Winsth: Nu har Riksbanken många skäl att sänka räntan snabbt

De senaste åren har utmaningarna varit många, de ekonomiska kasten tvära och ytterligheterna flera. Inte minst gäller det inflation, räntor och penningpolitik. Mycket talar nu för att den tiden kan vara förbi, skriver Annika Winsth.
Skälen för snabba räntesänkningar är många och troliga. Dessvärre är det för tidigt att ropa hej då det är först under andra halvåret som räntan sänks, skriver Annika Winsth.
Skälen för snabba räntesänkningar är många och troliga. Dessvärre är det för tidigt att ropa hej då det är först under andra halvåret som räntan sänks, skriver Annika Winsth. Foto: TT

Centralbankerna tycks ha bytt fot och lär sänka styrräntor i snabb takt samtidigt som inflationen normaliseras. Framåt sommaren lär det finnas fler skäl för Riksbanken att sänka räntan än att inte göra det.

Snabbt fallande inflation är det främsta argumentet. Redan i mars i år nås inflationsmålet enligt Nordeas prognos och i juni bedöms inflationen ligga under målet och förbli där en längre tid. Energipriserna har kommit ned, men även varuinflationen är låg och inget orosmoment längre. Bolag som IKEA, Tesla med flera sänker till och med priserna och företagens prisplaner bör inte nämnvärt bekymra Riksbanken längre.

Det samtidigt som tjänsteinflationen, som tidigare har oroat Riksbanken, nu faller tillbaka i takt med att konjunkturen och efterfrågan viker.

BNP-tapp i år – igen

Vikande konjunktur är ett andra argument att sänka styrräntan. Svag efterfrågan på bred front gör att BNP minskar för andra året i rad i år enligt Nordeas prognos. I första hand är det hushållen som utgör ett sänke, men även industrin är pressad och i stort alla företag jag möter ser över sina kostnader för att klara en lägre efterfrågan.

I en miljö där inflationsmålet inte nås och där konjunkturen är svag lär blåslampan att sänka räntan var stark. Till det ska läggas att arbetsmarknaden försvagas samt att löneavtalen är satta, vilket dämpar risken för löneinflation.

Ett sista argument för att sänka styrräntan är att kronan är något starkare än vad den har varit och att den därmed inte utgör en riktigt lika stor risk för importerad inflation. En kronkurs på nuvarande nivå kan Riksbanken leva med och i en miljö där centralbanker sänker räntan mår kronan normalt bättre än i en miljö där centralbanker höjer räntor.

I det sistnämnda fallet behöver Riksbanken följa med andra centralbanker upp för att inte kronan ska försvagas, medan den kan vara mer avvaktande om andra sänker sina styrräntor.

Driver inte inflationen

Det som möjligen kan sätta käppar i hjulen för centralbankerna är den kris som blossat upp runt om Röda havet. En konsekvens av den senaste tidens oroligheter är att fraktpriserna har stigit och det lär leda till viss inflation på några månaders sikt.

Läget är emellertid långtifrån lika alarmerande som under pandemin. Då var det helt stopp i leveranserna och stor brist på fartyg och containrar som länge låg på fel plats. Nu finns det både lediga fartyg och containrar och även om det kostar att ta omvägen runt Afrika så går det. För svensk del bedömer vi att om inte konflikten eskalerar så dämpar något högre fraktpriser inflationsnedgången snarare än att de driver på inflationen så att Riksbanken inte kan sänka räntan.

Helt annan retorik

“High for longer” var länge mantrat från centralbanker. Kosta vad det kosta vill, inflationen skulle ned. Nu har en av de ledamöterna i riksbankensdirektionen som argumenterade starkast för en åtstramande politik kastat in handduken och bytt fot.

I början av året höll vice riksbankschef Per Jansson ett tal där skiftet i retoriken var så stort att det skulle förvåna om inte dessa uttalande var avstämda med övriga ledamöter i direktionen. Ingen av ledamöterna har heller direkt korrigerat finansmarknadens prissättning som är betydligt mer lik Riksbankens eget alternativscenario med snabba sänkningar än bankens huvudscenario där räntan ligger still än längre tid.

Lättnad för skuldsatta

Skälen för snabba räntesänkningar är därmed många och troliga. För skuldsatta hushåll och företag är det en befriande lättnad. Dessvärre är det för tidigt att ropa hej, då det dels är först under andra halvåret som räntan sänks, dels för att nivån förblir högre än före Riksbanken inledde räntesänkningarna.

En styrräntenivå på 2,5% i slutet av året, vilket är Nordeas prognos, är klart lägre än de 4% styrräntan ligger på idag. Men den är fortsatt klart högre än den nollränta som var startpunkten när Riksbanken inledde räntehöjningarna i början av 2022.

Annika Winsth är chefekonom på Nordea.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor

Annons från Invesco