Glöm skattetrixen och behåll dina aktier
December månad är skatteplaneringstider. De stora fondbolagen ser till att rensa sina portföljer och de aktier som har haft en dålig kursutveckling under året brukar i regel få lämna plats för nya investeringar. Det gäller för fondbolagen att kunna visa upp snygga portföljer i årsredovisningen. Bland privatpersoner var det tidigare, före avskaffandet av förmögenhetsskatten 2007, ett ständigt trixande med omplaceringar av aktier för att slippa ha värdepapper över årsskiftet som gav en högre förmögenhetsskatt. Hur många som i?stället betalade mer i courtage än de 1,5 procent som skatten kostade är oklart, men systemet ledde till att aktietransaktioner i miljardklassen.
2009 års anledning att vända upp och ned på aktieportföljen stavas kapitalförsäkringar. Lösningen dök upp
i förädlad form redan 2005 och innebär alltjämt att man som svensk privatperson över huvud taget inte behöver betala någon skatt på sina placeringar, om man säljer av sina innehav innan årsskiftet. På så sätt undgår innehavare av kapitalförsäkringar den avkastningsskatt som tas ut av Skatteverket vid ingången av varje nytt år. Avkastningsskatten följer statslåneräntan och ligger i?dag strax under 1 procent av depåvärdet. Precis som med den gamla förmögenhetsskatten kan reglerna om kapitalförsäkring få störst effekt inför årsskiftet på små och mindre likvida aktier. För den som funderar på att göra en viss aktieaffär kan det därför vara hög tid att göra transaktionen redan i?dag.
December och januari brukar annars vara bra månader att äga aktier. Faktum är att vi nu är inne i börsens historiskt mest lönsamma period. En genomgång av Affärsvärldens generalindex visar att den som ägt aktier på 2000-talet under perioden första november till och med den sista april, har tjänat pengar vid samtliga tillfällen, undantaget förra året och 2001. Avkastningen har varierat mellan 0 och 49 procent per halvår, medan nedgångarna 2001 och 2008 resulterade i förluster om 19 respektive 12 procent. Totalt summeras uppgången på 2000-talet till
115 procent.
För den som däremot ägt aktier under andra halvan av året, första maj till sista oktober, har portföljen tappat 51 procent eller mer än hälften av det egna kapitalet. Fem av tio perioder har förlusterna uppgått till mellan 8 och 38 procent per halvår. Situationen är liknande även om man studerar vad som hände på aktiemarknaden under 1990-talet. Samma förutsättningar resulterade då i en genomsnittlig vinst på hela 246 procent för perioden första november till sista april. Halvåret därefter, första maj till sista oktober, gav trots ett bra börsdecennium en förlust på 14 procent.
Summeras börsåren 1990 till 2009 blir utfallet av perioden första november till sista april en uppgång på fantastiska 643 procent, medan halvåret första maj till sista oktober raderade ut hela 72 procent av aktieportföljen. Det kanske är läge för placerare och affärstidningar att dryga ut semestern en aning under den gråa hösten.
Den närmaste veckan fortsätter emellertid aktiemarknaden att handlas i sin långsiktiga trendkanal där 950-nivån på börsens OMXS30-index fortsätter att utgöra ett fint stöd. På ovansidan finner vi att taket på den långsiktiga trenden sammanfaller med det psykologiskt viktiga motståndet på 1000-nivån. Uppsidan för resten av 2009 är, enligt den tekniska analysen, således knappa 4 procent medan nedsidan i det närmaste uppgår till endast 2 procent. Faller index igenom 950-nivån hittar vi nästa stöd redan vid 920, det vill säga ytterligare cirka 3 procent ned. Avslutningen på 2009 har därför alla chanser att bli god. Ett varningens finger ska dock höjas efter USA-börsernas handel på fredagen i förra veckan. Då sjönk marknaden med motiveringen att dollarn steg som en effekt av starka arbetsmarknadssiffror. Långsiktigt är det bra för börsen att den amerikanska ekonomin kommer i?gång. Men oviljan från placerarna att ta till sig något som i grunden är positivt kan tyda på att aktiemarknaden rusat lite väl fort den senaste tiden.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.