Staten och kapitalet – minusräntans vinnare

Sverige är ett av de mest extrema länderna i världen när det gäller penningpolitiska stimulanser, med snart fem år av minusränta. Staten och kapitalet tillhör de stora vinnarna.

Riksbankens penningpolitik har bidragit till att trycka ned ränteläget till bottennivåer och lyfta Stockholmsbörsen till historiska rekordnivåer.

Staten får sedan en tid betalt för att låna. Räntan på en tioårig svensk statsobligation har förvisso lyft något från bottenrekordet på minus 0,42 procent i augusti. Men snitträntan på statens upplåning ligger kvar på minus, vilket ökar utrymmet för finanspolitiska stimulanser.

Kritik från bankekonomer

Kapitalägarna kan samtidigt glädjas åt att Stockholmsbörsen, och många andra börser i västvärlden, fortsätter uppåt mot nya rekordnivåer. Sedan årsskiftet har OMXS-index lyft med 29 procent.

Den hårdaste kritiken mot Riksbankens okonventionella penningpolitik kommer inte oväntat från ekonomer anställda av banker och kapitalförvaltare. Minusräntan pressar bankernas lönsamhet. Den gör det även svårare för pensions- och fondförvaltare att hitta avkastning så att deras löften om framtida utbetalningar går att hålla.

Ett annat argument mot minusräntan och stödköpen är att de tolkas som krisåtgärder. De skrämmer upp företag och hushåll, som då sparar ännu mer. Detta är en effekt som går rakt emot det Riksbanken vill uppnå med åtgärderna, vilket är att minska sparandet med ökad kreditgivning som stimulerar till mer konsumtion och investeringar.

Penningpolitiken slår även mot den svenska kronans värde. Kronan har på fem år rasat cirka 20 procent mot dollarn och 10 procent mot euron. Kritiker ser kronans fall som dopning av exportindustrin, vilket skapar långsiktiga problem med svag svensk produktivitetsutveckling. Det innebär även försvagad svensk köpkraft och att svenska tillgångar kan bli orimligt billiga för utländska spekulanter.

Varning för zombieföretag i minusräntans spårDe gångna fem årens omstridda svenska penningpolitik, med minusränta och stödköp, är på väg att stramas åt med en räntehöjning till noll. Debatten inför räntebeskedet på torsdagen har ett högt tonläge, där hökar som varnar för bubblor och zombieföretag välkomnar åtstramningen medan duvor vill se ännu mer stimulanser. 

Har ökat inkomstklyftor

För att hitta mer övertygade anhängare av stimulansåtgärderna är det säkrast att leta bland akademiker eller i fackliga kretsar. Från fackligt håll är det tummen upp trots att i princip alla skriver under på att minusräntan har bidragit till trenden av ökade inkomstklyftor, då löneökningarna inte hängt med när priserna på aktier och fastigheter har skenat i väg.

Försvaret av den förda politiken går ut på att det hade varit betydligt värre för det stora flertalet hushåll och företag om Riksbanken inte hade stimulerat så hårt. Då hade det kunnat bli djup recession i Sverige, med betydligt högre arbetslöshet och dessutom försämrade statsfinanser för att hantera alla ekonomiska utmaningar.

Dessutom hävdar anhängarna av stimulansåtgärderna att en stor andel av vanliga hushåll också får ekonomisk draghjälp av börslyft och högre bostadspriser. En del efterlyser till och med ännu lägre räntor eller ytterligare stimulanser från finanspolitiskt håll, för att öka resursutnyttjandet och lyfta svensk tillväxt och löneutveckling ännu mer.

Räntehöjning sågas av tungviktareRiksbankens planerade höjning av styrräntan sätter punkt för nästan fem års minusränta. Tunga bedömare beskriver räntehöjningen som felaktig och dåligt tajmad. Den befaras även slå mot marknadens förtroende för penningpolitikens mål. 

Fakta: Riksbanken sticker ut

Riksbanken sticker ut som en av fem centralbanker i västvärlden som vid sidan av omfattande stödköp av obligationer använt minusränta som ett penningpolitiskt verktyg.

Den danska centralbanken drog ned styrräntan till minus redan sommaren 2012. Europeiska centralbanken (ECB) och Schweiz centralbank följde efter 2014.

Riksbankens reporänta sänktes till minus i februari 2015, då den sänktes till minus 0,10 procent. Detta följdes av ett års räntesänkningar ned till den historiska bottennivån på minus 0,50 procent.

I januari 2016 tog den japanska centralbanken rygg på de europeiska kollegorna och drog ned sin styrränta på minus.

Riksbanken började vändningen upp mot nollränta för i dagarna ett år sedan, med en räntehöjning till minus 0,25 procent. Och inför det penningpolitiska beskedet den 19 december i år har det tydligt flaggats för att det troligen blir en höjning till, upp till noll. Enligt Riksbankens senaste ränteprognos ska reporäntan därefter ligga kvar på noll under flera år, troligen ända in i 2022.

Källa: Reuters, Riksbanken



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.