Flyktingkrisen
Flyktingströmmen en ”finanspolitisk stimulans”
”I vilken omfattning är dock svårt att avgöra då utvecklingen styrs av politiska beslut i både Sverige och inom EU. Det är helt enkelt oklart hur stort flyktingmottagandet till sist blir. Med långa handläggningstider för asylärenden dröjer det sannolikt till 2017 innan de som nu kommer till Sverige kan börja söka jobb”, uppger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker vid Nordea, i rapporten.
När arbetskraftsutbudet så småningom accelererar lär arbetslösheten stiga eftersom det tar längre tid för nyanlända att få jobb, uppger han.
Andelen sysselsatta av den utrikes födda befolkningen ligger på 60 procent, vilket är nästan 10 procentenheter lägre än för de som är födda i Sverige. Det är dock i linje med genomsnittet för alla medborgare i EU, konstaterar han.
Nordea bedömer att flyktingkrisen ger en extra skjuts till Sveriges BNP-tillväxt både 2016 och 2017.
”Det kan ses som en finanspolitisk stimulans bland annat via ökad offentlig konsumtion. Dessutom stiger transfereringarna, vilket i förlängningen bidrar till att höja hushållens konsumtion som redan tidigare växer i god takt”, uppger Nordea-ekonomen.
Trots omprioriteringar, besparingar och stigande skatteinkomster ökar underskottet i den offentliga budgeten med 10-15 miljarder kronor per år under prognosperioden, enligt rapporten.
År 2017 förutspås underskottet i det offentliga finansiella sparandet uppgå till 1,6 procent av BNP.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
