Tåget har gått för Turkietfonder

Aktiefonder är åter i ropet och under oktober månad sattes nytt fondrekord. Drygt 17 miljarder kronor nettosparades i fonder och det är aktiefonder som är de stora vinnarna med ett nettoinflöde på hela 12 miljarder kronor. Flera fonder har gått riktigt bra under året och de turkiska aktiefonderna har rusat i höjden.

East Capitals nyhetsbrev för november månad ägnades helt åt Turkiet, där konstaterades att Turkiet varit en av East Capitals bästa marknader under det senaste året. Istanbulbörsen har stigit med 50 procent hittills i år och Turkietfonden med nästan 70 procent. Den kraftigt fallande räntan är orsaken till uppgången. Styrräntan har sänkts åtskilliga gånger i år och är nere på 6,5 procent från att legat på 15 procent. Bankerna, som utgör drygt 50 procent av börsindexet (MSCI Turkiet), har gynnats särskilt mycket av den låga räntenivån.

– Den låga räntan har varit otroligt lönsam för bankernas obligationsportföljer. Även om utlåningen hos bankerna tar fart när ekonomin normaliseras, skulle en räntehöjning försvåra möjligheten att komma upp till den vinsttillväxt som varit, säger Staffan Lindfeldt, förvaltare av Handelsbankens Östeuropafond och Tillväxtmarknadsfond, där turkiska aktier ingår.

Turkiet, mitt emellan Asien och Europa, är Europas sjätte största ekonomi och Istanbul, med 11 miljoner invånare, är landets ekonomiska centrum. Istanbul var platsen för Världsbankens och Internationella valutafondens (IMF) årsmöten i början av oktober. Temat för mötena var återhämtningen i världsekonomin. Det passade bra då Turkiet kunde stoltsera med att vara en av Europas mest snabbväxande ekonomier. Turkiet förväntas gå från minustal i år till en tillväxt på 3,7 procent.

Men det var inte så länge sedan Turkiet var inne i en djup kris. I början av 2000-talet rådde det politiskt kaos, hög inflation och bråk med IMF. Flera banker togs över av staten och landet gick igenom ett stålbad.

I den senaste finanskrisen drabbades även Turkiet, då många bolag var högt belånade. Men ett konservativt banksystem, med större andel eget kapital, har gjort att de turkiska bankerna klarat sig bättre än många andra. Turkiet för kontinuerliga diskussioner med IMF, om olika ekonomiska stöd, men det kan vara en politisk poäng att klara sig utan IMF och ekonomiskt tillväxt hjälper förstås till.

Turkiet är medlem i alla möjliga samarbetsorganisationer, bland annat OECD, Europarådet, Nato, G20-länderna och FN:s säkerhetsråd, men inte i EU. Ett medlemskap skulle främja handeln, visserligen går merparten av Turkiets export redan i dag till Europa, men landets exportandel mätt i BNP (18 procent) är ganska låg.

Att gå med i EU borde även minska den politiska risken och korruptionen. I en färsk kartläggning av korruption (Transparency International) kom Turkiet på plats 61 i gott sällskap med Italien på plats 63. Sverige kom på tredje plats och hör därmed till de minst korrumperade länderna i världen.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel, upprepade nyligen att Turkiet måste uppfylla samtliga krav som EU ställer. Turkiet har kritiserats för brott mot de mänskliga rättigheterna och att det går alldeles för långsamt att reformera landets juridiska system.

På frågan om hur stor den politiska risken är menar Staffan Lindfeldt att den har avtagit.

– Den politiska risken har gått ner under de senaste åren. Dock har den sittande AKP-regeringen försvagats på sistone, och är under hård attack av oppositionella grupper. Det finns risk för att regeringen väljer att utlysa val redan nästa år, säger han.

Då man som investerare funderar på att köpa turkiska aktier, måste den poliska oron ingå i riskkalkylen. Annars är Istanbulbörsen hyfsat diversifierad, förutom den dominerande banksektorn finns betydande bygg- och fordonsindustrier samt teleoperatörer.

Morgan Stanley gjorde nyligen en rejäl genomgång av turkiska aktier och kom fram till att den turkiska aktiemarknaden inte har så mycket mer att ge. Anledningen till detta är den höga värderingen, att vinsttillväxten förväntas bli den svagaste inom tillväxtmarknaderna och att höjda priser på inhemska varor försämrar handeln.

Men Morgan Stanley anser att det finns mer att hämta i vissa turkiska bolag. Deras ”top picks” är biltillverkaren Tofas som redan gått som en raket. Tofas tillverkar bilar åt Fiat och samägs av Fiat och Koc Holding.

Specifikt för Turkiet är att stora familjeägda industrikonglomerat äger börsbolag, där familjeägda Koc Holding är ett exempel. Ett annat bolag med uppsida är Arcelik inom vitvaror.

Morgan Stanley väljer också att lyfta fram telekomaktier som Turk Telekom och Turkcell.

Det är svårt att ägna sig åt ”stock-picking” av turkiska aktier som Morgan Stanley föreslår. Men det finns fonder att köpa, antingen renodlade Turkietfonder eller tillväxt- och Östeuropafonder. Turkiet ingår även i olika geografiska fonder. I Handelsbankens Östeuropafond och Tillväxtmarknadsfond ingår två banker, Garanti Bank och Isbank, samt teleoperatören Turkcell. Staffan Lindfeldt har svårt att se några ”triggers” för att sätta i gång ett nytt rally.

– Räntorna är nere på historiskt låga nivåer och en räntehöjning kommer att fungera som ett lock på marknaden. Men en tillväxt på 2,5–3 procent, fortsatt historiskt låga räntor och en normalisering av ekonomin talar ändå för Turkiet, säger han.

I viss mån kanske tåget redan gått för turkiska aktier och enligt Skandiabanken valde fondsparare att lämna Turkiet och Kina under september månad. Nu verkar Ryssland och Östeuropa locka mer.

– På kort sikt har osäkerheten ökat med risk för omval, men på lång sikt kommer det att gå bra för Turkiet. Europas yngsta befolkning, en dynamisk kultur, välskötta bolag, gamla handelstraditioner och ett närmande till EU bådar gott för framtiden, säger Staffan Lindfeldt.