Tema Miljö & trafik: Miljöproblem förgår koldioxidhot består

Transportsystemet påverkar miljön på flera olika sätt. Trafikenbidrar verksamt till en rad av de miljöhot som finns, lokalt,regionalt och globalt: växthuseffekten, försurningen,övergödningen, fotokemisk smog, exploatering av mark och vatten,buller etc. Enligt en genomgång av miljöproblemen, som gjorts avEU-organet Europeiska miljöbyrån, är transporterna den sektor där detvarit svårast att uppnå miljöförbättringar (tillsammans medjordbruket). Största framstegen har gjorts i industrin. Även förenergisektorn går det åt rätt håll.Det har visat sig vara svårt att hålla nere utsläpp och andrastörningar som följer av trafiken eftersom dess tillväxt varitså stark, något mer än BNP-tillväxten. Trots att det gjorts enrad förbättringar i form av bränslesnålare motorer ochmiljövänligare bränslen så har dessa effekter ätits upp av densnabba trafikökningen.Ser vi till de mål som den svenska riksdagen och regeringen harsatt upp på miljöområdet verkar det dock inte helt hopplöst. Låtoss granska de miljömål som finns. Statens institut förkommunikationsanalys (SIKA) har nyligen gjort en genomgång.

Största miljöhotet

Utsläppen av koldioxid är enligt mångas förmenande det störstamiljöhotet eftersom det förstärker växthuseffekten och fårjordens medeltemperatur att stiga. Men fortfarande är sambandendelvis oklara och många forskare varnar för drastiska politiskaingrepp, exempelvis kraftiga skattehöjningar på fossilabränslen, som vid förbränning ökar mängden växthusgaser. Dåskapas omställningsproblem i ekonomin som kan göra mer skada ännytta.Det finns ingen reningsteknik för koldioxid. Får att få nedutsläppen måste transporterna minska, bränslet användaseffektivare eller ersättas med förnyelsebara energikällor sominte bidrar till växthuseffekten.För koldioxid gäller målet att utsläppen från transporterna år2010 skall ha stabiliserats på 1990 års nivå. Det kommer Sverigeinte att klara, enligt SIKA. Det kanske inte ens går till 2020.Förklaringen är främst den snabba tillväxten av vägtrafiken somförväntas. Efterfrågan på vägtransporter ökar mer än mantidigare antagit. Transportsektorn svarar för 40 procent av detotala koldioxidutsläppen i Sverige och av detta kommer nästantvå tredjedelar från vägtrafiken.Även för sjöfarten, på grund av intresset förhöghastighetsfartyg, och inom flyget, genom stark trafikökning,blir det svårt att få ned utsläppen trots alla tekniskaförbättringar som ägt rum.Slutsatsen från SIKA är att målet att stabilisera utsläppen intekommer att nås med de transportpolitiska beslut som nu ärbeslutade eller aviserade.

Kväveutsläpp under kontroll

Vad gäller utsläppen av kväveoxider ser det bättre ut.Kväveutsläppen bidrar till försurning, övergödningen ochsmogbildningen i tätorterna. Här finns reningsteknik ochframstegen har varit stora. Riksdagen har satt upp målet attutsläppen av kväveoxider från transporter i Sverige bör haminskat med minst 40 procent till år 2005, räknat från 1995 årsnivå. Det finns goda möjligheter att nå detta mål, enligt SIKA.Katalytisk avgasrening, som nu finns på omkring hälften av allasvenska personbilar, bidrar verksamt till denna utveckling. Nyabilar från och med 1989 års modeller måste ha katalysator. Itakt med utskrotningen av äldre bilar förbättras läget.Inom sjöfarten sker nu stora förändringar till det bättre tackvare katalysatorinstallationer. 95 procent av motorernaskväveoxidutsläpp kan elimineras med en katalysator. Från om medi fjol gäller också att de statliga farledsavgifterna ärmiljödifferentierade så att fartyg med kväveoxidreducerandeteknik får rabatt.

Inom flyget ser det inte lika hoppfullt ut. Bättre teknik väntasinte uppvägas av den snabba förväntade trafikökningen. SIKA görbedömningen att flygets utsläpp av kväveoxider kommer att ökaframöver. Men flygets totala bidrag till de svenskakväveoxidutsläppen är litet, 2 procent.Utsläppen av svaveldioxid, som också försurar och övergöder, ärfrämst ett sjöfartsproblem. Nästan 90 procent av svavelutsläppeni transportsektorn kommer från sjöfarten. Övergången till merlågsvavlig olja väntas ge en drastisk minskning av utsläppen.Därför väntas transportsektorns utsläpp kunna hamna väsentligtlägre än de mål som satts upp, en minskning med 15 procent tillår 2005, räknat från 1995 års nivå. I stället kan det bli ennedgång till bara en tredjedel av den nivå som rådde 1995.

Farligt ozon

Utsläpp av flyktiga organiska ämnen, främst olika former avkolväten, är också på väg ned. Dessa ämnen, som till 80 procentkommer från trafiken, ger en rad miljö- och hälsoproblem.Utsläpp av flyktiga organiska ämnen och kväveoxider bildar underinverkan av solljus så kallade fotokemiska oxidanter, främstozon. På sommaren kan det bli farligt höga nivåer i markhöjd(smog). Detta ozon är skadligt för människa, djur och växter.Med katalytisk avgasrening försvinner mycket av detta problem.Målet är att minska utsläppen av flyktiga organiska ämnen fråntransporter med minst 60 procent till år 2005, räknat från 1995års nivå. SIKA bedömer att det är möjligt att klara detta. Mendet finns viss osäkerhet beroende på hur snabb utvecklingen blirför vägtrafiken.Ett ofta förbisett miljöproblem är buller. Cirka 1,6 miljonermänniskor utsätts regelbundet för buller från vägtrafiken övervad som anses vara acceptabel ljudnivå, 55 dB(A).Ytterligare400.000 svenskar utsätts för buller från flyg och tåg över dettariktvärde.De mål som satts upp kommer inte att nås på vägsidan.Bullermålen på järnvägsområdet väntas bli uppfyllda i störredelen av landet. Det samma gäller flyget, där bullerrelateradeavgifter finansierar ett åtgärdsprogram.Det finns andra utsläpp och störningar som påverkas avtransporterna, men där det saknas konkreta miljömål.Hälsovådliga partiklar, i huvudsak från dieselfordon, påverkarandningsorganen och kan vara cancerframkallande. Beräkningarfrån Institutet för vatten- och luftvårdsforskning visar attutsläppen av partiklar från trafiken kan komma att minska med 60procent fram till 2005.

Plus och minus för diesel

Dieselfordon har vissa positiva miljöegenskaper. De har 20-30procent lägre bränsleförbrukning än en bensindriven bil, vilketskulle kunna vara en dellösning på koldioxidproblemet. Defungerar också lika bra vid kallstart som när motorn är varm.Katalysatorn på en bensinbil renar bara utsläppen när motorn ärvarm.Det stora problemet är dock de hälsovådliga partikelutsläppen itätorterna. Naturvårdsverket är därför skeptiskt tilldieseldrift och menar att utsläppen från nya dieselbilar är tre,fyra gånger mer cancerframkallande än utsläpp från nyabensinbilar. Och förbränningen av en liter dieselolja ger 15 procent merkoldioxid än motsvarande förbränning av en liter bensin, vilketgör att utsläppen av koldioxid bara minskar marginellt, enligtnaturvårdsverket.

Dyrt i tätort

Samhällsekonomiska kostnader förolika utsläpp, kr per kg.

Regionalt Tätorts-Utsläpp värde värdeKväveoxider 43 92VOC 17 66Koldioxid 0,38 0,38Svavel 32 228Partiklar 180 1084Not: VOC är flyktiga organiska ämnen, främst kolväten.

Källa: Samplan.