Enighet om kort svacka
De flesta konjunkturanalytiker gör bedömningen att vi står inför en relativt kort konjunktursvacka i svensk ekonomi. Den svagare globala tillväxten ligger till stora delar redan bakom oss, den drabbade oss i början av året, och redan framåt hösten kommer tillväxten att ta ny fart. Det är en bild av den ekonomiska utvecklingen som även företagen tycks dela eftersom investeringsviljan är fortsatt god. Framför allt gäller detta för inhemskt orienterade sektorer.
Möjligtvis är det något oroande att fastighetssektorn numera investerar kraftigt och att det börjar komma inslag av spekulativt byggande. Den minnesgoda minns med fasa hur den processen slutade i början av 1990-talet.
Mer optimistisk
Handelsbanken är i sin konjunkturprognos, som vanligt frestas man tillägga, betydligt mer optimistiska än sina kollegor när det gäller den ekonomiska tillväxten men varnar samtidigt för ett betydande inflationshot. Banken är därmed en av få aktörer med en inflationsbild som ungefär överensstämmer med den bild som denna tidning har.
Den nuvarande inflationen kan, enligt banken, inte bara viftas undan med hänsyn till “tillfälliga faktorer”, som bland annat riksbanken hävdar. Det finns ett betydligt större inslag av allmänna prishöjningar i dagens höga inflationstal än riksbanken vill göra gällande, tycker Handelsbankens ekonomer. Dessutom är de kritiska mot att riksbanken alltid tycks välja den för inflationsutvecklingen mest gynnsamma tolkningen när sambandet mellan inflation och tillväxt ska bedömas. Enligt Handelsbanken är det främst det höga kapacitetsutnyttjandet i ekonomin som har drivit fram breda prishöjningar och därmed behöver ekonomin kylas av när den globala efterfrågan åter tar fart.
Drar åt handbromsen
Enligt Handelsbanken kommer riksbanken att tvingas dra åt handbromsen ordentligt redan i höst. Styrräntan kommer att behöva höjas med 1,5 procentenheter under de närmaste 12 månaderna för att få inflationsutvecklingen under kontroll. Föga förvånande är dessutom Handelsbankens förutsägelser för den svenska kronan betydligt mindre optimistiska än riksbankens. Med veckans nya bottenrekord för kronan är det lätt att hålla med bankens ekonomer.
Ett stöd för Handelsbankens optimistiska tillväxtprognos går dessutom att finna i att investeringsviljan i svenskt näringsliv verkar vara i stort sett obruten. Av statistiska centralbyråns investeringsenkät, som presenterades i måndags, framgår att flertalet branscher planerar att öka sina investeringar i år. Det gäller framför allt inom fastighets- samt kommunikationssektorn som planerar att öka sina investeringar med cirka 15 procent i år.
Inom kommunikationssektorn drivs utvecklingen av ett antal stora infrastruktursatsningar inom 3G, bredband, järnvägar med mera. I fastighetssektorn fortsätter de senaste årens snabba ökning av byggvolymen. Det är främst kontorsfastigheter som ska byggas och nu börjar det dessvärre även dyka upp en del spekulationsbyggen.
Det vill till att konjunkturen tar fart för att fylla kontorsytorna, framför allt i Stor-Stockholm där det årliga tillskottet av nya kontor nu ligger på samma nivå som i slutet av 1980-talet.
Att industrin ökar sina investeringar med två procent ska väl egentligen också ses som ett styrkebesked mot bakgrund av de allt svagare konjunktursignalerna som industrisektorn levererat i diverse enkäter. Föga förvånande är det dock de delar av industrin som kan dra full fördel av den svaga krona som har de mest expansiva investeringsplanerna, exempelvis massa- och pappersindustrin.
Recession i Japan
Något som kan slå sönder även den djärvaste av prognoser för svensk ekonomi är givetvis den globala utvecklingen. Därför är det med stor oro man numera följer utvecklingen i Japan. Den japanska ekonomin befinner sig numera i ett tillstånd av både sjunkande tillväxt och sjunkande priser. Det visade sig senast när BNP-tillväxten för årets första kvartal presenterades. Där visade det sig att BNP-tillväxten hade fallit med 0,2 procent. Tillsammans med de konjunktursignaler som har inkommit för den allra senaste tidens ekonomiska utveckling är det inte svårt att dra slutsatsen att Japans ekonomi numera befinner sig i en recession. Rent tekniskt betecknas en recession som negativ tillväxt två kvartal i följd.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
