I sin bok Från Vängåvan till Kungsträdgården beskriver Handelsbankens mångåriga vd Jan Wallander en bank som en levande organism. ”Enligt min erfarenhet sker grundläggande förändringar mycket långsamt”, skriver om hur det var att under 1970-talet decentralisera Handelsbanken.
De svenska storbankerna har var och en sin egen kultur. SEB och Handelsbanken har en lång historia som affärsbanker, medan Nordeas och Swedbanks rötter ser helt annorlunda ut. Nordeas frö är statliga Postbanken och betraktades så sent som på 1960-talet som närmast socialistisk av näringslivet.
Swedbank gror ur den tredje sektorn, den ideella sektorn. Sparbankernas koppling till den socialdemokratiska rörelsen känner de flesta till. Men även den andra halvan av Swedbank är småskalig: ”En oktoberkväll 1915 träffades några småbönder och trädgårdsodlare i Västerhaninge skola. De beslutade att gå samman och bilda en jordbrukskassa, en ekonomisk förening i vilken de kunde låna pengar men också spara en slant”, som Kungliga Myntkabinettet beskriver jordbrukskassornas svenska födelse.
Kulturskillnaden mot A O Wallenbergs Enskilda bank på Kungsträdgårdsgatan går inte att överdriva. Skillnaden är Swedbanks själva existensberättigande. Då i alla fall. I dag tycks det glömt. Men det kan i varje fall vara intressant att fundera över hur självbilden, historien och kulturen påverkar saker som ansvarstagande, riskfilosofi och förståelsen för komplexa utlandstransaktioner.
”Det är först i en krissituation som man har möjlighet att göra drastiska förändringar”, skriver Wallander om sin omdaning av Handelsbanken på 1970-talet, då drabbad av en skandal som i dag alla har glömt. Också värt att tänka på för nästa Swedbank-vd.
Årets bolagsjurist
Med det här numret följer Affärsvärlden Affärsjuridik. För sjunde året i rad utses Årets bolagsjurist, ett samarbete mellan Sveriges bolagsjurister, Vinge och Affärsvärlden. Missa inte intervjun med årets vinnare Oskar Arndt, chefsjurist på betalningsbolaget Izettle.
