Ingves kritiserar ny riksbankslag

De konstaterar att konsekvenserna av coronapandemin blir allt tydligare, påfrestningarna på företagen är stora och produktion och sysselsättning faller i en aldrig tidigare skådad hastighet.

Riksbanken har beslutat om kraftfulla åtgärder och kommer fortsätta göra vad som krävs för att mildra effekterna på svensk ekonomi.

De åtgärder de nu vidtar har stöd i nuvarande riksbankslag, men det nya lagförslaget skulle begränsa den penningpolitiska verktygslådan och leda till oklarheter om vad Riksbanken får göra.

”Förslaget medför att det kommer att ta längre tid för Riksbanken att agera. Tid är en bristvara i kristider. Om en centralbank inte kan arbeta snabbt ökar risken för förlorade jobb, företagskonkurser och för en allmänt sämre ekonomisk utveckling”, skriver de.

Till exempel skulle de inte ha kunnat genomföra det nyligen beslutade programmet för företagsutlåning via banker på upp till 500 miljarder kronor där Riksbanken medverkar till att stödja livskraftiga företag.

Riksbanksutredningens förslag går ut på att särskilja och dra en gräns mellan Riksbankens två huvudsakliga uppdrag – penningpolitik och finansiell stabilitet. Man vill på så sätt dela upp Riksbankens verktygslåda i olika delar och i detalj reglera vilket verktyg som ska användas när, var och hur.

”Vi menar att detta är feltänkt. Penningpolitik och finansiell stabilitetspolitik är sammanlänkade”, skriver direktionen.

Till detta kommer att Riksbanken bara skulle få köpa andra värdepapper än statsobligationer om det råder så kallade ”synnerliga skäl”, ett villkor som inte närmare definieras av utredningen.

Viktiga delar i det program om köp av värdepapper på upp till 300 miljarder kronor som direktionen nyligen har beslutat om skulle därför också kunna ifrågasättas. Riksbanken skulle inte heller kunna utöka valutareserven om den skulle behöva låna ut amerikanska dollar eller någon annan viktig valuta i penningpolitiskt syfte.

”Att i lag begränsa Riksbankens möjligheter att bestämma över och använda hela sin balansräkning för att klara sina uppdrag ger inte den beslutskraftiga och starka centralbank som Sverige behöver”, skriver direktionen.

Direktionen är även kritisk till Riksbanksutredningens förslag om ny modell för hur Riksbankens eget kapital ska bestämmas.

Sammantaget gör lagförslaget det svårt för Riksbanken att snabbt, flexibelt och effektivt sätta in åtgärder när så behövs och därmed ökar riskerna för svensk ekonomi. Ambitionen att modernisera och förtydliga riksbankslagen uppfylls inte.

”I stället för att försöka detaljreglera Riksbanken och öronmärka dess verktyg för olika ändamål bör lagen vara mer principiell. Låt Riksbanken använda sin verktygslåda och balansräkning på det sätt som är mest effektivt och till nytta för svensk samhällsekonomi”, skriver direktionen.

Riksbankskommittén lämnade sitt förslag den 29 november 2019, och lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.