Ödesdagen närmar sig

Det är den 31 mars 2014. ABB-forskaren Lars Liljestrand kliver in i Grünewaldsalen i Stockholms konserthus. Han är klädd i frack, för han ska delta i Kungliga Vetenskapsakademiens årsmöte, där han ska ta emot ett pris i närvaro av Hans Majestät Konungen.

Lars Liljestrand prisas för att han, året innan, tagit fram en brytare för högspänd likström, tillsammans med sitt team vid ABB Corporate Research i Västerås. Upp­finningen bedöms ha revolutionerande konsekvenser.

Drygt två år senare, den 19 juli i år, mitt i sommarvärmen och när Sverige dåsar i hängmattan, sänder ABB ut ett press­meddelande som renderar ett par notiser i tidningarna.

ABB har fått en order på 2,6 miljarder kronor för utrustning till en 300 mil lång kraftlänk i Kina. Ingen har tidigare lyckats överföra el över en så lång sträcka eftersom motståndet i kablarna medför alltför stora energiförluster. Lösningen på problemet är ultrahögspänd likström, uhvdc, och det är ABB världsledande på. Genom att pumpa upp spänningen till 1,1 miljon volt minskas energiförlusten så pass att en 300 mil lång kraftledning blir möjlig.

Tekniken med högspänd likström är inte ny. Det nya är att den har potential att användas till ett globalt kraftnät.

– De hvdc- och uhvdc­­förbindelser som finns i dag går alla från en punkt till en annan. Men den brytare som vi har tagit fram gör det möjligt att bygga nätverk med högspänd likström med tre noder eller fler, säger Lars Liljestrand.

Ett globalt kraftnät skulle få konsekvenser för energimarknaden och miljön – tänk solpaneler vid ekvatorn och likströmskablar som kan frakta elen vart som helst, till ­Europa, USA eller Australien – och kanske även för världsekonomin och därmed för världspolitiken.

Om en gasledning, Nordstream 2, från Ryssland i svenskt vatten i Östersjön uppmärksammas av USA:s vice president Joe Biden som något som kan rubba en politisk balans, kan bara fantasin sätta stopp för konsekvenserna när avståndet inte längre är ett hinder för kraftledningar. ABB sitter alltså på världskompetens inom kraftöverföring och med detta ett stort strategiskt värde.

Nu pågår en maktkamp om huruvida ABB ska knoppa av kraftdelen, samlad i affärsområdet Power Grids, eller inte.

Affärsområdet utgör ungefär en tredjedel av ABB-koncernens omsättning.

Det svenska aktivistfondbolaget Cevian, med grundarna Christer Gardell och Lars Förberg, har under ett drygt års tid köpt på sig 6,2 procent av aktierna i ABB och är ­därmed bolagets näst största ägare, efter Wallenbergs Investor.

Cevian har under sensommaren trappat upp en kampanj för en avknoppning där argumentet i korthet är att delarna av ABB får ett högre värde om de delas i separata bolag än om de ligger samlade i dagens konglomerat där kraftdelen samsas med industri­robotar, pappersbruk och tusentals andra förvärvade verksamheter. Enligt Christer Gardell blir det bättre operativt fokus om ABB sysslar med färre saker.

– Ett så stort konglomerat som ABB är för komplicerat att styra, det blir byråkratiskt. De har för många internmöten på bekostnad av kundmöten. Ledning och styrelse hinner bara krafsa på ytan. Därför har ABB presterat sämre än sina mer fokuserade konkurrenter både vad gäller lönsamhet och värdeutveckling, säger Christer Gardell.

– Med en ny struktur där Power Grids delas ut till aktieägarna är ABB:s värde 35 schweizerfranc per aktie, fortsätter han.

Gardell värderar alltså ABB utan kraftdelen till drygt 300 kronor per aktie, vilket kan jämföras med hela ABB:s aktiekurs som i dag ligger omkring 190 kronor.

Mot den bakgrunden är det inte konstigit att han är ivrig förespråkare av en styckning.

Inledningsvis såg mycket ut att gå Gardells väg. Redan förra sommaren skrev Svenska Dagbladet om hemliga möten mellan Cevian och Investor gällande ABB:s framtid. Ungefär samtidigt hävdade den schweiziska tidningen Handelszeitung att Cevian och Investor planerade ett gemensamt ägarbolag för sitt innehav i ABB, med ambitionen att nå 20 procents ägande. De potentiella antagonisterna såg ut att vara på samma sida.

Flera institutionella ägare har med ­tiden också anslutit sig till Gardells linje och förordar en delning, eller en övertygande ­förklaring om det inte sker. Och så sent som i mitten av september dök den amerikanska kapitalförvaltaren Artisan upp med 2 procent av aktierna, värda 10 miljarder kronor, och förespråkade en styckning i en intervju i Dagens Industri.

Men från andra håll har Gardell och ­Förberg stött på hårt motstånd, främst från ABB:s ledning som hävdar att delarna i ABB drar nytta av varandra och ger synergi­effekter.

– Att splitta de delarna är lika intelligent som att dela på navet och ekrarna på ett ­cykelhjul, har Ulrich Spiesshofer sagt till tidningen Västeråstidningen VLT.

När frågan om styckning aktualiserades förra året var vd Ulrich Spiesshofer hårt pressad av en fallande aktiekurs. För att hantera situationen tillsatte han en utredning av affärsområdet Power Grids roll i koncernen. En utredning som ska läggs fram för ­aktiemarknaden vid en kapitalmarknadsdag i Zürich den 4 oktober. Då är det många som hoppas på besked.

Debatten om styckningen fördes länge i stängda rum i Stockholm och Zürich, men på senare tid har alltmer av diskussionen försiggått i media eftersom Cevian inte är representerat i ABB:s styrelse och dessutom behöver stöd från fler aktieägare för att kunna tippa kolossen åt det önskade hållet. Tonläget har gradvis höjts. Anonyma källor har hävdat, och gjort det till en allmän snackis, att ABB:s ledning är emot en delning på grund av att det skulle minska deras löner eftersom ledningens ersättning baseras på företagets storlek.

Investor har en nyckelroll i egenskap av största ägare i ABB. Jacob Wallenberg är ordförande i Investor samt vice ordförande i ABB. Det är nu mer tveksamt om stor­ägarna står på samma sida. Jacob Wallenberg har hittills inte tagit ställning offentligt i delningsfrågan. Så här skrev Investor på sin hemsida i mitten av september:

”ABB genomför som bekant en förutsättningslös strategisk översyn av Power ­Grid-divisionen, en process Investor stödjer och i likhet med bolagets ledning och ­styrelse är överens om bör inväntas och ­analyseras innan beslut tas i styrelsen om vägen framåt.”

Skälen till att Investor avvaktar är föremål för intensiv spekulation. Ett skäl som anförs är att Wallenbergs ställning i ABB:s styrelse har försvagats efter turerna med den ­tidigare vd:n Percy Barnevik, som tilläts agera alltför fritt och i praktiken gjorde ABB till ett tjänstemannastyrt företag, och som sedan fick sparken med extremt frikostiga ersättningar.

Jacob Wallenberg har enligt resonemanget inte kraft nog att ta strid i styrelsen för vare sig den ena eller andra vägen framåt för ABB. Uppgifter gör även gällande att ­Investor-ledningen inte är överens internt, där vd Johan Forssell är positiv till en delning medan Jacob Wallenberg tvekar.

Och det finns fler tänkbara skäl till att ­Jacob Wallenberg kan vara emot en delning av ABB.

För det första har ABB levererat hyfsade kvartalsrapporter hittills i år. Vd Ulrich ­Spiesshofer är i gång med lönsamhetsprogrammet Next Level där 1 miljard dollar ska sparas på tjänstemannasidan och 2 miljarder dollar på minskad kapitalbindning.

I flera kvartalsrapporter har det kommit kvitton på att Spiesshofer levererar. I den ­senaste kvartalsrapporten steg rörelsemarginalen med en hel procentenhet jämfört med samma kvartal året innan till 12,7 procent. Att både omsättning och vinst i reda pengar var lägre ser marknaden mellan fingrarna på.

– ABB är som alla andra bolag utsatt för makrotrender och råvarupriser. Den höjda marginalen kommer att ge hävstång när marknadsklimatet förbättras, säger en analytiker.

Detta har medverkat till att flytta aktiekursen uppåt, med 35 procent hittills i år, och det har i sig minskat pressen på Ulrich Spiesshofer. Att det just är Power Grids som främst står för marginalförbättringarna gör inte saken sämre.

För det andra är kraftindustri en stabil och långsiktig sektor som passar bra i Investors portfölj, må så vara om det är inom ramen för ett ABB-konglomerat eller i ett enskilt bolag, men vid en delning av ABB kan kraften glida Investor ur händerna.

– Vid en delning kan Power Grids delas ut till ABB:s aktieägare och börsnoteras ­eller säljas till en industriell köpare. Priset blir sannolikt högre vid en försäljning till en part, säger analytikern.

Vid en notering av Power Grids kan ­Investor bevaka sitt ägande genom att teckna aktier, men vid en försäljning försvinner kraften ur portföljen. Och om Power Grids väl sätts i spel är det högst sannolikt att det kommer industriella bud. Det kan bli en pedagogisk utmaning för ABB:s styrelse att avvisa sådana bud till förmån för en notering. Christer Gardell viftar dock bort resonemanget:

– Styrelsen får i så fall ställa bud mot alternativet med en långsiktig värdeökning för aktieägarna i ett börsnoterat Power Grids, säger han.

För det tredje finns politiska aspekter. ­Power Grids hjärta och främsta hjärnor finns, som beskrevs i inledningen, i Sverige. Det är mycket möjligt att Jacob Wallenberg är en aning skotträdd efter kritik från tidigare affärer där svenska stoltheter sålts ut, till ­exempel Astra, Scania och ABB när Asea ­fusionerades med Brown Boveri.

Christer Gardell har sannolikt anat detta eftersom det scenario han tecknar för en avknoppning av Power Grids är en börs­notering med handel i Stockholm av ett bolag som har sitt huvudkontor i Sverige, ja rent av i Västerås eller Ludvika.

Men om Power Grids sätts i spel kan vad som helst hända.

Potentiella budgivare finns i Kina. Den schweiziska affärstidningen Manager Magazine beskrev i våras hur Kinas president Xi Jinping deklarerat för FN:s generalförsamling att ett av hans viktigaste ekonomiska mål är att upprätta ett globalt kraftnät. Det statliga bolaget State Grid Corporation of China har enligt tidningen en budget för förvärv i väst på mer än 400 miljarder kronor. Värdet vid en försäljning av ABB Power Grids har uppskattats till omkring 130 miljarder.

Den pusselbit som saknas för Xi Jinping att förverkliga sin ambition är Lars Liljestrands högspänningsomkopplare.

– Nätverk med högspänd likström är väldigt komplexa och jag har inte hela bilden, men brytaren som vi tagit fram är en nyckelkomponent, och vår affärsenhet kan nu diskutera konkreta lösningar med kunder, säger Lars Liljestrand.

Blir det då en avknoppning av Power Grids? De analytiker som bevakar ABB har börjat glida från ett ja via ett 50–50-scenario, till att de flesta nu svarar nej, det blir åtminstone inte ett besked om detta redan den 4 oktober.

– Diskussionen handlar om värdeskapande på kort eller lång sikt. Om det blir besked om en delning den 4 oktober kommer ABB:s aktie att stiga. Men det finns en enorm ­teknikhöjd i Power Grids, och inte bara när det gäller högspänningsprodukter. När det ­gäller låg- och mellanspänningsprodukter finns det långsiktiga synergier med robotar och automation, säger Hampus Engellau, ABB-analytiker på Handelsbanken och ­fortsätter:

– Med kraft och automation tillsammans kan ABB sälja helhetslösningar för stora produktionsanläggningar. Och i takt med ­utvecklingen av Industrial Internet of Things, kommer intelligenta nät och automation gå hand i hand. Det är dessutom för tidigt att utvärdera lönsamhetsprogrammet Next Level.

Investmentbanken Goldman Sachs hävdade i en uppdaterad analys i mitten av september att Gardells scenario med en 60-procentig kurspotential ser alltför optimistisk ut och att ABB:s ledning den 4 ­oktober sannolikt kommer att argumentera för fördelarna med att ha Power Grids kvar i koncernen.

Christer Gardell avfärdar den analysen, men låter inte helt övertygad när han svarar på frågan vad han tror att ABB:s ledning kommer att föreslå den 4 oktober.

– Goldman Sachs är försvarsrådgivare till ABB:s ledning så den analysen kan man bortse ifrån. Vad gäller beslutet den 4 oktober handlar det om hur långt ABB:s styrelse har delegerat frågan till ledningen. Om frågan är för långt delegerad till ledningen är jag orolig för att beskedet blir ett status quo, säger han.

Att ABB i förra veckan meddelade att man säljer divisionen för högspänningskablar, som ligger inom Power Grids, för 8 miljarder kronor, förändrar ingenting i grund­frågan, anser Gardell. Kabelaffären är en liten del av Power Grids.

På frågan vad han tänker göra om beskedet blir status quo är han mer svävande.

– Då får vi utvärdera situationen. Men vi kommer inte att sälja våra aktier, vi ska ha de 35 schweizerfrancen.

Kommer ni att kräva en plats i styrelsen?

– Det är en inte helt orimlig slutsats, säger Christer Gardell.

Fortsättning följer alltså, oavsett vad beskedet blir den 4 oktober.

TEXT: Gunnar Wrede

ABB

Omsättning 2015: 300 miljarder kronor.

Nettoresultat 2015: 16 miljarder kronor.

Antal anställda: 135 800.

Argument för en delning

Kraftindustri värderas lägre än automation på aktiemarknaden, och Power Grids drar därför ned värderingen på hela ABB.

Synergier mellan kraft och automation är inte tillräckligt stora för att motivera att behålla Power Grids.

ABB:s konglomeratstruktur är för ­komplex. Det blir större fokus på kärn­affären i mindre bolag.

En delning kommer att höja värderingen av robot-ABB.

ABB Power Grids har världsledande ­teknik och blir vid en börsnotering en attraktiv aktie.

Argument mot en delning

ABB Power Grid har ett strategiskt värde med sin spjutspetskompetens inom högspänning.

Synergierna mellan affärsområdena automation och kraft kommer att växa med tiden. De kan växa inom varandras kund­baser och ABB vill kunna sälja helhetslösningar för stora produktionsanläggningar.

Låg- och mellanspänningsprodukter inom kraft har synergier med automation och robotar, och synergierna kommer att öka i takt med utvecklingen inom IoT/ Industri 4.0.

Det krävs en stor balansräkning för att klara stora order.