Analytiker om USA-satsningen: Astra Zeneca säger ”please, don’t hurt us”

Nyheten att Astra Zeneca satsar 50 miljarder dollar i USA över fem år, vilket i storlek motsvarar läkemedelsjättens årsomsättning, har tolkats som ett svar på Donald Trumps hot om tullar på läkemedel.

Morten Larsen, aktieanalytiker på ABG Sundal Collier, tror dock att det svensk-brittiska bolaget spelar ett längre spel:

“Pharma har höga bruttomarginaler och tariffer borde ha mindre påverkan. Därför har det överraskat aktiemarknaden att flera ledare i branschen reagerat med stora investeringar på tullar som kanske bara blir kortfristiga”, säger han och fortsätter:

“Men det Astra Zeneca vill signalera är två andra saker: att den amerikanska marknaden är central för att uppfylla bolagets aggressiva tillväxtmål. Och att man tror på fetmamedicin”, säger Larsen.

Fokus på fetma

ABG:s analytiker syftar på att den största enskilda posten i investeringspaketet är en ny tillverkningsanläggning i Virginia, där man ska producera läkemedel mot metaboliska sjukdomar.

Även Handelsbankens aktieanalytiker med expertis inom läkemedelsindustrin, Mattias Häggblom, noterar att Astra Zeneca pekar ut vissa mediciner i satsningen:

“De väljer att lyfta fram tre specifika produkter i pressmeddelandet, trots att de inte hade behövt nämna några alls. Mot fetma, kolesterol och svårbehandlat högt blodtryck. Det är inte en slump och kan handla om att man tycker områdena är underskattade”, säger han.

Amerikat viktigast

På förra årets kapitalmarknadsdag fanns de tre läkemedlen med på en lista över 13 produkter med potential att generera intäkter över 5 miljarder dollar vardera när de når sin försäljningstopp.

Det gör dem centrala i den tillväxtplan som ska förvandla Astra Zeneca från ett 50-miljarder-dollar-bolag till ett som omsätter 80 miljarder år 2030 – pengar som främst ska tjänas in i Trumps USA. Målet är att generera 50% av intäkterna på den amerikanska marknaden, jämfört med 42% idag.

Mot den bakgrunden spelar prisnivån på amerikanska läkemedel större roll än tullar. EU:s prissättning är regional och kan försena säljstarten med två till tre år efter godkännande. I USA sker den snabbare och landar ofta på högre summor.

Det är en gynnsam situation för läkemedelsbolagen som Trump tagit konkreta steg för att ändra på, vilket fått fler än Astra Zeneca att agera för att vinna administrationens gunst. Fram till 2030 pytsar schweziska Roche in samma summa som Astra Zeneca, nations-systern Novartis investerar 23 miljarder dollar och franska Sanofi 20 miljarder dollar.

Det kan bli en tuff kamp. I maj stod amerikanska läkemedelsverkets chef på ett podium tillsammans med hälsominister Robert F Kennedy och Trump själv, som la fram en presidentorder om att priser ska sättas enligt Most-Favored-Nation-principen, det vill säga billigast möjliga inom OECD.

“Attityden ser ut att ha förändrats. Att en FDA-chef uttalar sig om priser är ett nytt drag. Men så är han ju tillsatt av administrationen”, säger Mattias Häggblom på Handelsbanken.

Men investeringsstrategin har i alla fall uppmärksammats av USA:s ledare. Kort efter Astra Zenecas avisering sa Trump i Vita Huset att det är ”en ära” att bolaget planerar investeringar i landet.

“Det kommer att bli en bra investering, det tvivlar jag inte på. Tack till er Astra Zeneca”, säger han i en videoupptagning. 

Baby, don’t hurt me

Astra Zenecas investeringar är i motsvarande grad komplexa. Att bygga nya leverantörskedjor är inget man gör lättvindigt, understryker Larsen på ABG Sundal Collier.

“Vad de bolag som satsar vill säga är ‘we really like the US market, so please don’t hurt us’. Det en stor grej, som syftar till att de framstår som goda företag i amerikanska ögon”, säger han.

Trump må vara ombytlig, menar Larsen, men avsikten att reformera läkemedelspriserna har han hållit fast vid. Och med den kontroversielle Robert F Kennedy vid sin sida, ser vaccinproducenter en risk i att även den politiken förändras.

“Tullar är hanterbara, medan prissättningen är mycket mer av en black box“, instämmer Mattias Häggblom på Handelsbanken.

“Många har byggt lager för att tillgodose marknaden på kortare sikt, men vad gäller en prisreform kan bolagen inte göra mer än att föra fram varför deras läkemedel är kostnadseffektiva idag”, säger han.

Ingen kannibalism

Även regionalisering av produktionen till de viktigaste marknaderna är ett stort tema för branschen, som spelar in mer i investeringsbesluten än tullar, enligt Morten Larsen på ABG.

“Astra Zeneca guidar för signifikant tillväxt och måste investera för att möjliggöra den. Så jag ser inte att det här nödvändigtvis skulle gå ut över satsningar på annat håll”, säger han.

Handelsbankens analytiker tror däremot att ökade USA-investeringar sannolikt kommer att ske på bekostnad av hemregionen.

“Miljön är mindre gynnsam här för innovativa läkemedel. Automatiserad produktion, som görs av högkvalificerad personal, kommer att flyttas till USA i högre utsträckning. För generika däremot, där marginalerna är lövtunna, uppnår man inte lönsamhet, så den blir nog kvar i utvecklingsländer, där majoriteten av generika produceras idag“, säger han.

Listning också till USA?

Utöver en investering som plöjer ner såväl capex som opex (främst FOU) i USA, sägs Astra Zeneca överväga att flytta bolagets huvudlistning till andra sidan Atlanten, enligt The Times. Bland annat ska bolagets VD Pascal Soriot privat ha sagt att han föredrar en amerikansk listning.

“De har inte bekräftat spekulationerna, men det är inte orimligt att tro att det finns sanning bakom ryktena. Astra är inte nöjda med hur innovation mottas i hemlandet Storbritannien”, säger Mattias Häggblom, men ser diskussionen som ett tecken på frustration snarare än en konkret plan.

Inte heller Morten Larsen på ABG tror på att USA-vurmen sträcker sig så långt som en administrativ flytt.

“Det finns en klar värderingsskillnad mellan Europa och USA och det kan se svårt ut för ett europeiskt bolag att rättfärdiga att stanna kvar. Men det är en större sak än man tror att flytta och personligen tror jag det är mycket osannolikt”, säger han.

Aktieägarbasen skulle påverkas, inte minst storägande fonder med europeiska mandat, menar han, och beskriver Astra Zeneca som ett bolag med “stark europeisk identitet”.

“Återigen handlar det mer om signaler. Denna gång till brittiska och europeiska politiker om att de måste titta på till exempel skattelättnader och löptider för patent. De vill skicka budskapet att just nu är USA väldigt attraktivt och Europa riskerar att förlora”, säger han.