Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

”Säker på att USA kommer ge Swedbank böter”

2019-06-05 18:00

USA kommer att kräva miljardböter av Swedbank efter penningtvättsskandalen. Något annat är närmast otänkbart, menar Daniel Stattin, professor i börs- och bolagsrätt. Och då kan personligt ansvar för bankens dåvarande styrelse inte uteslutas.

När penningtvättsskandalen briserade efter programmet Uppdrag granskning förlorade sparare i storägare som Folksam, Alecta och AMF miljarder i spåren av den efterföljande kursslakten.

Men turbulensen för banken – dess styrelse, ledning och ägare – har bara börjat. De kommande åren kommer att präglas av regulatoriska och rättsliga efterspel.

– Jag är så säker man kan vara på att USA kommer att ge Swedbank böter. Det blir sanktionsavgifter på ett eller annat sätt. Jag skulle betrakta det som nästan otänkbart att det inte händer, säger Daniel Stattin, professor i börs- och bolagsrätt vid Uppsala universitet, som noga följer händelseförloppet i både Swedbank och Danske Bank efter penningtvättsanklagelserna.

– Är det penningtvätt så är inte bara Ukraina, Baltikum och Sverige inblandade. Pengarna måste ha gått någonstans. Och så snart pengarna går över ett amerikanskt system så har FBI jurisdiktion, säger han.

Delstatliga New Yorks finansmarknadsmyndighet – Department of Financial services – har redan inlett en utredning. Kent Madstedt, konsult inom penningtvättsfrågor och före detta chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, tror att även SEC – Securities and Exchange Commission – kommer att inleda en granskning.

– Det är nog ganska säkert. Vad SEC sedan gör beror i första hand inte på om det verkligen har pågått penningtvätt inom banken, utan frågan är om man tagit reda på tillräckligt mycket om kunderna så att banken kunnat bedöma riskerna för penningtvätt.

Och just på detta specifika område har Swedbank fått kritik. SvD har avslöjat att Finansinspektionens utredare fann stora brister vad gäller kundkännedom om högriskkunder i samband med att en stor penningtvättsutredning genomfördes 2016.

Även Daniel Stattin spår att SEC öppnar upp en utredning.

– Om SEC startar en granskning kommer Swedbank så småningom få ett erbjudande som banken inte kan tacka nej till, nämligen: Är ni beredda att betala X antal miljarder i avgift mot att vi inte driver utredningen vidare och inte väcker några åtal? De flesta företag accepterar det erbjudandet.

Men att köpa sig fri från SEC kostar.

– Vi vet från tidigare forskning att det blir mycket pengar och att SEC och det amerikanska justitiedepartementet har en tendens att ge utländska företag fyra till fem gånger så höga böter som de ger amerikanska företag, säger Daniel Stattin och påminner om att Danske lär ha satt av 50 miljarder kronor för sanktionsavgifter.

I det läget kan Swedbanks aktieägare – via bolagsstämman – vända sig mot ansvarig styrelse och ledning. Att styrelsen, däribland dåvarande ordföranden Lars Idermark, fick ansvarsfrihet vid stämman i mars skulle sannolikt inte omöjliggöra en stämning av ledamöterna.

– Man ger ansvarsfrihet baserat på den information som lämnas inför stämman. I fallet med Swedbank fick man inte veta så mycket. Om det kommer ny information, exempelvis från en amerikansk utredning, får ägarna fatta beslut baserat på den nya informationen, säger Daniel Stattin.

En eventuell stämning från aktieägarnas sida är inte det enda som kan drabba före detta vd och styrelse.

I februari meddelade chefsåklagare Thomas Langrot att han öppnar upp en förundersökning gällande misstankar om obehörigt röjande av insiderinformation. I mars utvidgades förundersökningen till att även gälla grovt svindleri.

– Förundersökningen gällande röjande av insiderhandel och grovt svindleri fortgår, säger Thomas Langrot.

Dock har ännu ingen blivit delgiven misstanke om brott, meddelar Swedbanks presschef Unni Jerndal.

Misstankarna om obehörigt röjande härrör sig från det faktum att Swedbank endast informerade storägarna om Uppdrag gransknings program i förväg. De mindre aktie­ägarna fick ingenting veta.

När det gäller grovt svindleri kan det bland annat röra sig om uttalanden som dåvarande vd Birgitte Bonnesen gjorde den 23 oktober 2018, då hon försäkrade att Swedbank inte hittat några oegentligheter i den egna verksamheten.

– Det är väldigt svårt att fälla någon för svindleri. Frågan är om uppgifterna är tillräckligt konkreta. Får jag gissa tror jag att svindlerimisstankarna kommer att läggas ned, säger Daniel Stattin.

Kent Madstedt är inne på samma linje:

– Svindleri är ännu svårare än obehörigt röjande. Det ska finnas ett offentliggörande som ska göras med avsikt att påverka värdet av aktierna. Det måste finnas ett starkt uppsåt och åklagaren måste bevisa att det finns en ond avsikt för att det ska fungera.

Sannolikheten för att åklagaren väcker åtal för obehörigt röjande av insiderinformation är svårare att bedöma. En central fråga är hur pass specifika uppgifter Swedbank lämnade till storägarna.

– Om en bank får konkret information om att det förekommer penningtvätt i banken är det alltid kurspåverkande information. Och som jag förstod det fick Swedbank tillgång till betydande delar av Uppdrag gransknings reportage. Men frågan är hur mycket storägarna fick veta. Och vem som sa vad. Det är vad åklagaren sannolikt sitter och försöker klarlägga nu, säger Daniel Stattin.

Generellt kan det vara svårt att bevisa uppsåt i insidermål, men varken Stattin eller Madstedt tror att detta blir åklagarens största utmaning i Swedbank-fallet.

– Det kan räcka med att man har kännedom om alla de omständigheter som en domstol skulle anse var kurspåverkande, säger Kent Madstedt.

Historiskt sett har åklagare haft svårt att uppnå fällande domar i insidermål, men med den nya marknadsmissbruksförordningen – Mar – finns ytterligare en väg att gå. I stället för att väcka åtal kan åklagaren lämna över ärendet till Finansinspektionen som gör en administrativ bedömning. Och vid ett administrativt förfarande är beviskraven något lägre. Finansinspektionen kan besluta om en sanktionsavgift gentemot den enskilda styrelseledamoten eller ledningspersonen.

– Avgiften kan bli nog så kännbar, men de sociala konsekvenserna blir sannolikt betydligt värre. Den som drabbas av en sanktion kommer aldrig att passera Finansinspektionens ledningsprövning igen. Han eller hon kommer aldrig att kunna sitta i en bankstyrelse igen, säger Daniel Stattin.

Ytterligare en aktör som sannolikt håller ögonen på Swedbank nu är Stockholmsbörsens disciplinnämnd som har möjlighet att utdöma börsvite. Detta drabbar i första hand bolaget men kan som i exempelvis fallet HQ föras vidare på enskilda individer.

– Jag är helt övertygad om att Stockholmsbörsen inleder en granskning. Sedan kan det vara så att de inväntar åklagarens utredning, säger Daniel Stattin.

Utreds i Sverige och USA

• Uppdrag granskning och SVT Nyheter avslöjade i mars att Department of Financial Services i New York inlett en utredning av Swedbank. Misstankarna gäller vilseledande information i samband med att myndigheten krävde svar av Swedbank om den ökända advokatbyrån Mossack Fonseca.

• I februari i år meddelade Ekobrottsmyndigheten att en förundersökning mot Swedbank hade inletts gällande obehörigt röjande av insiderinformation då Swedbanks storägare ska ha fått förhandsinformation om den misstänkta penningtvättsskandalen. Förundersökningen utvidgades senare med ytterligare en brottsmisstanke – grovt svindleri – att befattningshavare på Swedbank ska ha spridit vilseledande uppgifter till allmänheten och marknaden om vad banken kände till om misstänkt penningtvätt inom Swedbank i Baltikum.

Annelie Östlund

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom