Kommunernas överdrivna nedskärningar

AMS rapporterar att efterfrågan på anställda ökar i offentligsektor. Nyanmälda lediga platser inom undervisning samt hälsoochsjukvård har ökat med 60 procent till 12.000 i april. En orsakanges vara de i regeringens vårbudget utlovade 16 miljarderna iökade statsbidrag till kommuner och landsting.

RÄCKER INTEMen de sexton miljarderna löser inte de ekonomiska problemen iden kommunala sektorn. Kommunförbundet räknar med att en av trekommuner har så dålig ekonomi att den tvingas till besparingarför att uppfylla det balanskrav regeringen inför från år 2000,dvs. att eget kapital inte får försämras.

Den kommunala krisen beror inte på att sektorns inkomster harminskat. Skatter och statsbidrag har varit ungefär konstanta ireala termer sedan 1993, då kommunkrisen började göra sigmärkbar. Förra året uppgick dessa inkomster till cirka 330miljarder kronor. De ökade anspråk sektorn fått under periodenborde ha kunnat klaras av med måttligaproduktivitetsförbättringar, finner till exempel Stefan Fölsterinom Expertgruppen för studier offentlig ekonomi inomfinansdepartementet. Kommuner med dålig ekonomi har sig självaatt skylla. De kan ha gjort riskfyllda fastighetsinvesteringar,gått i borgen för dåliga projekt eller låtit kostnaderna skena iväg.

OJÄMNA NEDSKÄRNINGARKommuner och landsting med mycket svaga finanser har förvissotvingats till nedskärningar av personalstyrkan, vilket kan halett till försämrad service. Men totalt för sektorn ärsysselsättningsminskningen knappast anmärkningsvärd.Sysselsättningen i primärkommuner och landsting har sjunkit från1.089.000 till 983.000 anställda, dvs. cirka 100.000 anställdaeller tio procent, sedan 1993. Detta kan jämföras med industrin,som har minskat antalet sysselsatta med ungefär det dubbla sedanbörjan av 1990-talet, såväl i antal som i procent, samtidigt somproduktionen har ökat till sin högsta nivå någonsin.Produktivitetsförbättringarna i industrin har också varit mycketstora under 1990-talet. I offentlig sektor sker inga officiellaproduktivitetsmätningar.

Nu är personalminskningarna inte så stora som de ser ut, varesig i industri eller kommunal sektor. Vissa verksamheter somstatistiskt räknats till industri tidigare har lagts i separatabolag, till exempel IT-bolag, varefter de registreras i denstatistiska gruppen näringslivets tjänster.

Samma överföringar har skett i kommunsektorn, som lagt ut en delverksamhet på privata entreprenörer. Beräkningen av kommunaltanställda är dessutom svävande, eftersom kommunerna anställer endel personal i så kallade arbetsmarknadsåtgärder, delvisfinansierade av staten. I jämförbara tal har primärkommunernaminskat antalet anställda sedan 1990 med 56.000 enligtKommunförbundet, vilket motsvarar ungefär nio procent avarbetsstyrkan.

LÄGRE PRODUKTIVITETDen disparata gruppen näringslivets tjänster, som alltså harövertagit tjänster från både industri och offentlig verksamhet,har emellertid inte ökat sin sysselsättning lika mycket sombortfallet i dessa sektorer. Ökningen sedan 1993 är cirka100.000 anställda till cirka 1,6 miljoner människor. Detta kantolkas som att produktiviteten har höjts i de verksamheter somhar lämnat industri och offentlig sektor.

BILDTEXT: Kommuner och landsting har inte skurit ned så mycketsom man skulle kunna tro.