Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Nybyggarna

2019-08-14 18:00

USA ska bli Saabs globala bas och nya hemmamarknad vid sidan av Sverige. Beslutet att investera i en ny anläggning i delstaten Indiana är bara början på Saabs strategi att bli en global storspelare inom flyg och luftförsvar.

"Vi ska bygga upp ett nytt Linköping i West Lafayette”, säger den avgående Saabchefen Håkan Buskhe till Affärsvärlden.

I dag sysselsätter Saab cirka 4 000 personer i Linköping med utveckling och produktion av flyg och kringutrustning inom Gripen-serien. Anläggningen i West Lafayette kommer initialt att sysselsätta 300 personer när produktionen av det nya amerikanska skolflygplanet T-X startar 2022 tillsammans med Boeing. De 300 personerna är tänkta att klara inledningen av den beställning på 351 skolflygplan US Air Force vill köpa i ett första skede. Det kontraktet är värt nära 90 miljarder kronor för huvud­leverantören Boeing, varav en stor del faller på Saab. Hur mycket har parterna inte av­slöjat.

– I princip bygger vi allt från cockpit och bakåt plus att vi också bidrar med en del av planets elektronik, säger Håkan Buskhe. Om Saab som räkneexempel har 40 procent av ordervärdet så motsvarar det cirka 36 miljarder kronor, det vill säga lika mycket som hela Saab-koncernen väntas sälja för i år.

Saabchefen vill inte gå in på några detaljsiffror, men det handlar om många miljarder per år i ny fakturering i USA.

I dag har Saab fyra anläggningar i USA med 700 anställda och en årsförsäljning på totalt sett drygt 3 miljarder kronor, motsvarande cirka 10 procent av Saabkoncernens hela försäljning.

– Med USA som en ny global bas räknar vi med att USA-andelen av försäljningen kommer att hamna på 25–30 procent, säger Håka­n Buskhe.

Hans stora amerikaplaner kommer dock att få förverkligas av efterträdaren då Buskhe lämnar om ett halvår. Skälet är enligt Håkan Buskhe själv att han vill hinna med ytterligare en operativ utmaning i sin karriär.

Boeing-Saabs T-X-projekt har väckt stor internationell uppmärksamhet. Deras gemensamma system med flygplan och flygsimulatorer är tekniskt sett mycket avancerat, men ändå billigare än vad konkurrenter som Lockheed och italienska Leonardo kunde erbjuda. Liksom USA står många andra länder inför ett behov av att uppgradera sina system för utbildning av stridspiloter. US Navy och Marines har också ett sådant behov och följer därför noga vad som händer med T-X. Boein­g och Saab gör heller ingen hemlighet av att de nya T-X-planen också kan omvandlas från skolplan till stridsflyg.

För att det ska kunna anpassas för marint bruk krävs det att de kan landa på hangarfartyg. Saabs ingenjörer är inte främmande för en marin anpassning. Sedan några år tillbaka arbetar man på en marin version av Gripen, Gripen Maritime.

– Vi har designat T-X med en inbyggd flexibilitet som innebär att det kan anpassas allt eftersom nya behov uppstår, säger Steve Parker på Boeing till Affärsvärlden. Han är chef för T-X-programmet på Boeing och ser en stor potential för leverans till andra flygvapen för såväl utbildningsbehov som strid. Externa uppskattningar talar om en potential på närmare 2 500 plan utöver de 475 plan som nu är det tak som US Air Force satt som sitt framtida behov. Av dessa 2 500 plan väntas USA som helhet stå för ungefär hälften, det vill säga runt 1 000 plan, enligt Douglas Lindahl, aktieanalytiker på Kepler Cheuvreux. Douglas Lindahl menar vidare att Boeing tidigare har pratat om en global marknad runt 2 600 plan, medan Saab verkat aningen mer reserverat och inte velat uppge en egen siffra.

– Vi är glada över det intresse vi mött från potentiella kunder och har en pågående diskussion med dem kring specifika konfigurationer och prestanda, säger Steve Parker.

– Men just nu är vi helt fokuserade på uppdraget från US Air Force, tillägger han.

Från US Air Force var det ett krav att 90 procent av deras nya skolflygplan skulle produceras i USA, så Saab hade inget annat val än att lägga sin tillverkning där. En effekt av att lägga tillverkningen i USA är att man då inte längre blir beroende av svenska regler för vapenexport, vilket skulle aktualiseras den dag man gör en stridsversion av T-X.

Än viktigare, enligt Håkan Buskhe, är att man valt West Lafayette där man blir en del av ett aerospace-inriktat campus till Purdue University, sedan länge ett av USA:s ledande universitet specialiserat på forskning inom aeronautik, AI – artificiell intelligens – och sensorer, allt som blir alltmer betydelsefullt i moderna stridssystem och även i självkörande bilar, för den delen.

Betydelsen av avancerad mjukvara belyser Håkan Buskhe med att 75 procent av utvecklingskostnaderna för nya Gripen E var kostnader för mjukvara. Med sitt stora elektroniska innehåll kan Gripen E lätt uppgraderas via ny programvara. Fjärrstyrda produkter blir ett allt viktigare militärt inslag, alltifrån drönare till robotar och flygplan. Redan i dag har Boeing utvecklat och sålt två obemannade tankflygplan, Stingray, till US Navy för tankning av stridsflygplan i luften. Stingray är nästa generations drönare. Både Boeing och Saab har ledande positioner inom sensorer och AI – Saab inte minst genom sitt radarsystem Giraffe och Global Eye för signal- och radarspaning för avancerad stridsledning.

För Purdue är det en framgång att ha fått Saabs etablering i det campus för närmare 10 miljarder kronor man håller på att bygga upp. Här kommer Saab att få tillgång till det mesta av all den kompetens man kan behöva för att fortsätta ligga i framkant för utvecklingen inom flyg, radar och andra vapensystem. Här bygger Saab inte bara en monteringfabrik utan ett ”center of intelligence”, eller som Saabchefen Håkan Buskh­e säger, ett nytt Linköping.

– Vi ska bli en del av USA:s flygindustri, säger Håkan Buskhe. I förlängningen ligger att tillverkning av nya generationer av högteknologiska Saabprodukter, som till exempel Giraffe, Global Eye och missiler flyttas till USA, utom räckhåll för svenska exportregler.

Delstaten Indiana är därmed av förståeliga skäl mer än glada över Saabs stora USA-planer. Saab får också visst ekonomiskt stöd för sin etablering kopplat till antalet arbetstillfällen som bolaget skapar. Över 10 procent av Saabs investering i West Lafayette kan komma att täckas via skattekrediter och utbildningsbidrag. Indiana har knappt sju miljoner invånare med ett BNP per invånare på 51 000 dollar, i nivå med Sverige.

– Vi är övertygade om att Saab kommer att bli en nyckelpartner till oss under många år framöver och ge en signifikant påverkan på Indianas flyg- och försvarsindustri och därmed driva vår ekonomi framåt, säger Jim Schellinger.

Produktionen av T-X i den nya Saabfabriken i West Lafayette beräknas kunna börja under 2022. Slutmonteringen kommer sedan att ske i Boeings anläggningar i S:t Louis, drygt 4 timmars bilväg från West Lafayette. Här sker också tillverkningen av Boeings militära flygprodukter. Stjärnan har varit stridsflygplanet F-18 Hornet, som trots uppgraderingar till F-18 Super Hornet blivit alltmer ålderstigen och svårsåld. T-X kommer därmed att fylla ett hål i Boeings produktprogram.

Intressant att notera är att flera länder som köpt F-18 Hornet nu har behov av att köpa nya moderna stridsplan. Här märks bland andra Finland och Kanada, där Saabs Gripen E konkurrerar med Boeings Super Hornet, Lockheeds båda modeller F-16 och F-35 och Airbus Eurofighter.

I Kanada handlar det om 88 plan till ett värde av cirka 144 miljarder kronor. Kanada kräver lokal tillverkning, vilket Saab inte ser som något problem, men det kan det vara för huvudkonkurrenten F-35. Här tänker Saab följa samma modell som gav dem framgång i budet till Brasilien, där man slog ut huvudkonkurrenten Super Hornet från Boeing. Där levereras i år den första av totalt 36 beställda och lokalt tillverkade Gripenplan. Ett kanadensiskt beslut väntas i början av 2022.

– Jag tror att det finns en liten chans att Saab kan vinna upphandlingen i Kanada. Liksom Sverige har Kanada arktiska förhållanden som Gripen är byggd för att klara, säge­r Douglas Lindahl, som för Kepler Cheuvreux följer Saab.

Kanada vill också ha plan utrustade så att de kan operera gemensamt med USA. Saabs samarbete med Boeing på T-X skulle därmed kanske kunna bli ett extra plus för Saab. Boeing vill inte bekräfta något sådant samarbete, men ”Boeing värderar alltid olika partnerskap som kan ge mervärde och lösningar som möter kunders behov runt om i världen”, säger Steve Parker.

Boeing och Saab har en lång historia med olika samarbeten, där man till exempel för några år sedan gemensamt utvecklade en flygplansbomb till en markbaserad raketdriven precisionsbomb. Gripen och Boeings Super Hornet har också samma motorer.

Om Saab når framgång i Kanada får bolaget två produktionsenheter i Nordamerika. Initialt visserligen inriktade mot två olika produkter, men med visst gemensamt innehåll, inte minst på mjukvarusidan.

– T-X är utformat med mycket gemensamt innehåll, så att vi ska kunna få skalfördelar i våra inköp, säger Håkan Buskhe.

Här finns också en intressant koppling till Saabs enhet i Brasilien, som från i år är igång med produktion av den brasilianska versionen av Gripen. Med lokal sydamerikansk produktion hoppas Saab på beställningar från länder som Colombia, Ecuador, Peru och Uruguay, som alla har behov av att modernisera sina luftvapen. Inget av länderna har vare sig råd eller behov av de mest avancerade alternativen, då de alla saknar fientliga grannar rustade till tänderna. Gripen ger mycket kapacitet för pengarna, och med halva driftkostnaden gentemot flertalet konkurrenter.

Saab har lämnat ett formellt bud till Colombia att leverera 20 plan till ett värde om cirka 10 miljarder kronor.

Mellan Brasilien och Kanada ligger Mexiko med ett åldrande luftförsvar i allt större behov av att ersätta utfasade gamla plan. Initialt behöver Mexiko minst 40 plan till en kostnad av cirka 75 miljarder kronor. Helst vill man inte köpa amerikanskt, då landet redan känner sig alltför beroende av USA. Man kan heller inte köpa något från Kina eller Ryssland, vilket skulle bestraffas hårt av USA. Överst på kort lista står därmed Eurofighter och Gripen. En fördel är lokal produktion eller en stor andel lokalt innehåll. När den brasilianska beställningen är slutlevererad 2024 finns kapacitet att göra en mexikansk variant av Gripen. Ett alternativ som nämnts är att hyra äldre Gripenmodeller, som nu börjar ersättas med Gripen E.

Närmare ett köpbeslut än Mexiko ligger dock Finland, dit Saab vill sälja 64 Gripen till ett värde av cirka 120 miljarder kronor. Saab har sockrat sitt bud med att inkludera två Global Eye-plan. Budgivarna ska lämna ett slutbud för utvärdering under 2020 och ett beslut planeras till 2021.

Går vi ytterligare långt österut så är Thailand redan en stor Saabkund med bland annat 12 Gripenplan i drift. En stor kund på Saabprodukter är också Malaysia, som köpt radarövervakningssystem, men som ännu inte köpt några plan. Under våren har dock Saab lämnat en offert på 10 Gripen C och 2 tvåsitsiga Gripen D.

Utöver Malaysia är både Indonesien och Filippinerna spekulanter på nya stridsjet. Indonesien behöver 16 plan och Filippinerna 12, en affär på 10 till 15 miljarder kronor för vardera land. Det är dock småpotatis jämfört med vad Indien är ute efter. Här handlar det om en beställning på minst 114 plan till en kostnad av över 140 miljarder kronor, Saab har inlett ett partnerskap med det lokala indiska bolaget Adani Group i syfte att förbereda lokal produktion av indisk­a Gripenplan. Indien har ett nedgånget luftförsvar med bland annat äldre Mig-plan. Ärkefienden Pakistan är här överlägset och Kinas upprustning är lika skrämmande för Indien. Huvudkonkurrent till Gripen är som överallt Lockheeds F-16, som här kanske har motvind då det redan levererats till Pakistan.

Med enorma belopp för en flygplans­beställning och långa ledtider mellan köpbeslut och leverans är det inte förvånande att marknaden för stridsflyg kännetecknas av politiska intriger där det inte längre handlar om pris och prestanda, utan om tjuv- och rackarspel.

Om EADS (Airbus) hade uppträtt lag­enligt hade Österrike köpt Gripen, sa landets dåvarande försvarsminister Hans Peter Doskozil i samband med att Österrike stämde Airbus på 1,1 miljarder euro för bedrägligt för­farande när landet köpte Airbus Eurofighter i stället för Gripen.

Nu vill Airbus sälja ett upprustningsprogram för de tidigare levererade Eurofighter-planen till Österrike, vilket orsakat politisk strid där landets två regerande koalitionspartier är splittrade i frågan om man ska köpa upprustning av Eurofighterplanen eller 18 nya Gripen. I båda fallen handlar det om en kostnad på cirka 27 miljarder kronor.

I Bulgarien har landets president Rumen Radev stoppat ett beslut om köp av 8 F-16 från Lockheed med motivering att det inte finns någon politisk enighet bakom beslutet.

Britterna har försökt stoppa alla försäljningar av stridsflyg till Argentina sedan Falklandskriget. Britterna kan stoppa en försäljning av Gripen till Argentina då den innehåller en stor andel brittisktillverkade komponenter, en siffra på upp till 30 procent har nämnts. USA följer här britterna och tillåter ingen försäljning av amerikanska plan till Argentina. Bojkotten av Argentina betyder att landet i princip är stoppat från att modernisera sitt luftvapen, och om man bara fick så är Gripen ett alternativ som Argentina har högt på listan. Möjligen kan ett brittiskt motstånd mot Gripenplan till Argentina nu mjukna sedan Storbritannien och Sverige i juli tecknade ett avtal om utveckling av ett framtida stridsflygsystem.

Storbritannien har varit kallsinniga till att gå med i den tysk-fransk-spanska satsningen på att utveckla ett gemensamt stridsflyg efter Eurofightern. Britterna har i stället fokuserat på sitt projekt Tempest, där BAE Systems, Rolls Royce och italienska Leonardo ingår tillsammans med robottillverkaren MBDA. Initialt startar nu en gemensam svensk-brittisk utredning om och hur ett eventuellt framtida samarbete med eller utan Tempest kan se ut.

För Saab betyder avtalet att man inte riskerar att marginaliseras gentemot sina huvudkonkurrenter Eurofighter och Lockheeds F-16/F-35. Istället för att riskera bli ensam om att ta fram nästa generation Gripen får Saab nu en teknologiskt och finansiellt stark partner.

Avtalet är gigantiskt för oss och kommer att styra vår framtida utveckling, kommenterade Håkan Buskhe när avtalet offentliggjordes.

Flygsidan är tyngst i Saab-koncernen med 23 procent av försäljningen under 2018. Det är också här som den stora uppsidan ligger, andelen kommer nu att öka brant då man går från utveckling till produktion genom att leveranserna av Gripen E till Sverige och Brasilien nu kommit igång.

Med övergången från utvecklingskostnader till fakturering kan också kassaflöde och resultat förbättras kraftigt på flygsidan. Affärsområdet Surveillance, som hittills varit nästan lika stort som flygsidan med 21 procent av koncernens försäljning. I det här affärsområdet, övervakningssystem, återfinns några av Saabs mest framgångsrika och tekniskt sett avancerade produkter. Det är ytradarsystem inom Giraffe-familjen. Det är de flygburna övervaknings- och stridsledningssystemen inom Global Eye och Erieye. Saab är ensamma i världen med så avancerade radarsystem och säljer framgångsrikt över hela världen, där de senaste stora beställningarna kommit från US Navy. Den avancerade radar- och sensorteknologin ingår också i Gripens utrustning och gör att man också kan upptäcka radarosynliga stealthplan.

Saabs tredje stora ben är det som kallas Dynamics. Det är markstridssystem som granatgeväret Carl-Gustaf och dess engångsversion AT4. Här ingår också luftförsvarssystem, sjömålsmissiler och torpeder. Dynamics skiljer sig från de andra två affärsområdena genom att när ett system väl sålts, följs det av repetitiva beställningar av ammunition. En av de största kunderna är det amerikanska försvaret. I somras tecknade de ett avtal om drygt 4 miljarder kronor i ett ramavtal på fem år.

Utöver dessa tre ben finns affärsområdet Industrial Products med inriktning på civila kunder med alltifrån trafikledningssystem till produktion av delar för civila flygplanstillverkare som Boeing och Airbus. En femte division är Support och Services för produkter de fyra övriga divisionerna levererat.

Den sjätte och sista divisionen är Kockums med produktion av u-båtar och ytstridsfartyg. Den svarar för 10 procent av Saabs samlade försäljning och underpresterar resultatmässigt jämfört med de övriga fem. Det är dock inte huvudproblemet, utan det är framtidsutsikterna. Kockums är i skriande behov att få nya order innan den pågående produktionen av två u-båtar för den svenska marinen slutförts. Ett samarbete med nederländska varvet Damen har inletts i hopp om att Kockums och Damen ska få uppdraget att utveckla och bygga en ny generation ubåtar för Nederländerna.

Kockums är ett stort frågetecken inför framtiden. Kan u-båtarna komma upp eller fastnar de i dyn? Och i så fall, vad kan notan för Saab bli?

Saab följs av åtta analytiker som alla har köprekommendation. På börsen har kursen i år gått ner 5 procent, medan marknaden gått upp runt 15 procent. Påt tolv månader är Saab-aktien den stora förloraren genom ett tapp på en tredjedel sedan förra sommaren. Trots den kraftiga nedgången är aktien fortfarande en av Stockholmsbörsens mest blankade aktier. För huvudägaren Investor, med 30 procent av aktierna och 40 procent av rösterna, har det varit smärtsamt. De nära 41 miljoner Saab-aktier Investor äger har på ett år tappat 5,7 miljarder i värde. Näst största ägare är närstående Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse med 12 miljoner aktier. De två kontrollerar därmed totalt drygt 47 procent av rösterna i Saab och 39 procent av kapitalet.

En faktor som hållit kursen nere är kassa­flödesproblemen och farhågor om att det kommer att vara negativt även om försäljningen ökar. I samband med att man missade förväntningarna i kvartal tre 2018 annonserade Saab att man skulle ta in 6 miljarder kronor i extra kapital i syfte att främja tillväxt utöver bolagets 5 procents årliga organiska tillväxtmål.

– Marknaden tolkade dock detta som att Saab inte lyckats generera kassaflöde i dess pågående affärer, ett påstående bolaget själva kraftigt förnekar, vilket har resulterat i en svag aktiekursutveckling sedan dess, förklarar Douglas Lindahl, Kepler Cheuvreux.

– Vi har köprekommendation och ser många intressanta faktorer i Saab-caset drivet av dess ledande teknologi, där vi ser stor potential för Saab att få orderboken att växa framgent, samtidigt som kassaflödet och marginalen väntas förbättras från Q4 2019 och framåt, säger Douglas Lindahl.

Vid Saabs halvårspresentation bekräftade bolaget att tredje kvartalet kommer att bli tufft kassamässigt, men att det från fjärde kvartalet kommer att vända uppåt.

Hans Westerberg

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom