Vice riksbankschefen: Den låga inflationen kan åtgärdas

En alltför låg inflation under lång tid är oroande eftersom det skapar problem för såväl penningpolitikens effektivitet som lönebildningen och arbetsmarknadens funktionssätt, men penningpolitiken har alla möjligheter att uppnå inflationsmålet på 2 procent. Det säger vice riksbankschef Martin Flodén i talet ”Den låga inflationen – ska vi oroas och kan vi göra något åt den?” på onsdagen.

Även om Martin Flodén oroas av den låga inflationen menar han samtidigt att den rådande deflationsdebatten ibland är väl alarmistisk och att den ofta fokuserar på fel risker.

”Jag ser inte en utdragen period med fallande priser som ett sannolikt scenario för Sverige. Tillväxten är relativt god och det bör bidra till att priserna stiger. Vi har dessutom utrymme att motverka fallande priser genom att föra en mer expansiv penningpolitik”, säger riksbanksledamoten.

”Reporäntan kan sänkas med åtminstone 50 punkter innan den nedre gränsen nås. Om det inte skulle vara tillräckligt kan vi utforma andra penningpolitiska åtgärder som bidrar till stigande inflation”, uppger han.

Dessutom sker inget magiskt just när inflationen passerar nollstrecket och blir svagt negativ snarare än svagt positiv, framhåller han.

”Man ska dessutom komma ihåg att det göms stora skillnader i pristrender för olika varugrupper bakom den allmänna inflationstakten. Ett exempel är prisutvecklingen för teknikintensiva varor såsom tv-apparater, datorer och mobiltelefoner. Prisnivån för sådana varor har, på grund av snabb produktivitetstillväxt, fallit ganska snabbt även under perioder när den allmänna inflationstakten har varit klart positiv (se figur 5). Men trots de fallande priserna har efterfrågan på sådana varor inte kollapsat utan snarare ökat över tiden”, konstaterar riksbanksledamoten.

Martin Flodén anser att även om Sverige är en liten öppen ekonomi som påverkas mycket av vad som händer i omvärlden så ska man inte underskatta penningpolitikens möjligheter att påverka inflationen.

”Det sätts ibland alltför liten tilltro till Riksbankens förmåga att uppfylla inflationsmålet men alltför stor tilltro till vår möjlighet att sänka den genomsnittliga arbetslösheten”, säger han.

Under talet beskriver Flodén hur inflationen har sjunkit trendmässigt de senaste åren och varit lägre än inflationsmålets 2 procent. Det finns flera skäl att oroas över detta, anser han.

”En överraskande låg inflation gör att reallönerna blir högre än vad som planerades då de nominella lönerna avtalades. Det är också generellt svårare att anpassa reallönerna mellan olika branscher och individer när inflationen är låg. Detta kan göra företagen mindre benägna att anställa och bidra till högre arbetslöshet, även om de exakta effekterna är svåra att kvantifiera”, resonerar riksbanksledamoten.

Ifall inflationen avviker från målet under lång tid finns även risken att förtroendet för inflationsmålet och inflationsförväntningarna påverkas, vilket kan leda till att penningpolitiken blir mindre effektiv och att det krävs allt större åtgärder för att föra inflationen tillbaka mot målet på två procent, uppger han.