Ett narrativ säger mer än tusen ord

Inte heller Alliansen har ett bärande narrativ. I stället har båda sidor fastnat i en berättelse om ordning och reda, fler poliser och hårdare tag mot flyktingar.

KRÖNIKA. Trots oräkneliga timmar på fotbollsplan har jag aldrig haft problem med knäna. Förrän nu. Sedan ett altanbygge och en bestigning av Kebnekaise i somras har jag haft ont. I dagarna kom domen: menisken är trasig.

När jag googlade menisk, så hittade jag – till min fullständiga fascination – vetenskapliga studier som visar att meniskoperationer inte har bättre effekt än låtsasoperationer. Placebokirurgi fungerar! I stället för titthålsoperation har läkaren i vetenskapliga försök gjort två snitt, fumlat runt ett tag vid knät, och sytt igen. Placebopatienterna får samma förbättring av rörlighet och smärta som kirurgipatienterna. Nu försöker ­forskarna förstå hur mycket som kroppens läkning kan påverkas av tankens kraft. Kan broskbitarna repareras eller är det bara så att det känns bättre?

Samhällskroppen är som människokroppen. Tror vi att det funkar så känns det bättre. Den arbetslöse i Michigan oroas över framtiden och Trump bygger en mur mot Mexiko. Temperaturen över polerna är tiotals grader högre än normalt och EU beslutar om utsläppsrätter även om de är så billiga att de inte gör skillnad. Ungarna i Rinkeby revolterar mot meningslöshet och hopplöshet. Vi skriker på fler poliser.

Och i placebosamhället kanske broskbitarna faktiskt helas av de små snitten: Wall Street stiger. Konsumenterna revolterar mot passiva politiker och väljer bort utsläppsvaror. Rinkeby­borna ger upp hoppet och tar tag i sin gemenskap. Kanske.

Att en berättelse kan påverka samhället fysiskt är inget nytt. Goethes 1770-talsbok om den unge Werther ledde till en självmordsvåg. Det nya är att politiken har gått från berättelsen, det vill säga illustrationerna av idén, till narrativet – den berättarröst som binder samma observationer till en sammanhängande helhet. Det kan tyckas vara en marginell skillnad.

Men det är som att gå från fakta till fiktion. I berättandet kan varje händelse kontrolleras. Vi vet hur många som är arbetslösa. Vi kan kontrollera om Stefan Löfven har varit svetsare och Magdalena Andersson har gått på Harvard.

Men förklaringen – teorin kring hur olika sanna händelser hänger ihop – är svårare att kolla, för den är ju till synes subjektiv. Och kan man ha alternativa förklaringsmodeller, så kan man ha alternativa sanningar, och snart är det inte ens omöjligt att prata om alternativa fakta.

Och plötsligt bevisar allt att det är muslimernas fel. Eller judarnas. Eller mexikanernas. Eller tiggarnas. Eller bidragsfuskarnas. Eller politikernas. Eller etablissemangets. Varulvar finns, ingen har vunnit valet så stort som Trump, menisken är opererad och i fredags skedde ett terrorattentat i Sverige. Rösten blir starkare än händelserna som bygger berättelsen, ingen rök utan eld.

Det finns många starka narrativ i den svenska politikens historia. ”Folkhemmet”, ”Den som är satt i skuld är inte fri”, ”Stolta men inte nöjda”, ”Bekämpa utanförskapet”, ”Någonting håller på att gå sönder i Sverige”. Berättelser som knöt ihop allt från grannen som förlorade jobbet till längtan efter att själv få mer i plånboken. En slags karta att förhålla sig till.

I dag – med större utmaningar, sämre granskning av fakta och mer komplexa samband än kanske någonsin – är kraften i narrativet enorm. Ändå går det inte att se vad regeringen vill ens med innevarande mandatperiod. ”Den svenska modellen” såg ut som ett försök men det utvecklades aldrig till ett narrativ och kom heller aldrig att användas av ministrar och kommunalråd.

Och inte heller Alliansen har ett bärande narrativ. I stället har båda sidor fastnat i en berättelse om ordning och reda, fler poliser och hårdare tag mot flyktingar. Inte undra på att det är SD och Centerpartiet som växer just nu i politiken. De är ju speakerrösterna i den berättelse som nu håller på att bli 2018 års valrörelse. Det borde oroa fler än mig.

Vd för Yrkesakademin, tidigare valledare för S och statssekreterare under Göran Persson.

Kontraproduktivt.

Nils Bildts uppenbarelse som expert i Fox News där han spred felaktigheter om Sverige har fått många att förfasas. Fake experts som sprider alternative facts i USA bedöms uppenbarligen som viktigt att svenskarna får djupa kunskaper om. Så gott som alla stora dagliga medier har gett Bildt mer utrymme än någon annan person de senaste veckorna. Nu är han plötsligt en megakändis i Sverige och har fått mer utrymme och uppmärksamhet än han kunde ha drömt om. Det är så här både media och politiker i vår nya tid manipuleras så att utfallen mot det som utmanar sanning och seriositet i stället för att skydda demokratin börjar undergräva den.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.