Krönika: Dystert så in i Norden

Under 1990-talet har de nordiska aktiemarknaderna gåttväsentligt bättre än den övriga världen. Åren 1996 och 1997 gavAlfred Bergs nordiska index en avkastning på 35 procent per årjämfört med 23 procent per år för världsbörsindex.Förklaringarna är flera. Den viktigaste har fem bokstäver ochfinns i många kavajfickor och handväskor runtom i världen:Nokia. Den finländska mobiltelekoncernen har varit en fenomenalframgångssaga i många år och under lång tid angivit tonen påHelsingforsbörsen. Nokias färd mot allt högre värderingar hardragit med sig Nordenindex mot oväntade höjder.Det finns även andra orsaker till haussen i Norden. Demakroekonomiska trenderna har pekat åt rätt håll. Inte minstNorge, med sin oljeladdade högkonjunktur har glattaktiemarknaderna. Och det har också, om än i mindre grad, denstadiga tillväxten och den fasta ekonomisk-politiska kursen iDanmark. Dessutom har företagsledningarna under 1990-talet varitsnabba med att anamma idéerna från USA om ökad värdeutvecklingför aktieägarna.

Trendbrott

Men nu har trenden vänt. Under den senaste sexmånadersperiodenhar de Nordenfonder som ingår i Affärsvärldens Fondindikator igenomsnitt gått två tredjedelar sämre än Europafonderna.En orsak är att Nokia har förlorat terräng under höstensfinansiella oro medan Europabörserna i genomsnitt inte alls gåttlika dåligt. Men Nokia har utomordentliga kvaliteter och bolaget(och aktien) är på väg åt rätt håll igen.Detta kan emellertid inte sägas om andra noterade företag runtomi Norden. Basindustrin lider. De finländska skogsbolagenirriteras av den svaga svenska kronan och även i andra branscherär det motigt. Index för framtidstron inom det finländskanäringslivet är på den lägsta nivån sedan 1991. Byggindustrindrabbas hårt av kraschen i Ryssland och det gör också mångaandra företag. Kom också ihåg att Finland är mer beroende avtillverkningsindustri än något annat land i Europa (sektornsvarar för 34 procent av förädlingsvärdet i ekonomin).Även i Norge pekar kurvorna entydigt nedåt. Den tidigareöverhettningsdebatten har fått ett abrupt slut, i takt med atträntorna har höjts och oljeintäkterna smält ihop. StatsministerKjell Magne Bondeviks sjukskrivning och oklarheten om vartkronan är på väg har inte förbättrat situationen.Rederinäringen, som väger relativt tungt på Oslobörsen, haraldrig varit så illa ute som nu. Även jätten Norsk Hydro harsviktande lönsamhet inom sina nyckelbranscher olja, gas,lättmetall och konstgödsel. Inte heller Danmark är immunt.Nedgången inom shipping och olja har betydelse också här (A.P.Möllerkoncernen). Börshumöret har inte blivit bättre av attläkemedelskometen Novo Nordisk tappar i attraktion, även omregeringens beslut att sikta mot ett EMU-medlemskap inom ett parår tagits emot positivt.

Positiva tecken

Hur ska då en svensk placerare förhålla sig till de nordiskamarknaderna? I ett längre perspektiv är en Nordenfond ettutmärkt inslag i varje svenskägd portfölj. Det är av ett mycketenkelt skäl: Norge, Danmark och Finland är några av våra allrastörsta handelspartners. Att ha en del av sparandet placerat igrannländerna är ett utmärkt alternativ till att ha sammakapital på Stockholmsbörsen. Riskspridningsmotivet talar alltsåstarkt för detta tillgångsslag.Det finns ytterligare två argument i sammanhanget. Det ena talarför att placera i Norden; det andra mot.För Nordenplaceringar talar det förhållandet att alla tregrannländerna har haft högre tillväxt än Sverige under1990-talet. I Norge är orsaken olja, men i Finland och Danmarkberor framgångarna till stor del på att länderna fört enskickligare ekonomisk politik än här hemma. Och detekonomisk-politiska handlaget är fortsatt gott.Mot Nordenplaceringar talar branschsammansättningen igrannbörserna. Dedomineras av trögrörliga företag i sårbara och stagnerandebranscher. Bortser man frånNokia och teleoperatörerna Sonera (Finland) och Tele Danmarksamt några enstaka bioteknik- och IT-bolag är det förtvivlat ontom tillväxtaktier. Då har vi det bättre förspänt påStockholmsbörsen, där det ju både finns läkemedel, telekom,medicinsk teknik, bioteknik och en räcka lovandeinformationsteknikaktier.