KRÖNIKA: Säljsignal eller anpassning?

När Sveriges största tidning, Aftonbladet, startaraktiefondskola bör finansmarknaden ta intryck. Hushållen ägerredan aktier för cirka 750 miljarder kronor. Kan den siffranspäs på ytterligare? Det verkar så. Hushållen har under detsenaste året ökat sina innehav, direkt och via fonder, med kring250 miljarder. Det finns ingenting som tyder på att svenskarnasintresse för börsen håller på att klinga av, snarare tvärtom.Många bedömare brukar dock anse att privatsparare tenderar attligga efter institutionerna när det gäller att gå in i och ut urmarknaden i takt med att förutsättningarna ändras. Det heterofta att när hushållen börjar gå in massivt på börsen brukar destörsta värdeökningarna redan vara historia.

Under 1990-talet har vi dock fått rucka en del på denuppfattningen. Till skillnad från många institutioner varhushållen skeptiska till utländska aktier under flera år. Förstnär kronan började ta sig upp ur bråddjupen 1994-95 – och riskenför valutakursförluster därmed blev mycket mindre för svenskaplacerare – började de gå utanför Sverige. Hushållen var ocksåväldigt snabba med att dra ned sina obligationsinnehav i taktmed det snabba räntefallet de senaste två åren. Det finns hellerinte mycket som tyder på en repris av 1980-talets massivaskuldfinansierade aktieköp. Svensken verkar inte tveka att köpabostadsrätt och villa med lånade pengar, men när det gälleraktieinvesteringarna ser dessa, som väl är, inte ut attackompanjeras av stigande belåning.

I stället handlar det i hög grad om en mer uthållig trend iplaceringarna. Det som tonar fram är en anpassning avportföljerna bort från obligationer och banksparande till förmånför aktier. Portföljanpassningar kan förstås vara av olika slag.Riskvilliga aktörer kan stuva om i sina portföljer flera gångerom dagen. Men för den skull skall man inte underskattalångsiktigheten i strategiska omviktningar bara för attomviktningarna sker relativt snabbt. Dagens gränslösafinansmarknader hade till exempel inte varit vad de är idag ominte den amerikanska kongressen under Nixons presidenttid hadeantagit den så kallade ERISA-lagen (Employee Retirement IncomeSecurity Act). Lagparagraferna tvingade under 1980-taletsuccessivt USA:s pensionsfonder att sprida sina placeringar. Denkumulativa effekten av att de började köpa utländska aktier servi tydligt nu, ett decennium senare.

Likartade processer äger rum i Europa idag. Aktiesparande blirallt populärare, inte minst på grund av den senaste tidensändringar i beskattningen som i Frankrike och Spanien. Även omandelen aktier bara ökar litet grand kan effekterna blidramatiska. Om hushållens aktieandelar ökar bara en procent iTyskland (knappast något orealistiskt antagande) innebär detnettoköp av aktier för över 300 miljarder kronor, påpekarmäklarfirman SBC Warburg.

Även i Sverige händer det saker. För att anpassa sig till nya EU–regler har de svenska livbolagen fått öka sina innehav avutländska obligationer på sistone, vilket resulterar i lägrerisktagande för det framtida pensionskapitalet. Men det störstaintresset riktas förstås mot de stadiga flödena av kapital tillden svenska aktiemarknaden.

Färdigflyttat?

En exceptionellt viktig fråga är förstås om detta är uthålligt.Nyckelfrågan blir: finns det utrymme för ytterligareomflyttningar inom portföljerna? Potentialen blir ju så mycketstörre om flödet till börsen backas upp av strategiskaomviktningar i hushållens ägande än om kapitalströmmen baraskall bero på förmögenhetstillväxten hos medborgarna. Här är viförstås ute på osäker mark, men allt tyder på att det kan bliytterligare överströmningar i portföljerna till förmån föraktier. Ty vid en internationell jämförelse är de svenskaaktieinnehaven inte uppseendeväckande stora. Visst, vi harmycket mer aktier än andra kontinentaleuropeiska länder somTyskland, Frankrike och Italien (se tabellen här intill). MenSverige har en bra bit kvar till de brittiska och amerikanskanivåerna.

En del av de nya pengar som söker sig till aktier kan förstås gåutomlands, in i utlandsplacerande fonder. Det vore mycket bra omså sker, med tanke på riskspridningen. Idag ligger cirka 20procent av det svenska fondkapitalet i utlandsfonder och denandelen lär säkert öka framöver.

Den givna destinationen för merparten av de pengar som tas utfrån svenska bankkonton och räntefonder lär dock förbliStockholmsbörsen.

MEST OBLIGATIONERAktier som andel av hushållens finansiella tillgångar1996.Procent.

Frankrike 12Italien 14Spanien 21Storbritannien 45Sverige 37Tyskland 14USA 50Källa: SBC Warburg