Ingen säker skatteplanering

Julafton närmar sig med stormsteg. Det innebär inte bara fet mat, glögg och klappar utan också att folk i stugorna börjar oroa sig för sina deklarationer. Stefan Persson, Gustaf Douglas och några andra miljardärer tillhör som bekant skattefrälset, vilket gör att de slipper att betala förmögenhetsskatt på sina aktier. Tusentals andra medborgare påverkas emellertid.

Så vad göra?

Rationellt sett – ingenting. Men, många är inte rationella utan väljer i stället att köpa aktier som är förmögenhetsbefriade. Därmed slipper de förmögenhetsskatten. Men är det lönsamt? Troligen inte. Problemet är nämligen att aktiekurserna stiger i december för att sedan falla tillbaka i början av januari när alla ska sälja sina förmögenhetsbefriade aktier. Kursförlusten är oftast större än den summa som ska betalas i förmögenhetsskatt.

Drott drabbas

Naturligtvis faller inte hela den skattebefriade O-listan efter årsskiftet. Men skatteplanerarna brukar inte köpa vilka aktier som helst utan det är trygga och lågt värderade aktier i företag som alltid drabbas av ovanstående utveckling. Främsta exemplet är nog Drott.

Fastighetsbolaget har ett börsvärde på drygt elva miljarder kronor och gör en årlig vinst i miljardklassen. Aktien är likvid och företaget har ingen familj som dominerande huvudägare. Substansrabatten är stor, och extra lockande är att företaget äger ett stort antal hyresfastigheter i Stockholms innerstad. På nolltid kan de omvandlas till bostadsrätter, vilket skulle leda till stora vinster och därigenom kunna generera återköp av aktier alternativt en stor engångsutdelning.

Men detta sker inte. Varför? Enkelt. Bolagets direktör, Mats Mared, gillar inte aktieägare. Han gillar makt och storlek och därför skapar han inte aktieägarvärde. Så länge Drott inte avvecklar sina bostadsfastigheter lär aktiekursen fortsätta att stiga i december och falla i januari.

Fel Volvochef går

Apropå direktörer så kastade en av Volvos högsta chefer in handduken i veckan. Europachefen för lastbilar, Torbjörn Browall, tackade för sig efter bara tre månader på sin post. Frågan är om det är rätt chef som flyttar på sig.

Sedan personbilarna såldes till Ford har det mesta gått snett för det anrika Göteborgsföretaget. Kassan från personbilsförsäljningen har gått åt till att köpa alldeles för dyra aktier i Scania.

Genom förvärvet av Mack, Renaults lastbilsbolag, är Volvos viktigaste marknad numera den amerikanska. Och lastbilsmarknaden i USA är så gott som stendöd.

För första gången på länge går Volvo med förlust. Var ska vinsterna komma ifrån? Synergier. Dessa ska uppnås genom billigare inköp och rationaliseringar. Är det någon som sett ett företag som lyckats med rationaliseringar på den franska marknaden? Knappast. Inte blir det bättre av att franska staten genom sitt innehav i Renault är delägare i Volvo. Vi säger bara: Lycka till, Leif Johansson.