Debatt Styrelseuppdrag
”Ge styrelseledamöterna betalt i aktier”
En välfungerande och kunnig styrelse är naturligtvis alltid viktig för ett bolag. Inte minst i noterade bolag med spritt ägande. Dels eftersom det inte finns samma direkta kontroll och insyn som i ett onoterat bolag med ett fåtal ägare, dels på grund av regler kring insiderinformation.
Idag är det tyvärr så att många noterade bolag brottas med utmaningen att attrahera rätt ledamöter. Anledningarna är att ersättningen inte speglar arbetsinsatsen, riskfaktorer och medial exponering. Att arbetsbelastningen har ökat bekräftas i PwC:s senaste rapport om styrelseersättningar i svenska noterade bolag, som visar att antalet styrelsemöten i större börsbolag har ökat med i snitt 17% under de senaste åren. Med implementering av ny CSRD-rapportering kommer arbetsbördan och kravbilden att öka ytterligare. Lägg därtill ökad konkurrens om kompetens från till exempel private equity-bolag, samt att den svaga kronan gör det svårare att attrahera utländsk styrelsekompetens.
Krävs en större insats
Värdet av en kompetent styrelse är minst lika stort i de något mindre bolagen. Snittarvodet i ett medelstort noterat bolag är cirka 280 000 kronor, och i småbolag cirka 200 000 kronor enligt samma rapport. Den ersättningen ska beskattas som lön och är inte pensionsgrundande. Det här bör ses i relation till vad en potentiell styrelsemedlem med en längre yrkeskarriär kan erhålla som exempelvis senior rådgivare.
För mindre bolag eller som är i en utvecklingsfas med litet eller inget kassaflöde, är det svårt att höja kontanta arvoden för att göra dem mer konkurrenskraftiga. I mindre bolag krävs det samtidigt ofta en större och mer operativ insats från styrelsen.
Ge ersättning – i aktier
Här är aktiebaserad ersättning en lösning eftersom det inte påverkar kassaflödet negativt. Samtidigt kan aktiebaserad ersättning även ge mer sammanlänkade intressen med aktieägarna kring beslut som ger långsiktigt värdeskapande. Eftersom styrelsen består av ett mindre antal personer, så innebär ersättningen dessutom en begränsad utspädningseffekt.
Med ökad ersättning minskar också risken att ledamöter tvingas ta många uppdrag och därmed ökar tiden som kan läggas på varje uppdrag.
Tittar vi på private equity-branschen, erbjuds där ofta hela styrelsen möjlighet att få aktiebaserad ersättning. Den så kallade pilotskolan, där ledningen har väsentligt ägande i bolaget, har skapat stora värden i flertalet av dessa bolag. Det finns även exempel på större långsiktiga ägare som på eget initiativ har infört aktiebaserade ersättningar till utvalda personer i styrelsen.
Det är fritt fram
Allt detta talar för att det vore rimligt att valberedningen för noterade bolag oftare tog upp frågan på sin agenda. Men vad är då orsaken till att förvånansvärt få bolag har infört aktiebaserad ersättning riktad till styrelsen? En förklaring kan vara att ägare uppfattar att den här formen av ersättning inte är i linje med svenska bolagsstyrningsregler. Svenska regler för bolagsstyrning föreskriver dock endast att styrelseledamöter inte ska delta i samma program som de anställda, vilket är naturligt då styrelsen ska utforma dessa.
Det är således fritt att utforma ett separat program för styrelsen. Att det finns oberoende i styrelsen är självklart positivt, men det är inte likställt med att avstå från aktieexponering mot bolaget. Med eget ägande i bolaget stärks snarast oberoendet eftersom besluten mer påtagligt påverkar den egna ekonomin.
En annan förklaring kan vara att valberedningen inte anser att det ligger inom ramen för dess mandat, men begreppet arvode som används i valberedningsinstruktioner omfattar rimligen även andra former än kontant ersättning såsom aktier.
Vi är övertygade om att aktiebaserad ersättning kan höja kvaliteten på styrelser och styrelsearbetet. Dessutom kan valberedningens arbete underlättas i de bolag som adderar aktiebaserad ersättning för styrelsen. I förlängningen kan en förändring i synen på aktiebaserad ersättning ge mer konkurrenskraftiga bolag, vilket gynnar både aktieägare, anställda och det svenska näringslivet som helhet.
Peter Sigfrid, director Corporate Finance, PwC , Jon Walberg, partner Corporate Finance, PwC, Magnus Lidén, director Corporate Finance, PwC
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.