungera, till slut försvinna eller göras om.”Det är viktigt att konkurrensreglerna inte överutnyttjas för att ingripa mot ageranden som är oproblematiska eller som marknaden och dess innovationskraft ändå kommer att lösa på sikt”, säger Erik Brändt Öfverholm.

Han ställer sig också frågande till vad en eventuell reglering skulle få för långsiktig relevans i praktiken.
”Det finns ibland en tro på att vi kommer att söka på Google om 20 år, att vi kommer att ha Apple- och Androidtelefoner om 20 år och att vi kommer att köpa varor på Amazon på exakt samma sätt som nu. Men tittar man tillbaka 20 år tillbaka så såg det digitala landskapet helt annorlunda ut. Då var Microsoft med sitt dominerande operativsystem det stora konkurrensbekymret. ”

Så frågan är: om man går in och reglerar det här nu, vilket EU-kommissionen utreder, vilken nytta får det framöver? Och med tanke på vilken tid en reglering tar, är det ens nödvändigt eftersom hela marknaden troligtvis kommer att se helt annorlunda ut i framtiden? Eller kan det vara så att det måste till en reglering på konkurrensområdet för att inte hämma pågående innovation?

Enligt Erik Brändt Öfverholm var det ”antagligen inte ingripanden från konkurrensmyndigheter som förändrade det digitala landskapet utan en lång rad av nya innovationer. Men det måste naturligtvis finnas en balans så att innovation inte stoppas av ett monopolistiskt beteende.”