”Deflation kan vara bra”

Han har kallats ”prognosmästaren”, Erik Pensers chefsekonom Sven-Arne Svensson, som tycks föredra små organisationer framför storbankerna runt Kungsträdgården. Inte sällan går hans makrosyn på kontrakurs mot konsensus. Så även nu. Att Sverige skulle vara så hotat av deflation att det kräver en negativ reporänta känner han inte igen sig i.

Sven-Arne Svensson tycker det är märkligt att Sveriges Riksbank håller lägre styrränta än euroländernas centralbank ECB, när tillväxten är nästan två procent högre och inflationen en procent högre här hemma.

– Om man räknar på samma sätt alltså.

Under de senaste åren så har HIKP-inflationen, ett mått för internationella jämförelser av inflationen, varit betydligt lägre i Sverige än i EMU-länderna. De senaste månaderna har det dock varit tvärtom, till stor del beroende på kronfallet.

Sven-Arne Svensson jämför med i september 2008 då Riksbanken höjde reporäntan med 25 punkter till 4,75 procent. Inflationen mätt enligt KPI hade då stigit till 4,4 procent, det vill säga klart över inflationsmålet på 2 procent. Bakgrunden var att räntorna stigit under året, vilket gjort att hushållens bostadskostnader ökat. Ovanpå detta kom stigande oljepriser samt dåliga skördar, vilka dragit upp livsmedelspriserna med 8 procent. Om dessa tre poster räknades bort var inflationen bara 0,9 procent.

I februari i år, när Riksbanken sänkte reporäntan till minus 0,10 procent hade vi deflation i Sverige, i varje fall mätt enligt den årliga förändringen av KPI. Men Sven-Arne Svensson pekar på att om man exkluderar samma poster som i exemplet från år 2008 – alltså energi, boränteutgifter och livsmedel (som nu sjunkit snabbt beroende på Rysslandssanktionerna) var prisökningarna 1,2 procent, alltså högre än då Riksbanken höjde reporäntan till 4,75 procent.

Pensers chefsspåman tycker dessutom att oron för deflationens effekter är överdrivna. Den så kallade ”deflationskrisen”, som drabbade främst Sverige och USA på 1920-talet, oroar fortfarande. Då hamnade vi i en negativ spiral med sjunkande löner och priser. Lite närmare i tiden ligger Japan, där effekterna från spekulationshysterin på 1980-talet spökar än i dag.

– Japan var något annat. Nikkei hade ett p/e på runt 65 innan det kraschade.

Under 2000-talet så har konsumentprisindex, KPI, stigit med drygt 22 procent. Samtidigt har priset på elektronikprodukter sjunkit omkring 12 procent – per år.

– Trots det har inte konsumenterna avvaktat med att köpa elektronikprodukter. Köpen, mätt i volym, har ökat mer än prissänkningarna på dessa varor. Det vill säga tvärtemot vad det borde vara enligt skolboken.

Enligt Sven-Arne Svensson har de sjunkande priserna varit en av de viktigaste bidragande orsakerna bakom Sveriges konsumtionsdrivna tillväxt det senaste året.

– Negativ inflation är inte alltid fel. Det kan till och med vara positivt med deflation.