Ur Northvolts aska – Skellefteå mot nya miljardprojekt

Det är nästan fler bilar från media än privata på parkeringen framför Northvoltfabriken. Skurarna avlöser varandra denna sista måndag i juni, och på de enorma grusytorna som tidigare packades fulla med bilar uppstår stora vattenpölar.

Tre månader efter konkursen upphör till slut batteritillverkningen på jättefabriken i Skellefteå.

En efter en lämnar de sista anställda området.

Staden växlar upp i takt med fabriksetableringen

Den 19 oktober 2017 blir Skellefteå en stad på allas läppar i samband med att Northvolts grundare Peter Carlsson berättar att det är där Europas största batterifabrik ska byggas.

I namnet på fabriken ligger också alltings början – Northvolt Ett.

Anledningen till att det blev just Skellefteå av de 40 kommuner som anmälde sitt intresse var framförallt tillgången till stabil och helt förnybar energiförsörjning.

Energibehovet till Northvolt Ett beräknades till 2 TWh per år. Det motsvarar 1% av Sveriges energiförsörjning, och ungefär hälften av den el som kommunägda Skellefteå Kraft årligen producerar.

I Bergsbyn öster om Skellefteå börjar därefter enorma markytor förberedas för fabrikens invigning i juni 2022. Och runt om i staden växlar livet upp i takt med områdets expansion.

Nya restauranger öppnar, ett kulturhus i trä byggs som får internationell uppmärksamhet, och plötsligt sitter människor på uteserveringar i stan en helt vanlig onsdagskväll.

I dessa tider gör sig dock Skellefteås dagar som avfolkningsbygd sig påminda.

Sedan januari i år har 1 000 personer flyttat från orten, med följd att många hyresrätter står tomma och bostadspriserna sjunkit. Så trots att framtidstron fortfarande bubblar, är det under en tung yta.

“Svårt att göra det sämre än Northvolt”

Bara en tiondel – 300 av de 3 000 som arbetat på fabriken – finns kvar in i det sista. Anställda som lämnat in sina inpasseringskort får lämna fabriken genom lastkajen eftersom huvudentréns snurrgrindar inte känner igen dem.

Trots de bekymmer som drabbat Northvolts anställda under det senaste året, är alla som Afv pratar med positiva inför framtiden.

Joel Eidsmo har arbetat på Northvolt i fem år. Han säger att han har svårt att se ett scenario där fabriksbeståndet kommer att säljas ut i delar, utan tror på en ny aktör och fortsatt batteriproduktion.

På frågan om han är optimist, svarar han tvärsäkert.

“Nej, jag är realist.”

Han tror att i slutändan kan det här innebära positiva effekter för en stad med växtvärk.

“Det är en ganska rik kommun så vad vi behöver är tid”, säger han, och tillägger:

“Skellefteå står kvar.”

Ut genom fabriksgrindarna går även Christoffer Norlund för sista gången. Nu väntar veterinärstudier på Cypern.

Han tror att anledningen till den starka framtidstron är att folk i Skellefteå inte tycker om hur Northvolt har skött allt, och att man inte tror att en ny aktör kommer att göra om samma misstag.

“Man vet att det till 99% kommer att komma en köpare, och att det förmodligen blir bättre. För det är svårt att göra det sämre än vad det var”, säger han.

Kommunen: Skellefteå var rätt plats

I stadshuset tar kommundirektör Kristina Sundin Jonsson emot tillsammans med Lorents Burman, socialdemokratisk politiker och kommunstyrelsens ordförande.

Hela dagen är uppbokad med intervjuer och möten med olika medier.

“Trots att det inte händer något särskilt. Men jag kan väl förstå att det blir en snygg dramaturgisk kurva”, säger kommundirektören.

Jämfört med det sammanbitna kommunalråd som Afv träffade i samband med konkursen är Lorents Burman betydligt mer hoppfull idag.

Men kritiken mot regeringens industripolitik är fortfarande högst aktuell.

Enligt Burman har det varit för få statliga initiativ och statliga ekonomiska incitament för att stödja kommuner med den här sortens nyetableringar i Sverige.

“Hur ska en kommun på egen hand möta den här typen av uppskalade industriprojekt med kompetensförsörjning, bostadsförsörjning och infrastruktur? Vi har väldigt många kommuner som aldrig skulle ha en chans att lösa det här själva om man inte har en statlig närvaro”, säger han.

I uttalandet finns en andemening som poängterar att Skellefteå faktiskt har klarat det på egen hand, och motbevisat kritiker som menar att det var fel att bygga fabriken i Skellefteå istället för i exempelvis Göteborg.

Det blev ingen fly in fly out-stad, utan människor stannade, vilket genererade skatteintäkter till kommunen.

På tre år efter batterifabrikens invigning 2022 ökade kommunens befolkning med nästan 4 000 personer. Sedan 2018 har skatteintäkterna för kommunen ökat med nästan 10 000 kr/invånare.

“Vi lyckades attrahera människor som ville bo, leva och trivas i Skellefteå, och motbevisade det alla var oroliga för när man frågade sig om fabriken verkligen skulle vara i Skellefteå och inte i Göteborg”, säger Kristina Sundin Jonsson.

Nya projekt för 70-100 miljarder

Samma dag som nyheten om att Northvolts batteritillverkning skulle ligga i Skellefteå kom, beslutade kommunen att investera 100 miljoner i infrastruktur i anslutning till fabriksområdet.

Sedan fabrikens etablering har kommunens skuldsättning mer än fördubblats. Från 2,9 miljarder 2017, till närmar 7 miljarder 2024.

Tidigare var Skellefteå en av de kommuner med minst belåning per invånare. Idag hamnar Skellefteå på topp fem över landets mest skuldsatta kommuner.

Lorents Burman fnyser till.

“Det har beskrivits att vi har gjort investeringar som är fullkomliga osanningar. 12, 22, upp till 40 miljarder, och att kommunen ska gå i konkurs”, säger han.

Förutom infrastrukturen till fabriksområdet har investeringarna varit för Skellefteås tillväxt och inte för Northvolt.

Och det har inte varit förgäves, menar kommundirektören.

“Vi blir väldigt sammankopplade med Northvolt. Att Northvolts uppgång och fall ska bli Skellefteås uppgång och fall”, säger Kristina Sundin Jonsson.

Enligt henne har kommunen fortfarande en av Sveriges starkaste ekonomier. Med stora industrier som fortsätter att satsa och ett helägt kommunalt energibolag. Dessutom finns allt som fick Northvolt att välja Skellefteå kvar — gott om mark och förnybar energi.

“För de kommande tio åren är det redan beslutat och på väg att fattas beslut om intressanta projekt som motsvarar 70-100 miljarder”, fyller Lorents Burman i, men vill inte gå in i detalj om vilka projekt det rör sig om.

I februari gav regeringen grönt ljus för Norrbotniabanan i Skellefteå. Ett projekt som väntas öka kapaciteten för godstransport i norra Sverige, och skapa större arbetsmarknadsregioner genom att knyta ihop byarna mellan Skellefteå och Umeå med stadsnoderna.

2027 planeras även byggstart för en anläggning på Näsudden utanför Skellefteå som ska producera hållbart flygbränsle. Satsningen är ett samarbete mellan Skellefteå Kraft och SkyNRG, ett bolag som arbetar med bland annat anskaffning och distribuering av hållbart flygbränsle. Det nederländska flygbolaget KLM är medgrundare och delägare av bolaget.

Från kommunens håll är man dessutom övertygad om att de sista batterierna ännu inte är tillverkade i Skellefteå, utan tror att en ny aktör kommer fortsätta driva fabriken.

Nästa kapitel: fem utländska intressenter tittar på Skellefteå

Under våren har konkursförvaltare Mikael Kubu arbetat med att sälja av Northvolts konkursbo som fabriken i Skellefteå är en del av.

Flera intressenter har besiktat anläggningen för att sedan dra sig ur, och tiden har blivit allt mer knapp för att få anläggningen såld.

Under förra veckan kom dock uppgifter som på nytt underbygger hoppet om fortsatt batteritillverkning i Skellefteå.

Ett bud har lagts på hela konkursboet, och dessutom har ytterligare intressenter tillkommit. Samtliga är utländska.

Vilka som tar nycklarna återstår att se.

Läs mer

Så utvecklades skulderna i Skellefteå

Kostnadsexplosionen för Skellefteås bostäder – från 100 miljoner till 2 miljarder

Konkursförvaltaren: Fem aktörer redo att ta över Northvolt