Nästa års knäckfråga

Affärsvärldens genomgång visar vilka bolag som ligger pyrt till hos banken och vilka bolag som får en mindre skumpigare färd nästa år. Med starka kassaflöden och stark balansräkning kommer man längre. Annars blir en nyemission den enda utvägen.

Vi har valt börsens 30 största bolag. Belåningen mäts genom att dividera netto­skulder (räntebärande skulder minus kassa) med Ebitda (rörelseresultat före finansnetto, skatter, avskrivningar och amorteringar). Det här måttet visar hur nettoskulden i varje bolag förhåller sig till intjäningsförmågan ”högst upp”, det vill säga i rörelsen. Denna intjäningsförmåga ska ju sedan, ”längre ned” i resultat­räkningen, betala lånekostnaderna.

En belåningsgrad på 0–3 ansågs som helt ofarlig innan finanskrisen slog till för drygt ett år sedan. Men en fallande konjunktur och en allmän brist på kapital har gjort att bilden nu är radikalt annorlunda. I dag blir läget mer kritiskt redan då belåningen har passerat 2, vilket innebär gul markering i Affärsvärldens sammanställning här intill.

En belåning högre än 3 gör situationen riktigt besvärlig, vilket i vår sammanställning är utmärkt med rött. På den gamla goda tiden såg bankerna inte rött förrän belåningen översteg 5.

Klicka här för att se listan på lånesitsen i 30 svenska bolag!

Verksamhetens art styr förstås hur mycket bankerna är villiga att låna ut. Detta har inte ändrats men lågkonjunkturen pressar både volymer och marginaler, vilket gör vissa bolag mer utsatta än andra.

Bankerna gillar för tillfället ocykliska bolag med starka kassaflöden. Lägg till låg belåning – eller till och med nettokassa – och du är hemma. Ett praktexemplar här är H&M. Skanska har visserligen inga skulder heller men är mer konjunktur­beroende. Men även om belåningen ligger högt behöver det inte betyda att lånesituationen är besvärande.

Det är de cykliska inslagen som kan bli avgörande. Exempelvis känns det tryggare att låna ut pengar till det mindre konjunkturkänsliga Securitas som har en belåning på 2,1 än till Autoliv (1,7) med en fordonsindustri som tvärstannat. Inte heller konjunkturutsatta SSAB:s låga belåning på 1,2 känns lugnande då det kan gå snabbt utför. Därför betraktar vi stål­jättens lånesituation som utmanande och i ett gult läge.

Meda toppar låneligan med en belåning på 4,6 och Getinge, som god tvåa, ligger på 3,8. Bolag inom läkemedel och medicinteknik fungerar bra även i sämre tider och kan hantera en högre belåning. Men båda bolagen har oroväckande höga nivåer på belåningen. Getinge är i startgroparna för en nyemission och Meda har precis genomfört en. Båda bolagen har tidigare vänt sig till aktieägarna vid kapitalbehov i olika förvärvssituationer.

Ett tecken på sämre tider är att fler underleverantörer vill få betalt kontant än per faktura. Det är rädslan för att kunderna lider av solvensproblem som spökar. Först pengarna, sedan varorna. Det som tidigare gick att betala på kredit måste bolagen nu punga ut med direkt. Finns inte en stor kassa att ta till måste företagen låna. Därför bör bolagens leverantörsskulder kanske inte längre betraktas som räntefria.

För finansiellt utsatta bolag blir det kännbart. Kundfordringarna utgör det andra benet, men om kunderna börjar få problem finansiellt blir det svårt att kräva dem på pengar (”svårt att lugga en flintskallig”). Leverantörsskulder och kundfordringar är dock inte med i sammanställningen. Men beteendet att kontanter går före kredit spär på den redan kärva situationen.

Men bara för att bolagen ser finansiellt starka ut går det inte att pusta ut. Det kan gå snabbt utför. Tiden då börsbolagen var överkapitaliserade är över. Nu finns inga bolag som har problem med för mycket kapital – det finns alldeles för många hål att stoppa i när högkonjunktur gått över till lågkonjunktur.

nullnullnullnull