Hushållens förmögenhet på ny rekordnivå

Trots pandemin ökade hushållens brutto- och nettoförmögenheter kraftigt under det tredje kvartalet och har nu mer än fördubblats sedan den rekordstora nedgången under första kvartalet. Det visar SEB:s sparbarometer. 
Hushållens förmögenhet på ny rekordnivå - pengar-700_binary_6979935.jpg

Hushållens nettoförmögenhet ökade under det tredje kvartalet med 1 053 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på 5,8%, och uppgick vid utgången av kvartalet till 19 131 miljarder kronor. Samtidigt steg värdet på hushållens bruttoförmögenhet med nästan 1 112 miljarder kronor till 23 767 miljarder kronor.

Kv3 2020 Miljarder kronor
Ingående värde 22 655
Förändring räntetillgångar +108
Förändring aktietillgångar +647
Förändring fastighetstillgångar +357
      Varav nysparande +96
Utgående värde 23 767
Skulder -4 636
Nettotillgångar 19 131

Den stora uppgången beror främst på stigande aktietillgångar. Även stigande bostadspriser har bidragit. Hushållens nysparande, som uppgick till 96 miljarder kronor, är det enskilt högsta nysparandet under ett tredje kvartal i Sparbarometerns historia.

”Aktiekurser och bostadsvärden har visat en närmast förbluffande motståndskraft mot pandemin. Det har lett till både nya börsrekord och rekordnivåer för hushållens samlade förmögenhet under det tredje kvartalet. Samtidigt ska vi komma ihåg att förmögenheten är ojämnt fördelad i befolkningen, en ojämlikhet som sannolikt har ökat under det här året. Den som äger aktier och sin bostad har haft en bra utveckling medan den som saknar sådana tillgångar i många fall haft det tuffare”, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson i ett pressmeddelande.

Samtidigt uppvisade hushållen både en topp- och bottennotering för hushållens skuldkvot.

”Hushållens skulder fortsätter att öka i stadig takt, framförallt drivet av stigande bostadspriser som ger större bostadslån. Samtidigt visar Sparbarometern en splittrad bild när det gäller skuldkvoten, dvs. när skulderna ställs i relation till tillgångar eller inkomster. Å ena sidan är skulderna rekordlåga som andel av tillgångarna. Å andra sidan är de rekordhöga i förhållande till genomsnittliga disponibla inkomsterna. Vilket mått som är viktigast går att diskutera men båda måtten är relevanta och den som försöker dra säkra slutsatser från bara det ena måttet, vilket ofta sker, riskerar att hamna ordentligt fel”, säger Jens Magnusson.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.