• Kinesiska jätten har investerat över 20 miljarder, men projekten blöder pengar: "I värsta fall kan banken säga upp lånet"
• Investerare börjar få kalla fötter: ”Grundproblemet är just lönsamheten”
• Hotet mot Hybrit: ”Synnerligen dålig tajming”
Sverige ligger i framkant när det kommer till vindkraftinvesteringar. Idag står vindkraften för 20% av den totala elproduktionen och fram till 2026 kommer den att fortsätta växa.
Men sedan stannar tillväxten upp, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi.
Den stora hämskon är de långa och oförutsägbara tillståndsprocesserna samt kommunernas och militärens veton.
Men det finns en ännu en faktor: Dålig lönsamhet.
Vindkraftsprojektörerna, som de börsnoterade bolagen Eolus Vind och OX2 gör bra affärer, men många vindkraftsparker har däremot stora finansiella problem just nu.
Något som gör att investerare börjar dra öronen åt sig, menar en investeringschef på ett bolag som investerar i förnybar energi, som Affärsvärlden har talat med.
Chefen kan inte uttala sig å bolagets vägnar i de här frågorna och vill därför vara anonym, men menar att den dåliga lönsamheten är oroväckande och hotar den planerade utbyggnaden av industrier i norra Sverige och på västkusten.
”Du får en effekt här som vi inte vill ha och som innebär att alla aktörer blir försiktiga. Efter 2026 så ser det ju också väldigt tungt ut på nyinvesteringar i vindkraft. Det finns inte så många som intresserar sig längre för vindkraft och detta är orsaken”, säger investeringschefen.
Så vad är det som pågår?
Tuff start för kinesisk jätte
Den statliga kinesiska energijätten China General Nuclear Power Group, CGN, är ett exempel. Via sitt europeiska dotterbolag, CGN Europe Energy, har bolaget investerat närmare 20 miljarder kronor i svensk vindkraft de senaste åren och enligt Svensk Vindenergi kommer CGN att äga 7% av den svenska vindkraften 2024. Därmed är bolaget den enskilt största ägaren.
Investeringarna har fått kritik. Inte minst efter att CGN hamnat på USA:s svarta lista efter anklagelser om att ha stulit amerikansk kärnteknik. Det betyder att amerikanska företag inte får handla med dem.
De Kinaägda vindkraftsparkerna har också fått en minst sagt tuff start ekonomiskt. De gör stora förluster och aktieägarna måste gång på gång skjuta till kapital.
Orsaken är att man tecknat så kallade PPA-avtal (Power Purchase Agreements). Ett PPA-avtal innebär att en vindkraftspark förbinder sig att leverera en viss mängd el till en användare varje månad till ett fast pris.
”Lånen kan sägas upp direkt”
Mia Bodin är partner på Bodecker Partners, ett företag som hjälper vindkraftsparker att hitta lösningar för att risksäkra framtida intäkter. Hon berättar att många vindaktörer med PPA-avtal som kom in på marknaden före 2021 har stora problem just nu.
”Dessa aktörer måste gå ut på marknaden och köpa upp dyr el när det inte blåser för att uppfylla sina PPA-åtaganden. När det sedan blåser är elpriserna generellt lägre eftersom priserna pressas ned för alla aktörer de timmar när det är mycket vindkraft i systemet”, säger Mia Bodin.
”Nätkapacitetsbristen gör också att den högre förbrukningen i södra Sverige inte pressar upp priserna i norr där mycket av vindkraften finns”, tillägger hon.
Uppfyller inte finansiella åtaganden
En konsekvens av den dåliga lönsamheten är att CGN:s vindkraftparker inte uppfyller villkoren för sina finansiella åtaganden – de så kallade covenanterna – gentemot långivarna.
En covenant betyder att låntagaren förbinder sig att uppfylla ”vissa villkor vid en eller flera givna tidpunkter. Om covenanterna inte infrias äger långivaren rätt att ändra lånevillkoren eller säga upp krediten”.
Den CGN-ägda vindparken Kråktorpet med 43 turbiner utanför Sundsvall har varit i drift sedan 2019. Parken har redovisat ett minusresultat efter finansiella poster på över 100 miljoner kronor de två senaste åren. Nu måste bolaget fylla på kassan för att klara åtagandena.
”Kråktorpet Windfarm AB har erhållit kontant i form av aktieägarlån från moderbolaget ett belopp på 2 miljoner euro i mars 2022 för att avhjälpa överträdelsen avseende covenanterna och på grund av detta redovisar bolaget sina externa banklån som kortfristiga”, går att läsa i årsredovisningen.
Att banklånen måste redovisas som kortfristiga betyder att de måste betalas tillbaka inom ett år. Ett tecken på att banken försöker skydda sitt kapital. I sin årsredovisning skriver Kråktorpet att bolaget inlett diskussioner med långivarna om en fullständig omfinansiering ”för att undvika framtida osäkerheter kring företagets förmåga för fortsatt drift”.
Man tjänar inte tillräckligt med pengar för att långivarna ska vara lugna helt enkelt, konstaterar Christian Steinbeck. Han är ekonomikonsult med lång erfarenhet som koncerncontroller och ekonomichef på olika stora företag.
”Som jag ser det kommer många banker få en ordentlig huvudvärk snart”, säger han.
Det är en bild som delas av energianalytikern Samuel Ciszuk, ägare på konsultbolaget ELS Analysis, som hjälper företag att navigera på den nya turbulenta energimarknaden.
”Det är så klart allvarligt att det har gått så här långt. Det innebär att en juridisk process med långivarna måste inledas för att lösa situationen. I värsta fall kan banken säga upp lånet”, säger han.
CGN-ägda Lehtirova Vindpark mellan Gällivare och Pajala är ytterligare ett exempel. Den stod klar 2018 och består av 41 vindkraftverk.
Mellan åren 2019 och 2021 gjorde parken ett minusresultat efter finansiella poster på mer än 200 miljoner kronor och årsredovisningarna visar att man bryter mot de finansiella covenanterna.
För att lösa situationen och återställa det egna kapitalet har aktieägarna skjutit till 130 miljoner kronor 2019 och 330 miljoner 2020.
”Vi måste minska risken nu”
Mia Bodin berättar att en PPA normalt tecknas för 10–15 år framåt i tiden. Det betyder att många vindparker är fast i olönsamma åtaganden under en lång tid framåt. Nu arbetar Bodecker Partner med att försöka hitta vägar att kompensera för de förluster som kommer av att parkerna ibland måste köpa el dyrt och sälja billigt.
”Det är inte problem rakt igenom men en del har gjort stora förluster och vi försöker fokusera på att hitta sätt för att de gradvis ska kunna komma ur den här onda cirkeln och man kan inte vänta ut avtalen”, säger Mia Bodin och fortsätter:
”Vi måste hitta en väg att minska risken nu. Vi tittar till exempel på om de kan ingå en PPA i ytterligare ett led för att kunna säkra upp den el som man annars måste köpa på marknaden för att fullfölja sina åtaganden.”
Det är också svårt att hitta fungerande prissäkringslösningar för vindkraftsprojekt som är nära att tas i drift just nu, menar Mia Bodin.
”Med de rådande volatila elpriserna är det svårt att göra en rimlig bedömning om vad intjäningen kommer att vara och hur man ska säkra upp den på bästa sätt.”
”Finns förmodligen ett helt annat motiv”
Investeringschefen som Affärsvärlden talat med menar att vindkraftsparkernas lönsamhetsproblem nu är något som sprider sig i branschen.
”Man ser att vindparker förbundit sig till att leverera fel kvantiteter till fel priser och att kannibaliseringseffekten är stor. På det stora hela får man en eftertänksamhet på marknaden, vilket jag ser som en stor risk för att olika stora kärnsatsningar på industrin blir lidande”, säger chefen och lägger till:
”Man har förlitat sig på att det finns en likvid marknad som man alltid kan sälja till eller köpa på. Men med den här typen av haverier, och det får man nog kalla det, så kan det bli svårt att nå målen.”
Investeringschefen menar också att de kinesiska investeringarna kanske inte enbart ska ses som finansiella.
”Den väljer av strategiska skäl att äga parker i Europa och pumpar in pengar i projekten. Då finns det förmodligen ett helt annat motiv. Man kanske vill ha ett förhandlingskort på den geopolitiska sidan.”
Affärsvärlden har sökt CGN Europe Energy för en kommentar, men bolaget har inte återkommit.
Banken efterskänker lån
Men att det främst är de vindparker som tecknat PPA-kontrakt under de senaste åren som har problem stämmer inte. Affärsvärldens granskning visar att även vindparker som varit i drift under en längre tid har stora problem med lönsamheten.
Havsnäs och Ytterberg vindkraftsparker är två exempel. Havsnäs med 47 turbiner driftsattes 2010 och ägdes fram till i november 2022 av det Luxemburgbaserade bolaget Swedish Wind 2 Sarl.
Då såldes parken till det schweiziska bolaget FuGen.
Ytterberg med 22 turbiner driftsattes 2011. Parken ägs av Vasa Vind Group Holding, som i sin tur ägs av det holländska investmentbolaget Primo Investments Holding.
Dessa vindkraftsparkers väg kantas av lönsamhetsproblem som orsakas av fallande priser på el och elcertifikat.
2017 är Havsnäs tvunget att skriva ned värdet på vindkraftsparken med 385 miljoner kronor. Det året gör parken ett minusresultat på över en halv miljard kronor. Samma år skriver också Ytterberg ned värdet på parken med 200 miljoner kronor.
I de båda parkernas årsredovisningar 2017 kan man läsa att ”Angående Ytterbergs/Havsnäs fortlevnadsförmåga så bedömer bolaget att det finns vissa tvivel kring uppfyllandet”.
Tre år senare, i maj 2020, måste Havsnäs skriva ned värdet på parken ännu en gång. Denna gång med 148 miljoner kronor.
”När man så här tidigt måste skriva ner en industriell investering av den här storleken är det finansiellt mycket oroande”, konstaterar ekonomikonsulten Christian Steinbeck.
Och det blir värre för Havsnäs.
I juli 2020 är styrelsen i Havsnäs tvungen att komma överens om en ackordsuppgörelse om cirka 210 miljoner kronor med sina externa långivare ”för att stärka bolagets finansiella ställning”.
”Jag har aldrig hört talas om en industriell investering i den här skalan där man så snart efter start får långivaren att gå med på att efterskänka lån för att undvika konkurs och en total kreditförlust”, säger Christian Steinbeck.
Några månader senare framkommer det också att Havsnäs har en bankskuld som förfaller i februari 2021, men på grund av ”bristande betalningsförmåga”, kommer bolaget överens med bankerna om att förfallodatumet ska skjutas upp till den 30 april 2021.
Affärsvärlden har haft mejlkontakt med Luigi Pettinicchio, VD på Asper Investment. Han uppger att Asper 2017 fick ansvar för att driva Havsnäs men att Aspers engagemang avslutades efter att parken såldes 2022. Han vill därför inte svara på frågor om Havsnäs skulder och lönsamhet.
Säljer efter två år
Det finns fler tecken på att investerare börjar få kalla fötter.
I slutet av april 2020 meddelade den börsnoterade vindkraftprojektören OX2 att vindkraftparken Brännliden norr om Skellefteå med tio vindkraftverk lämnats över till ägaren – det franska investmentbolaget Marquerite.
Efter två år av förluster understeg det egna fria kapitalet hälften av det registrerade aktiekapitalet och styrelsen var tvungen att upprätta en kontrollbalansräkning för att skydda fordringsägarna.
”Det är så klart väldigt illa. Grundproblemet är just lönsamheten. Det här är nya investeringar som ska börja tjäna pengar på en gång, men man kan inte ens i början täcka sina kostnader”, säger Christian Steinbeck.
Styrelsen beslutade att skjuta till ett aktieägartillskott om 30 miljoner kronor för att återställa det förbrukade kapitalet men sedan verkar Marquerites ledning ha fått nog. I början av januari 2023 säljer man Brännlidens och Grimsås vindkraftparker till det norska företaget Aneo.
Affärsvärlden har mejlat Guillaume Rivron på Marquerite, den person som skrivit under årsredovisningarna för Brännlidens och Grimsås, och frågat varför man sålde de här vindkraftparkerna så snart efter driftstarten. Han avstår från att kommentera.
”Vi klarar det här”
Energianalytikern Samuel Ciszuk menar att hoppet för de här vindkraftsparkerna står till de nya industrier som planeras i norra Sverige och som kommer att efterfråga stora mängder el.
”När stora industrier som Hybrit och H2 Green Steel kommer i gång kommer det här så klart att förändras radikalt. Det finns ingen annan utväg i närtid och producenter kommer behöva ha uthållighet.”
John Hassler, professor i nationalekonomi vid på Stockholms universitet, menar att det inte går att utesluta att det handlar om bubbla.
”Det är möjligt. Vi brukar utgå från att investerarna är rationella, men det går inte att utesluta att en hajp kring en viss typ av teknik kan leda till överinvesteringar.”
På längre sikt kommer dock elbehovet styra, enligt John Hassler.
”Vi kommer att behöva mycket el framöver. Men i det korta perspektivet kan det vara lite bekymmersamt. Många, inklusive jag, har pekat på att ju större andel av elproduktionen som kommer från vindkraft och även annan icke planerbar kraft desto sämre blir korrelationen mellan vinst och volym. Detta minskar vindkraftens lönsamhet.”
Investeringschefen menar å sin sida att det nu är viktigt att staten fortsätter att uttrycka sitt fulla stöd för satsningen på förnybar energi.
”Ja, för att motverka den här förtroendekrisen. Det är en synnerligen dålig tajming med tanke på den stora framtida efterfrågan på el.”
Chefen konstaterar dock att bara branschen är säker på ett långsiktigt stöd så kan situationen lösas.
”Har vi i finansieringsbranschen en stabil framtid att agera efter kan vi komma upp med olika finansiella lösningar. Runt hörnet väntar ju också hela utvecklingen med lagring. Så jag tror att vi klarar det här.”
Christian Steinbeck tror däremot inte att långivarna har hur stort tålamod som helst.
”Den här branschen brottas med enorma lönsamhetsproblem. Jag har svårt att se att någon privat långivare vill ge sig in i det här. En affärsidé som bygger på att producera och sälja el när det råder överskott på el låter inte som ett bra recept på vinst.”
Läs också: SSAB har tappat gröna ledartröjan: ”Utmanarna har en klar fördel”
Omslagsillustration: Hans von Corswant
Här hittar du fler reportage
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
