Underrättelsetjänster: Storebror heter Echelon

Ett internationellt avlyssningssystem, styrt av de anglosaxiskaländerna, oroar EU. Det är en oro som också borde delas avnäringslivet. Avlyssningssystemet heter Echelon och avslöjades ien bok av Nicky Hager, författare från Nya Zeeland, 1995. EnligtEU:s teknikvärderingsorgan STOA (Scientific and TechnologicalOptions Assessment) användes systemet bland annat för att tareda på de europeiska positionerna inför förhandlingar omfrihandelsavtalet GATT.STOA föreslår nu en fördjupad utredningav Echelon – som bland annat ska ge svar på frågorna om alleuropeisk teletrafik är avlyssnad samt vilka politiska ochsociala konsekvenser det i så fall har.

SÖKA AV ENORMA MÄNGDEREchelon har fem medlemsländer: USA, Kanada, Storbritannien,Australien och Nya Zeeland. Av dessa anses USA:s NationalSecurity Agency (NSA) och Storbritanniens GovermentCommunications Head Quarters (GCHQ) vara ledande. Tillsammanshar de delat upp världen i avlyssningsområden.

Att underrättelsetjänster sysslar med avlyssning är i sig ingennyhet. Det är en metod som använts ända sedan spioner stod gömdabakom draperier och lyssnade på kungen och hans rådgivare. Detnya är den enorma mängd information som samlas in. Echelon kansöka av så gott som alla e-postmeddelanden, faxmeddelanden ochinternationella samtal. Med det kraftiga datorstödet kanväsentlig information särskiljas från annan – i realtid. Denunderrättelsetjänst som har beställt övervakning av en regering,ett företag eller en person får meddelandena omgående föreventuell dechiffrering, översättning samt analys.

NYCKELORDDatorerna söker relevant information genom att söka nyckelord.Det kan vara namn, platser, telefonnummer eller andra föremål.Det går också att rikta in sökningen mot vissa telefonnummer. Desenaste datorerna kan också lyssna till sig nyckelorden imuntliga telefonsamtal.

En speciell avdelning inom Echelon tappar internationellatelekommunikationssatelliter. Sammanlagt finns fem stationer somplockar ned samtal, faxar och e-postmeddelanden från dem. Denbrittiska ligger på toppen av de höga klipporna över havet vidMorwenstow i Cornwall.

Andra satelliter avlyssnas av andra stationer. En vid MenwithHill i norra England och en annan i Bad Aibling i Tyskland skabland annat ta ned information från ryska satelliter. Deraslägen gör det troligt att de också fångar upp trafik till ochfrån Skandinavien.

Dessutom används, enligt Nicky Hagers bok, medlemsländernasambassader för att ta in ytterligare avlyssningsutrustning imånga huvudstäder runt om i världen. Detta för att komma åt merlokal kommunikation.

Systemet anses också kunna avlyssna en stor del avmobiltelefonsamtalen. Det gamla NMT-systemet anses enklast, menGSM-telefoner är långt ifrån avlyssningssäkra.

En tidigare brittisk GCHQ-medarbetare beskrev 1991 i ett TV–program det som kallas Ordboken – d.v.s det datorprogram somsöker kodord till underrättelsetjänsterna – så här: Det haringet att göra med nationell säkerhet. Men det hävdas så,eftersom det inte är lagligt att ta varenda telex. Och de tarallt: ambassaderna, alla affärsuppgörelser, till och medfödelsedagsgratulationer. Sedan matas det in i Ordboken. Enklastför Echelon att avlyssna är enskilda, företag och regeringar sominte använder krypto i sina telefoner och datorer.

ÄVEN KABLARÄven de kablar som är dragna under världshaven för tele- ochdatakommunikation tappas av Echelon. Systemet kan hantera fleramiljoner samtal eller meddelanden samtidigt.

Efter Gulfkriget fick den amerikanska Menwith Hill-anläggningenpris för att ha avlyssnat både irakiska walkie-talkies ochmilitära radioapparater.

Och eftersom allt fler länder värnar sitt eget näringsliv medhjälp av underrättelsetjänsterna – där signalspaning är enviktig del – finns det skäl till oro. Ingen kan med säkerhetsäga hur välutvecklat Echelonsystemet är i Sverige i dag. Mensannolikheten att internationella samtal avlyssnas är stor,speciellt om det rör sig om informationer där svenska intressenstår mot amerikanska eller brittiska. Att internettrafikendessutom tappas är ställt utom allt tvivel.

Hur man skyddar sig

Ett företag som blir huvudmål för ett främmande landsunderrättelsetjänst har oerhört svårt att skydda sig. Men motnormalspionaget finns några enkla råd:

Använd inte e-post, fax eller telefon för konfidentiellinformation. Bättre då med kurir eller brev.

Diskutera känslig information bara vid personliga möten.

Skaffa så mycket information som möjligt om affärspartners.Kontrollera vilka andra en ny samarbetspartner arbetar med – ochhar arbetat med.

Den egna organisationen må vara tät. Men hur är det medunderleverantörer, som deltar i produktutveckling eller får delav annan information?

Lagra aldrig hemlig information i en dator som är kopplad tillett nätverk. Gör det definitivt inte i en dator som är anslutentill ett nätverk med extern kommunikation.