Krönika: Japan-litet men viktigt

Börsen i Tokyo utgör numera en mindre andel av det globalabörsvärdet än Londonbörsen. Ändå är det Japan som spelar ennyckelroll för hur återstoden av 1998 kommer att gestalta sig påde internationella finansmarknaderna.

Delvis beror det på att landet, som fortfarande är världens näststörsta ekonomi, utgör en viktig marknad för övriga Asien. Menväl så viktigt är att Japan är den enda nation av format somhaft ihållande överskott i bytesbalansen under 1990-talet.Mellan 1996 och 1997 ökade överskottet med 60 procent räknat iyen. Ökningen har inte varit lika dramatisk räknat i dollar, menändå har alltså japanerna exporterat kapital i väldig skala,framför allt till USA. Ofta har det handlat om att amerikanskabanker och företag lånat i yen, men japanska fonder ochförsäkringsbolag har också gjort stora nettoplaceringar iutlandet, framför allt i dollarobligationer.

Japan har således byggt upp stora nettotillgångar utomlands.Kapitalexporten till USA har faktiskt varit så ansenlig att denbåde – enligt devisen katten-på-råttan-råttan-på-repet – räckttill såväl för att täcka USA:s underskott i bytesbalansen somför att betala stora amerikanska aktieköp i Europa och andradelar av världen. Enligt Koichi Iwai på mäklarhuset Nomura harnu flera av de japanska pensionsfonderna och livbolagen över 30procent i utländska tillgångar. Så hög har andelen inte varitsedan slutet av 1980-talet. Fram tills nu har trenden inte visatnågra tecken på att vända. Drivkrafterna har varit tre: rädslaför att yenen kan försvagas ytterligare, nästan obefintligavkastning på yenobligationer och avregleringen av finanssektornsom gör att det numera är lättare att diversifiera riskerna iinstitutionernas portföljer.

DEFLATIONSHOTDet som skulle kunna få japanerna att börja ta hem sina pengar istor skala vore om den hårt prövade Tokyobörsen föll ytterligare,med uppemot 20 procent från dagens nivå på Nikkeiindexet som ärdrygt 14.000. Ett sådant ras skulle göra ett flertal banker ochandra institutioner insolventa och tvinga frampanikutförsäljningar.

Kan det bli så? Japan balanserar på gränsen till deflation,alltså fallande priser. Deflation är farligt för ekonomin,eftersom det gör att alla slags investeringar och konsumtionavstannar – pengarna blir mer värda om de stannar kvar imadrassen. Varför handla eller investera nu när man kan få alltbilligare om en vecka eller ett år? Ett deflationsscenario, somsannolikt skulle få börsen än en gång på fall, kan absolut inteuteslutas.

Ändå råder handlingsförlamning i Tokyos politiska etablissemang.Bland både västerländska och japanska ekonomer råder enighet omatt det som framför allt krävs är en rejäl nedskrivning av defortfarande uppblåsta fastighetsvärdena och att staten saneraralla dåliga lån som finns i bankerna. Japan skulle alltså behövagöra som länder som USA och Sverige gjorde i början av 1990–talet och inrätta en motsvarighet till Resolution TrustCorporation eller Securum.

Men en sådan handlingslinje har i alla fall hittills avvisatssom politiskt omöjlig. Det regerande liberaldemokratiska partiet(LDP) finansieras till största delen av byggsektorn och bankerna.Och en Securumlösning skulle innebära att aktieägarna fick taförsta stöten. Det vill inte finans- och fastighetsmogulerna ochän så länge låter regeringen dem hållas. Oppositionen ärsplittrad men är också motståndare till ett statligt ingripande,men av ett andra skäl. Partierna godtar inget statsstöd tillbankerna just på grund av att de känner sådan avsky motfinansetablissemanget.

Om de ledande männen i Tokyo vågar agera skulle det vara envitamininjektion för världens finansmarknader. Om de inte görnågot och placerarna totalt förlorar tilltron till detfinansiella systemet finns en risk att hemflyttningen av kapitalskjuter fart.