Svartmålarna fattar penseln

Efter en mycket kort tid av återhållsamma kommentarer tycks det nu vara dags för domedagsprofeterna att åter ta den ekonomiska arenan i besittning. Åter ska den svenska ekonomins framtid målas i dystra färger, ett tema som har en tendens att dyka upp med jämna mellanrum.

På skoj brukar det sägas att aktiemarknaden lyckats pricka in tio av de senaste tre konjunkturnedgångarna. Ungefär samma träffrekvens tycks gälla många svenska prognosbedömare, i alla fall när det gäller synen på Sverige. Så snart det uppstår osäkerhet om den internationella utvecklingen framställs Sverige som en stor förlorare. Ett sakligt skäl till detta är givetvis den stora exportsektorn i Sverige, ett annat mindre hållbart argument tycks vara en ständig pessimism avseende tillväxtförutsättningar.

Jordbävning eller skräckscenario

SEB, med chefekonomen Klas Eklund i spetsen, är först ut i raden när det gäller att bedöma de ekonomiska utsikterna efter terrorattackerna den 11 september. SEB-ekonomerna kallar sina ekonomiska scenarier för “Jordbävningen” respektive “Gulfkriget”, och antyder dessutom en tredje möjlig utveckling som kallas “Skräckscenariot”.

Jordbävningen karakteriseras av en relativt snabb återhämtning i USA och därmed i världsekonomin medan det blir en mer utdragen recession i “Gulfkriget”. I det första fallet växer svensk ekonomi med 1,9 procent under 2002 medan ekonomin i det andra fallet endast når en tillväxt på 1,0 procent. Det tredje alternativet bedöms inte vara meningsfullt att siffersätta. Bankens ekonomer har därmed satt trenden för den ström av pessimistiska prognoser som enligt ett välkänt historiskt mönster kan vara att vänta.

Affärsvärlden tycker dock att det kan vara på sin plats att även göra jämförelser med den finansiella turbulens som rådde i slutet av 1998. Då skapade efterspelet till Asienkrisen, Rysslandskrisen och kraschen i hedgefonden Long Term Capital Management en synnerligen svårbedömd ekonomisk situation. Den gången svarade världens centralbanker med räntesänkningar och uppumpad likviditet. Oljepriset sjönk kraftigt och den svenska kronan försvagades. Då, liksom nu, stirrade sig svenska prognosmakare blinda på diverse kortsiktsindikatorer och skrev ner prognoserna för Sveriges tillväxt rejält. Utvecklingen visade sig bli en helt annan och 1999 blev till slut ett rekordår för svensk ekonomi.

Svenska fördelar

Visserligen är omvärldssituationen betydligt allvarligare den här gången och inte ens de mest optimistiska bedömarna tror på samma snabba återhämtning av den globala ekonomin som skedde 1999.

Samtidigt finns det en hel del faktorer som den här gången talar än starkare i favör för svensk ekonomi. Den svenska kronan har sjunkit betydligt mer i värde, hushållens inkomster ökar rekordsnabbt, finanspolitiken är expansiv och realräntorna är rekordlåga. Det är argument som tål att upprepas många gånger om och är något som bör hållas i åtanke när strömmen av negativa prognoser troligtvis kommer att skölja över oss.