Leif Östling: Slarvigt uttryckt

I en intervju i Uppdrag Granskning frågade sig Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling vad han får ut av de skatter han betalar i Sverige, ett uttalande som han nu menar var slarvigt.

I Uppdrag Gransknings program om den så kallade paradisläckan intervjuas Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling. I intervjun får Östling frågor om kapitalplaceringar som han har i bolag i Luxemburg och Malta och han säger bland annat att han ”betalat skatt för minst 1 000 medborgare”, och menar att han inte får ut mycket av de skatter han betalar i Sverige.

– Det finns ju alltid en egoism i det hela. Man frågar sig också: Om man betalar in 20-30 miljoner om året – vad fan får jag för pengarna?

Nu skriver han i ett uttalande på Svenskt Näringslivs sajt att intervjun rörde honom som privatperson och att han inte uttalade sig som ordförande för Svenskt Näringsliv.

”Det var slarvigt uttryckt. Sverige har en generellt fungerande välfärd. Det jag försökte säga var att jag personligen använt den i mycket liten utsträckning jämfört med mitt finansiella bidrag till den”, skriver han angående uttalandet om vad han får för de skatter han betalar.

Han menar att han alltid betalat svensk skatt på de inkomster han haft i Sverige. Som exempel nämner han att han betalat totalt 84 miljoner kronor i inkomstskatt och 23 miljoner kronor i kapitalskatt i Sverige under de sju senaste åren. Han har dessutom betalat skatt i Tyskland under den tid han varit verksam där.

Vidare påpekar han att Sverige har skatteavtal med Luxemburg och Malta och att skatt har betalats enligt de regelverk som finns i respektive land och enligt gällande dubbelbeskattningsavtal.

Östling menar att det kan ifrågasättas om det är lämpligt att placera pengar i ett annat land än det där man själv är bosatt.

”Jag tycker det är lämpligt så länge alla lagar och regler följs vilket jag gjort. Fri rörlighet för kapital gäller inom EU. Den som hävdar motsatsen har bevisbördan här eftersom det är att hävda att det är olämpligt att följa gällande lagstiftning och EU-rätt”, avslutar han.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.