Inställd förnyelse

Inom det socialdemokratiska partiet håller det på att blåsa upp till vad som ibland kallas för en perfekt storm. En stril ström av inre missnöjesyttringar ser var för sig ännu inte så dramatiska ut. Men när mandatperioden löpt ut kommer dessa att ha förstärkt varandra till att nå maximal intern stormstyrka.

Bakgrunden till kritiken är de 73 punkter i januariöverenskommelsen som blev priset för att kunna regera vidare trots historiskt lågt väljarstöd. För att sitta kvar var vänsterregeringen tvungen att, som de partiaktiva ser det, bedriva högerpolitik. Då i januari var överenskommelsen blott och bart punkter på ett papper. Men nu i takt med att dessa förverkligas syns det allt tydligare tecken i skyn på att ledningen varken har med sig kommunfolket, facket eller de allt färre medlemmarna. Överenskommelsens syfte påstods vara att hålla borta Sverigedemokraterna. Men vad hjälper detta när partiaktivisternas egen analys är att Sverigedemokraterna över tid växt till följd av ökade samhällsklyftor – och just nu anser samma aktivister att det egna regeringspartiet i rask takt fördjupar just klyftorna.