KONJUNKTUREN: Bottenkänning för kronan

Under förra veckan stärktes kronan med ungefär 1,5 procent tillett TCW-index på 122,5 i måndags eftermiddag. Ävenräntemarginalen mot Tyskland föll med ett par tiondelsprocentenheter till 1,2 procentenheter. Det är knappast nyinformation om tillståndet i den svenska ekonomin som liggerbakom omsvängningen. Kanske är det helt enkelt så attförsvagningen av kronan och ränteuppgången hade gått så långtatt svenska kronor och obligationer framstår som köpvärda.Reaktionerna på vårens politiska utspel och budgeten förefallerockså ha varit överdrivet pessimistiska. Det är lätt att hållamed om att regeringen borde göra mycket mer för att förbättraväxtkraften i den svenska ekonomin och underlätta ökadsysselsättning. Men oron för att budgetunderskottet återigenskall börja skena iväg och att inflationen skall ta fart som enföljd av en alltför expansiv finanspolitik verkar väldigtöverdriven. Att oron nu håller på att skingras bidrar kanskeockså till att stärka kronan.

Men sett i ett lite längre perspektiv är det ännu så länge barafråga om en marginell förstärkning från ett mycket svagtutgångsläge.

Vad händer om kronan ligger kvar på dagens nivåer? Att detskulle ge extra stimulans åt exporten innebär inte att det ärbra för den svenska ekonomin. Tvärtom skulle det återigenförstärka tudelningen med en svag inhemsk ekonomi och en starkexportsektor.

Prognosmakarna räknar med att exporten i år och nästa år skallöka med fem-sex procent, medan den privata konsumtionen väntasförbli ganska svag (åtminstone i år). Investeringarna är inteheller mycket att hoppas på eftersom flera års kraftiginvesteringsuppgång och konjunktursvackan under 1995-1996 talarför att de bara ökar svagt i år.

Åtminstone Konjunkturinstitutet (KI) och regeringen har räknatmed att kronkursen skall stärkas. KI räknade i sin marsprognosmed att kronan skulle stärkas till 7,35 mot dollarn och 4,41 motD-marken i genomsnitt i år. I måndags låg kurserna på 7,67 och 4,52 och bara en vecka tidigare låg dollarkursen på 7,90. Ävenregeringen har räknat med att kronan skall stärkas. Ivårpropositionen räknade de med ett TCW-index på 119,2 igenomsnitt i år. I måndags låg det på 122,5 och i förra veckanvar det uppe över 124.

Om kronan ligger kvar runt ett TCW-index på 122-123 innebär deten rejäl försvagning med ungefär fem procent från förra åretsgenomsnittsnivå på 116. Det innebär (enligt simuleringar som KIgjorde för Affärsvärldens räkning i slutet av 1995) att exportenkan väntas öka med någon procentenhet till.

En svagare kronkurs får också effekt på inflationen. Attinflationen var så extremt låg under förra året förklaras mycketav att kronan stärktes så mycket från 1995 till 1996. Nu är dettvärtom och i februari var kronan för första gången på längesvagare än ett år tidigare. Inflationen har visserligen av andraskäl till och med legat kvar under noll i februari och mars, menom kronan ligger kvar på dagens nivåer lär det dra uppinflationstalen framöver.

Enligt de simuleringar som KI gjorde för Affärsvärldens räkninginnebär en kronförsvagning med fem procent att konsumentprisernastiger med nästan en procent under det första året efterkronförsvagningen. Exempelvis Nordbankens ekonomer spår attinflationen i april, som publiceras på torsdag, stiger till noll.Inflationstakten väntas fortsätta att stiga i år och nästa årtill drygt två procent.

Om kronkursen ligger kvar på dagens nivåer lär både KI ochregeringen få revidera upp prognoserna för export och inflation.