Sandström: Grönt högmod och fall i Skellefteå – dags för ”Förlåt Sverige 2.0”

Skellefteå drabbades av högmod. Nu är det dags för både ödmjukhet och en rejäl dos självrannsakan, skriver Christian Sandström i en krönika.
vindkratensgeografi - 2025-07-05T205105.623
Skellefteå Kraft har skapat tre gröna krascher - före Northvolt. Grönt högmod har gått före fall och nu är det dags för en Förlåt-kampanj. Foto: Erland Segerstedt / TT.

Skellefteå har i åtminstone två decennier försökt skapa utveckling genom grön omställning.

Höga ambitioner verkar ha slagit över i högmod. Krascherna har radats på varandra och Northvolthaveriet är inte en isolerad händelse utan snarare kronan på verket.

“Förlåt Sverige”

I en rikstäckande kampanj 2022-2024 bad Skellefteå kommun om förlåtelse till resten av landet. Videon kan ses i sin helhet nedan.

Kanske är kampanjen Förlåt Sverige norrländsk humor som en smålänning inte begriper.

Kanske är det arrogans och storhetsvansinne.

Kanske (ännu) ett tecken på att kommunen har för mycket pengar för sitt eget bästa.

Kanske var det skicklig marknadsföring. Som EU delfinansierade.

Jag träffade två danska journalister som besökt Skellefteå, de hade aldrig sett så ambitiös marknadsföring från en enskild kommun.

“Klondike 2.0”

Den som vill hitta fler exempel på Skellefteås högmod behöver inte leta länge.

I den numera smått famösa SVT-dokumentären “Den gröna kapplöpningen” talas det om ett ”Klondike 2.0” och att ”Hela världen tittar på det gröna fönstret som vi håller på att bli.”

Att Klondike är ett begrepp många förknippar med girighet och hopplösa illusioner om snabb rikedom glömdes bort mitt i den bubblande gröna glädjen.

Det råder heller ingen brist på kungligheter och toppolitiker som öst lovord över orten. Till Norran sa Stefan Löfven 2021:

“Det världen kan se är att framtiden finns i Skellefteå, att de här batterierna kommer göra en jättestor skillnad i klimatomställningen.”

Låt oss nu skärskåda vad som egentligen har hänt i Skellefteå de senaste 20 åren.

Pengarna forsar in…

Skellefteå kontrollerar mängder av vattenkraft.

I termer av tillgångar är kommunen stenrik då man äger Sveriges femte största kraftbolag. Fantastiska mängder ren baskraft produceras varje år. Investeringarna gjordes under första halvan av 1900-talet så kassaflödena bokstavligen forsar in.

… Och pengarna forsar ut

Den fantastiska pengakranen har sedan tidigt 2000-tal bl.a. använts för att försöka åstadkomma så kallad grön omställning.

Härvorna har radats upp i en logisk följd där mönstret är plågsamt uppenbart för en utomstående.

Northvolt föregicks av de tre gröna krascherna i Sekab (etanol), Biostor (pellets) och Blaikenvind (vindkraft). Kommunen har därmed banat väg för åtminstone fyra gröna bubblor.

Skellefteå Krafts dåvarande VD Hans Kreisel (t.v.) inviger Blaikens vindkraft tillsammans med statssekreterare Emil Högberg och projektansvarige Mikael Lindmark 2017. Foto: Skellefteå Kraft.

Historiskt mönster

Northvolthaveriet är med andra ord en del av ett historiskt mönster. Kommunens pengakran kombineras med bidragskranar på nationell nivå och EU-nivå.

Godhets-statuerande, invigningar, floskler och varmluft förbyts sedan mot nedskrivningar och förtvivlan inom loppet av ett par år:

  • Sekab gick från Göran Perssons “ny industrigren” 2004 till totalhaveri 2007 och att hela Skellefteå Krafts styrelse sparkades 2009.
  • Biostor i Storuman invigdes av kungen 2008 och kraschade ner i bränder och produktionsproblem två år senare.
  • Blaikenvind med sina 99 snurror invigdes 2017. Tre år senare fick investeringen på 3,3 miljarder skrivas ner med 500 miljoner. Idag har omkring två miljarder av investeringen försvunnit i ner- och avskrivningar, utan att generera någon verklig vinst för att täcka investeringen.
  • Northvolt gick från “Klondike 2.0” 2022 till dödsfall och Chapter 11 2024 och slutgiltig konkurs 2025.
Skellefteå Kraft förlorade åtminstone 500 miljoner på Biostor – en investering i Storuman 2008. Bild: Skellefteå Kraft.

Fallande fastighetspriser

Hur Skellefteås ekonomi utvecklas på sikt är svårt att säga i dagsläget.

Fastighetspriserna har fallit 20% på ett år. Byggandet har varit högre än befolkningstillväxten under mer än tio år. Å andra sidan menar kommunen att man haft bostadsbrist under en längre tid. I dagsläget står 100 lägenheter tomma och kommunen har planerat för ytterligare 450 lägenheter.

Förlåt Sverige 2.0

Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) har vädjat till regeringen om hjälp. Så sent som för ett år sedan var han inte orolig över utvecklingen för Northvolt.

Innan kommunen erbjuds något stöd är det nog på sin plats att återuppväcka Förlåt-kampanjen.

Högmod har föregått fall.

Det talas dessutom redan om nästa miljardprojekt och då vore det väl först klädsamt med en smula ödmjukhet och självrannsakan.

Ett Förlåt 2.0.

Den notan kan Burman skicka till regeringen. Ta gärna lite hjälp av Riksrevisionen också.

Läs också:

Ur Northvolts aska – Skellefteå mot nya miljardprojekt

Skellefteås okända miljardförlust inom vindkraft

Skellefteås hattrick i gröna krascher – före Northvolt

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor