Swedbank: Nedgången är här

Sveriges BNP väntas öka med 1,3 procent i år och 1,2 procent nästa år. I aprilprognosen räknade Swedbank med en tillväxt på 1,4 procent i år och 1,7 procent nästa år.

Efter en turbulent sommar med eskalerande handelskrig mellan USA och Kina, osäkerhet kring brexit och geopolitiska spänningar drabbas nu hela världsekonomin.

Denna sättning spiller över på den exportkänsliga svenska ekonomin. Tillväxten bromsar in drivet av minskad industriproduktion när exporten dämpas och företagen håller tillbaka sina investeringar. Bostadsinvesteringarna sjunker kraftigt i år men en stabilisering är i sikte såvida inte konjunkturläget blir tydligt sämre än prognosen.

Hushållen har varit försiktiga en längre tid och har hållit hårt i plånboken trots en hygglig inkomstutveckling. En fortsatt sysselsättningsökning, låga räntor och en försiktigt expansiv finanspolitik, med skattesänkningar och höjd garantipension, ger dock hushållen utrymme att hålla uppe konsumtionen under de närmaste åren.

Konsumtions- och investeringsbehoven i offentlig sektor är också fortsatt stora, vilket hjälper till att hålla uppe tillväxten i hela ekonomin.

Arbetsmarknaden visar allt tydligare tecken på att bromsa in. Konjunkturförsvagningen har påverkat företagens anställningsplaner negativt och även om arbetskraftsbristen fortfarande är högre än normalt har den dämpats i år.

Antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar bedöms öka långsammare framöver, och arbetslösheten antas stiga till 6,6 procent år 2021.

Trots högt resursutnyttjande har löneökningarna inte tilltagit, utan parkerat på cirka 2,5 procent per år vilket innebär en måttlig löneglidning över avtal. Nya avtal ska förhandlas i vår och det svagare konjunkturläget talar för att de hamnar i nuvarande härad. Löneökningarna stiger något till 2,7 procent år 2021.

Inflationen har legat nära 2-procentsmålet en tid men det beror i hög utsträckning på tillfälligheter såsom stigande energipriser, fjolårets torka och den svaga kronan.

Energipriserna har vänt ner vilket har dämpat KPIF, och KPIF exklusive energi är alltjämt låg. Framöver väntas den underliggande inflationen stiga något trots inbromsningen i ekonomin på grund av fortsatta prishöjningar i spåren av den svaga kronan men också av ett något högre kostnadstryck. Skatter, livsmedel och hyror kan bidra uppåt.

Efter höjningen i december har Riksbanken signalerat att nästa höjning skall komma vid nästa årsskifte.

”Vi tror att tiden för en räntehöjning nu har runnit ut. Den ökade globala osäkerheten med märkbart mjukare centralbanker i omvärlden och svagare svenska makrodata manar till försiktighet”, skriver Swedbank.

Frågetecken kvarstår kring styrkan i den underliggande inflationen och vad värre är så har inflationsförväntningarna dalat på sistone. Swedbank bedömer därför att reporäntan kommer att ligga kvar på -0,25 procent under hela prognosperioden.

Skulle utvecklingen bli ännu sämre än vad de tror ligger penningpolitiska lättnader, såsom räntesänkning och nya obligationsköp, nära till hands.

”Vi tror dock att tröskeln är hög för nya penningpolitiska lättnader, bland annat till följd av den svaga kronan. Under senare delen av 2020 och under 2021 bedömer vi att ekonomin stabiliseras och läget ljusnar. Det talar för att Riksbanken då kan börja kratta manegen för att återuppta räntehöjningar”, skriver Swedbank.

Generellt bedöms riskerna i närtid för en mer negativ utveckling överväga de positiva riskerna. Den globala osäkerheten är betydande, och det finns en risk att den globala industrikonjunkturen bromsar in kraftigare än prognostiserat, vilket skulle medföra en markerad nedgång i svensk export, men också kunna sprida sig till tjänstesektorerna.

Swedbanks chefekonom Anna Breman noterar att det blir tuffare tider, men att nedgången är hanterbar. De tror inte att penningpolitiska åtgärder är svaret, utan Sverige har i stället goda möjligheter att stötta via finanspolitiken.

”Vad som däremot kan stimulera ekonomin är offensiva reformer med satsningar på bland annat välfärd, företagande och gröna investeringar för att driva på klimatomställningen. Här behöver det göras betydligt mer än vad regeringen hittills aviserat”, säger Anna Breman i en kommentar.

Enligt Swedbank kan regeringen leverera underskott på 60-70 miljarder kronor per år för att stabilisera den offentliga skulden vid 35 procent av BNP.