”Sätt i gång matchen igen”

Frukost med Affärsvärlden: Olof Lundh, sportjournalist.

– Många duktiga företagare verkar tappa huvudet när de sätter sig i en fotbollsklubbs styrelse och accepterar plötsligt affärer och önskebudgetar som man aldrig skulle gå med på i näringslivet, säger sportjournalisten Olof Lundh, aktuell med boken Allsvenskan enligt Lundh där han granskar makten och pengarna i svensk klubbfotboll.

Finansmannen Rune Andersson, tidigare bland mycket annat vd för Trelleborg, ångrar att han en tid satt i Trelleborg FF:s styrelse, säger Lundh och uttrycker förvåning över att Per Bystedt (engagerad i bland annat internetbolaget Spray och teknikbolaget Neonode) har kunnat sitta så länge som ordförande i AIK.

Grundproblemet i svensk fotboll är bristen på öppenhet. Det är en sluten värld som sträcker sig från UEFA och Fifa över Svenska Fotbollförbundet och Svensk Elitfotboll till de allsvenska klubbarna.

– Hur ska till exempel medlemmarna i AIK kunna ta ställning till om styrelsen gör ett bra jobb när man inte ens vet hur mycket man fick betalt för Alexander Isak och hur affären gick till? Och varför går det inte att få fram hur mycket Friends Arena har kostat fotbollsförbundet?

I tystnadskulturen frodas allt från pengar under bordet – Lundh skriver bland annat att Malmö FF värvade Afonso Alves med svarta pengar – till matchfixning, spelar­agenter med tveksamma arbetsmetoder och makthavare som sitter på dubbla stolar. Det senare exemplifieras i boken med Lars-Christer Olsson, ordförande i Svensk Elitfotboll, och föreningens affärsrelation med ett av Olsson delägt bolag.

– Saker som aldrig skulle ha accepterats i närningslivet är av någon anledning okej inom fotbollen.

Ett skäl är att det inom föreningarna råder en låtsasdemokrati där medlemmarna visserligen har majoritet men har dålig insyn i styrelsens och ledningens arbete och där de stora finansiärerna är de som styrelsen de facto lyssnar mest på. Ett andra viktigt skäl är att konsumenterna av fotboll – åskådare, supportrar, tv-tittare – egentligen bara bryr sig om underhållningen och att laget de håller på ska vinna. De vill inte låta sig störas av skumma affärer.

– Deras inställning är ofta sätt ”i gång matchen igen”.

Samtidigt är allsvenskan på många sätt en affärsmässig succé. Omsättningen har gått från 439 miljoner kronor 1998 till 1,6 miljarder kronor 2016 och utsikterna för fortsatt tillväxt är goda. Ett nytt tv-avtal från 2020 fördubblar intäkterna för lagen i de två högsta divisionerna. Olof Lundh tror också att det finns stor potential i att öka sponsorintäkterna, bland annat till följd av en avreglerad spelmarknad.

– Inte minst Stockholmsklubbarna borde kunna öka sina sponsorintäkter. Såväl AIK som Hammarby och Djurgården har lägre sponsorintäkter än Elfsborg. Det är inte rimligt

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Trapets