Black Friday ekonomins ljuspunkt

I den stora makrovärlden syns effekterna av de pågående handelskonflikterna och upprivna handelsavtalen sedan en tid. Världshandeln faller tillbaka och inköpschefer världen över ser sämre tider framför sig. I Sverige faller exportorder för våra stora exportföretag, vilket i sin tur sprider sig till underleverantörer. I Europa och Sverige syns det tydligt inom fordonsindustrin men trenden börjar nu sprida sig till andra industrisektorer. Trots detta handlar såväl amerikanska som europeiska börser över, eller väldigt nära, all-time-high – för Sveriges del i alla fall i lokal valuta. En stor förklaring är naturligtvis centralbankernas agerande med ytterligare räntesänkningar (Riksbanken exkluderad) och fortsatta obligationsköp samt en förhoppning om att USA och Kina trots allt kommer att uppnå någon sorts avtal. Men konsekvenserna av en långvarig osäkerhet om hur, och vilka, tullar som ska drabba vilka produkter, handelsflöden och länder syns redan, då industrins investeringar faller sedan en tid. Den osäkra Brexit-processen har lagt sten på börda. Hoppet står sedan en tid till fortsatt trygga konsumenter och ihållande god konsumtion.

Konsumtionen är just nu den största anledningen till att de flesta makroekonomer känner sig trygga i att den avmattning vi befinner oss i inte övergår till en mer besvärande lågkonjunktur, eller recession på fackspråk. Investeringar är en viktig del av tillväxten, tillsammans med konsumtionen faktiskt en av de viktigare, då export och import i många avseenden tar ut varandra i många ekonomier. Här finns givetvis undantag; Kina har ett kroniskt, om än minskande, handelsbalansöverskott medan situationen är den omvända i USA, vilket också är en av anledningarna till den pågående konflikten. Konsumenterna, du och jag och många andra i Europa och USA, visar dock inga tydliga tecken på att svepas med i samma kräftgång som näringsliv och investeringar indikerar. Anledningarna är flera.