Amerikansk statistik avgör

Stockholmsbörsen sade varken bu eller bä om statistiken som rullade in förra veckan. Affärsvärldens generalindex steg med 0,3 procent. I början av veckan kom överraskande positiv statistik från USA när det gäller hushållens konfidensindikator (Conference Boards index). Indexet steg till 54,9 i maj från 40,8 i april och det var den största ökningen sedan i april 2003 och den högsta nivån sedan september 2008. En ökad framtidstro är bästa medicinen för att få fart på den viktiga amerikanska konsumtionen. Antal order på varaktiga order blev också fler än förväntat. Kanske är Obamas “Gröna skott” på gång att spira? Andra positiva signaler var att försäljningen av befintliga bostäder ökade i april med 2,9 procent jämfört med mars. Men samtidigt presenterades annan statistik som visade att huspriserna i USA sjönk något. Sammanfattningsvis går det nog att säga att fallet på den amerikanska bostadsmarknaden har bromsats in något.

Det som oroat amerikanerna är hur det ska gå för det konkurshotade General Motors. I skrivande stund vet vi inte hur utfallet blev i måndags. Men det är viktigt att påpeka att om det nu blir ett Chapter 11, som det mesta talar för, betyder det rekonstruktion och inte konkurs. En rekonstruktion är illa nog, men det kan bli en nystart för biljätten. Att slippa betala till gamla fordringsägare och ha möjlighet att ta upp nya beställningar och gå vidare kan bli räddningen. De nya leverantörerna blir garanterade av staten och de förlorade pengarna går ändå inte att rädda.

Vi lämnar USA och tittar på Sverige. Konjunkturinstitutets månadsbarometer för hushåll och företag var något starkare i maj än i april. Detta betyder att synen på ekonomin har ljusnat något även här, men trots att indikatorn för företag steg med 6 procent är läget i svensk ekonomi mycket svagare än normalt och flertalet företag räknar med fortsatta personalnedskärningar. Hushållens syn på ekonomin har blivit mer optimistisk och konfidensindikatorn ökade med hela 10 enheter. Men trots det är hushållen fortfarande betydligt mer pessimistiska än normalt och den svenska sparkvoten har ökat. Oron för att bli av med jobbet höjer sparandet. Däremot ökade detaljhandeln i Sverige med 5 procent under april månad, jämfört med samma månad i fjol. För det svenska modeundret Wesc ser orderboken för höstkollektionen riktigt bra ut – ett lyft med 30 procent i USA – vilket kanske visar på en amerikansk köpoptimism eller kanske bara skicklighet (se analysen sid 42).

Till och med efterfrågan på sällanköpsvaror, i alla fall i Tyskland, har vänt uppåt. I förra veckan kom siffror på att köplusten ökat något. Sänkta skatter, låg inflation och stöd till bilköp i form av skrotpremie har höjt humöret, men däremot föll BNP med 6,9 procent under det första kvartalet.

Nästan lika illa blev det för Sverige. BNP-siffran som många väntade på i slutet av förra veckan blev usel. Svensk ekonomi rasade med 6,5 procent under första kvartalet jämfört med samma period i fjol. Och visserligen förväntade sig prognosmakarna en ännu sämre siffra, men det var ändå ett historiskt bottenrekord. Att fallet avtagit från kvartalet innan tolkas av optimisterna som att det värsta är bakom oss, medan dysterkvistarna menar att det finns mycket elände kvar.

Det är svårt att se vad som kommer att få Stockholmsbörsen att dra den närmaste veckan. Det finns inga rapporter att klamra sig fast vid men däremot en drös makrostatistik, framför allt från USA. Förväntningarna ligger åt det positiva hållet för både industriorder och ISM, men man ska inte glömma bort att det kommer från riktigt låga nivåer. Flertalet har en negativ syn på den viktiga sysselsättningsutvecklingen. Börsen blir nog inte så mycket roligare än den var i förra veckan. Men trots allt har vi fått se en uppgång på 30 procent sedan 20 januari.

Det är inte så illa.